Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Guatemala (República de) - Finanser - Bankväsen - Ekonomisk geografi - Litt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GUATEMALA
Detta belopp utgör dock blott en ringa del av
de totala utländska investeringarna i G., vilka för
USA:s del uppgå till c:a 70 mill. $ och för
Englands del till c:a 10 mill. £. C.Wr.
Bankväsen. Uppkomsten av ett inhemskt
bankväsen är av ganska sent datum. Den äldsta
affärsbanken grundades 1881, en
jordbrukshypo-teksbank tillkom 1894, under det att en
centralbank (Banco Central de G.) skapades först 1926.
Förutom nämnda banker finns i G. en filial till
en internationell engelsk affärsbank. Landets
penningväsen har det senaste årtiondet varit
utsatt för en stark inflatorisk utveckling. Sålunda
uppgick sedelcirkulationen 31/7 1948 till 32 mill.
quetzaler mot endast 7 mill. 10 år tidigare.
Guldreserven redovisades 31/7 1948 med 27 mill. $
och innehavet av utländska valutor med 17,8
mill. S- O.L.
Ekonomisk geografi. Åkerbruket är G:s
viktigaste näringsgren. Jorden är över hela
landet mycket bördig, spec. i vulkanernas närhet,
där också klimatet är synnerligen lämpligt. Kaffe,
G:s viktigaste åkerbruksprodukt, odlades under
kolonialtiden och till helt nyligen endast inom
dessa områden, men odlingen därav har brett ut
sig åt ö., och kaffeplantager finnas nu i stort
sett över hela centralplatån. 1943 funnos 10,841
kaffeplantager, vilka upptogo Vs av G:s odlade
areal, och deras produkter svarade för 70 °/o av
landets export. 1945 exporterades 53,660 t, varav
95% gingo till USA. Bananodlingen, som drives
i det nordamerikanska bolaget United Fruits regi,
är koncentrerad till kustslätterna. Den har gått
tillbaka något på sistone beroende på
skadeinsekters härjningar. United Fruit började under
2:a världskriget anlägga kautschukplantager i El
Petén och på karibiska kustslätten. En annan
viktig exportprodukt är rörsocker, varav 1941
20,745 t producerades. För den inhemska
konsumtionen odlas dessutom majs, bönor och vete.
— Boskapsskötseln bedrives i huvudsak
extensivt på högslätterna. Mejeriprodukter måste
i stor utsträckning importeras. 1943 bestod
kreatursstocken av 739,241 nötkreatur, 438,330 får och
getter samt 107,241 hästar, mulor och åsnor. —
Skogsbruket är näst åkerbruket G:s
viktigaste näringsgren. Det är framför allt de ädla
träslagen, ss. mahogny, som avverkas. Dessutom
får man gummi ur kautschukträdet Castillo’a
elas’tica och kinin ur kinabarkträdet. — Värdefulla
mineraltillgångar finnas men äro föga
utnyttjade på gr. av bristfälliga
transportmöjligheter. Någon guldvaskning förekommer dock i
floden Rio Motagua. — Industrien är
obetydlig. I huvudstaden finnas dock några
textilfabriker och industrier, som äro baserade på
jordbruksproduktionen, t.ex. sockerraffinaderier. —
G:s handel är så gott som uteslutande inriktad
på USA. 1945 kommo 69,1% av G:s import från
USA och 13,0% från Mexico. Av exporten gingo
s.å. 93% till USA och 3 °/o till Canada. Exporten
omfattar främst kaffe, bananer, balata, hudar,
honung och timmer, importen industriprodukter
och flytande bränsle. —
Kommunikationerna äro, som tidigare nämnts, synnerligen
bristfälliga. Järnvägarnas längd omfattar 1,160
km, varav 1,050 ägas av ett nordamerikanskt bolag
Kyrka i Guatemala antigua, restaurerad efter
jordbävningen 1773.
och resten av staten G. Järnvägsförbindelser
finnas mellan huvudstaden och hamnstäderna San
José vid Stilla havet och Puerto Barrios vid
Karibiska havet. Dessutom finns sedan 1942
förbindelse med det mexikanska järnvägsnätet.
Lands-vägsnätet omfattar 6,950 km vägar av relativt god
kvalitet. En del därav utgöres av den
paname-rikanska landsvägen. Lasttrafik med flatbottnade
båtar utgör ett viktigt led i de ö. lågländernas
kommunikationer. Täta flygförbindelser finnas
för passagerar- och godstransporter mellan G:s
huvudstad och mellan- och nordamerikanska
bebyggelsecentra samt dessutom med de största
städerna i G. A.Er.
Litt.’. C. L. Jones, ”G., past and present” (1940).
2) G. (Santiago de los Caballeros
d e G.), huvudstad i G.i), storslaget belägen på
en högslätt i kordilleran mellan vulkanerna
Agua och Fuego, 1,480 m ö.h.; 176,780 inv.
(1940), Mellanamerikas största stad. G., som
är nyuppfört sedan jordbävningar 1917—18, har
raka, breda gator, omgivna av envåningshus, samt
är rikt på grönska. I stadsbilden framträdande
offentliga byggnader äro parlamentshuset,
presidentens och ärkebiskopens palats, katedralen, univ.
(urspr. grundat 1678, det nuv. 1918), talrika
kyrkor och sjukhus. Det är centrum för landets
industri (textilfabrikation, bryggerier,
tobaksfabri-ker, sko- och möbeltillverkning) och för dess
kaffehandel. Det ligger vid den interoceana
järnvägen mellan Puerto Barrios och San José, och
dessa tjänstgöra alltså som dess hamnstäder.
Flygstation. — G. är den 3:e staden med detta
namn. Den första (Ciudad vieja} anlades 1424 vid
— 211 —
— 212 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
