Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Guatemala (República de) - Befolkning - Historia - Författning och förvaltning - Vapen och flagga - Mått och vikt - Mynt - Finanser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GUATEMALA
och fiskarfolk. På de centrala högslätterna bor
huvudmassan av den indianska urbefolkningen till
största delen i mindre byar men också i större
samhällen. På kustslätten vid Stilla havet
utgö-res befolkningen av maya-stammar men också av
ättlingar av invandrade mexikanska azteker samt
av negrer, mulatter och sambos. Dessa senare
utgöra blott en bråkdel av G:s befolkning. De
ha införts från Västindien som billig arbetskraft
för kustslätternas bananplantager. Den rent vita
delen av befolkningen utgöres dels av ättlingarna
till de spanska erövrarna, vilka leva som
plan-tageägare, och dels av under senare tid
invandrade central- och sydeuropéer, främst tyskar, för
vilka det jämförelsevis tempererade klimatet på
G:s högslätter väl lämpat sig. Dessa senare äro
de ledande inom G:s industri och handel. Det
officiella språket är spanska. Befolkningstätheten
är mycket olika i olika delar av landet. Glesast
befolkade äro de stora urskogsområdena i n. (El
Petén 0,4 inv. pr km2) och kustslätterna. G:s
befolkning är huvudsaki. koncentrerad till de
centrala delarna, där s.v.-sluttningarnas mot Stilla
havet översta del ha den största
befolkningstätheten (prov. Guatemala 130 inv. pr km2,
Sacate-péquez 180). För hela G. är befolkningstätheten
29 pr km2. Huvudstaden Guatemala hade 1940
176,780 inv. Av övriga större städer hade s.å.
Quezaltenango 30,125, Cobån 26,774 och Zacapa
18,094 inv. Ä.Er.
Historia. Då ”De förenade staternas i
Centralamerika republik” (se Mellanamerika) 1839
upplöstes, stod kraftmätningen mellan ett liberalt
parti med försänkningar inom borgarklassen, som
önskade återupprätta förbundsrepubliken, och ett
separatistiskt, konservativt klerikalt, de s.k.
servila. De senare med anhängare bland godsägarna
och den fanatiskt katolska indianbefolkningen
blevo småningom herrar över situationen, sedan
deras ledare general R. Carrera (1814—65)
i en drabbning vid staden Guatemala slagit de
liberala under honduranen F. Morazån 1840. Med
ett avbrott 1848—51 styrde Carrera nu G. till
sin död. Åsikterna om denne politiskt begåvade,
icke läskunnige peon, son till en indian och en
negress, äro delade; hans militärdiktatur med dess
ursinniga terror var ett mörkvälde, men
näringarna förkovrades, och Carrera intog en
dominerande ställning i Mellanamerika. Några år efter
hans död inträdde en kraftig antiklerikal reaktion
under ledning av J. R. B a r r i o s (diktator 1873
—85), som exproprierade kyrkogodsen, förjagade
jesuiterna och 1879 gav landet en ”liberal”
författning. Till en början på fredlig väg men
sedan med vapen sökte Barrios återställa den
centralamerikanska federationen men stötte på
bestämt motstånd från övriga parter och stupade
under ett krigståg mot Salvador. Sedan hans
systerson diktatorn J. M. Reina Barrios
(1892—98) mördats, blev M. Estrada
Cabre-r a president och behöll makten till 1920. Stödd
på militär och polis utövade han ett hårt
regemente och nedslog skoningslöst varje försök till
opposition men upprätthöll samtidigt en framför
allt av de utländska plantageägarna och
affärsmännen välsedd god ordning. 1917 avbröt G. de
diplomatiska förbindelserna med Tyskland.
1931 valdes J. Ubico till president och lät
sig sedan i strid mot författningen omväljas, tills
han 1944 störtades. Ubicos långa diktatur är i
flera avseenden märklig. Han sanerade
statsfinanserna, införde i förvaltningen en dittills okänd
ordning, effektivitet och ärlighet, och ivrade för
högre hygien. G. var det första land, som erkände
Franco-regimen i Spanien, redan hösten 1936.
Jämte övriga centralamerikanska stater förklarade
G. axelmakterna krig omedelbart efter anfallet på
Pearl Harbor 1941. — 1944 valdes J. J. A r
é-v a 1 o till president. Han har visat stort intresse
för åvägabringandet av en ny centralamerikansk
politisk enhet, ett ämne, som alltsedan splittringen
1839 varit föremål för en rad traktater mellan
berörda parter. Under senare år har G. allt oftare
framfört sina krav mot Storbritannien om bättre
rätt till Brittiska Honduras (Belize) men
samtidigt avvisat det brittiska förslaget att hänskjuta
tvisten till Haagdomstolen för avgörande enl.
folkrätten. [P.Dhl]L.P.
Författning och förvaltning. Nu gällande
författning trädde i funktion 15/s 1945. Den
lagstiftande makten tillhör en nationalförsamling el.
kongress på en kammare, bestående av
representanter, som 1 på 50,000 inv. väljas genom
direkta val för 4 år; hälften av kongressen
om-väljes vartannat år. Omval får äga rum först
efter ytterligare 4 år. Rösträttsåldern är 18 år
för både män och kvinnor, men för kvinnor
fordras därjämte, att de kunna läsa och skriva.
Röstplikt föreligger för män, som besitta dessa
färdigheter. Presidenten väljes för 6 år och får
icke omväljas förrän efter ytterligare 12 år.
Försök att överskrida denna tid gör uppror
berättigat. — Centralförvaltningen är under
presidentens ledning fördelad på 9 departement.
Borgmästare och råd i kommunerna utses numera
direkt av folket. F.Lth.
Vapen och flagga. Vapen: En pappersrulle
med inskriften: Libertad 15 de septembre 1821,
bakom vilken två gevär med bajonetter och två
värjor äro korsade. Ovan rullen sittande t.h.
framför en av bajonetterna en kvesal. Det hela
om-gives av två lagergrenar. — Flagga:
Handelsflaggan en rektangulär duk, delad i 3 vertikala
fält: blå, vit, blå; örlogsflaggan har mittfältet
belagt med vapnet. Se färgpl. vid Flagga.
Mått och vikt. Metersystemet är infört, men
fortfarande användas äldre spanska mått och
vikter, t.ex. 1 fanega = 54,52 1, 1 caballeria = 44,5
ha, 1 libra = 459,94 g.
Mynt. Genom lagar 1924 och 1925 infördes
guldmyntfot med 1 quetzal = 1 $ (kurs i jan.
1949 3,63 kr), indelad i 100 centavos som enhet.
Av silver präglas 25, 10 och 5 centavos, av
koppar-nickel 2, 1 och V2 samt av mässing 2 och 1
centavos. Förut hade G. silvermyntfot men i
själva verket pappersmyntfot med 1 peso = 5 frcs
som enhet. Den gäller numera Veo quetzal.
Finanser. 1947 erhöll G. en allmän progressiv
inkomstskatt. Huvudsumman av statsinkomsterna
härrör från fastighetsskatter, tullar och övriga
konsumtionsskatter. 1946/47 uppgingo
statsinkomsterna till 31 och utgifterna till 28 mill.
quetzaler. G. saknar inhemsk statsskuld. Den
utländska statsskulden uppgick till 2 mill. quetzaler.
— 209 —
— 210 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
