Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Guld
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GULD
jorden. Man skiljer på guldförekomster på
primärt lagerställe (bergguld) och sekundärt
lägerställe (vaskguld). Bergguld förekommer dels
i gångar i alla formationer, spec. i kristallina och
paleozoiska skiffrar samt eruptiver av olika åldrar,
dels i sandsten och konglomerat. Vanliga
gångmineral äro kvarts, svavel- och arsenikkis, olika
silverhaltiga mineral, blyglans och antimonit samt
vid några fyndorter tellurmineral. Vaskguld
förekommer i flodsandavlagringar, ofta tills, med
kvarts, korund, spinell, granat, magnetit, platina
och diamant samt andra tunga mineral, som vid
förvittringen av guldförande bergarter anrikats.
Vaskguld förekommer ofta i form av större el.
mindre konkretioner. Den största hittills funna
guldklimpen av detta slag vägde 153 kg. I äldre
tider lämnade vaskguld större delen av totala
guldproduktionen men får allt mindre betydelse
i förh. till bergguld.
Världens största och rikaste guldfyndighet är
Witwatersrand vid Johannesburg i Transvaal,
Sydafrika. Det guldförande konglomeratet håller
genomsnittligt 11—12 g g. pr t. USA:s rikaste
fyndigheter ligga i Kalifornien, Colorado, Nevada
och Alaska. Canada, som numera producerar mer
g. än USA, har sitt rikaste gulddistrikt i Ontario.
Coolgardie i Västaustralien och Bendigo- och
Ballaratfälten i Victoria äro Australiens mest
kända guldfält. Sovjetunionen har sina rikaste
guldfyndigheter i Sibiriens flodavlagringar
(vaskguld) samt i Altai och Ural (bergguld). Europas
rikaste guldgruva är Boliden i Västerbotten, där
g. förekommer i en malm, som huvudsaki.
består av pyrit-, arsenik- och kopparmineral, i vilka
g. är insprängt i form av mikroskopiska korn.
Guldhalten håller sig omkr. 15—20 g pr t.
Bolidens hela produktion 1926—45 var c:a 86 t.
Äldsta sättet för utvinning av g. är vas
k-n i n g, varvid guldhaltig sand underkastas en
slamningsprocess. Enklast är vaskning för hand
med vaskfat el. vagga. Vaskfatet är av plåt och
har 25—30 cm diam, samt plan botten och
lutande sidor. Vid vaskningen fylles det till 2/s
med sand och placeras under vatten, varefter
innehållet omröres. Därefter bortkastas det
grövsta materialet, och när till slut endast finare
material återstår, lyftes fatet upp i vattenytan
och gives en vickande rörelse, så att sandkornen
spolas bort, medan g. och en del tyngre, järnrika
mineralkorn stanna kvar, varefter g. avskiljes.
Vaskning med vagga sker på liknande sätt, ehuru
vaskfatet är ersatt av en vagga av trä, vilken
sättes i rörelse, så att de lättare
bergartspartik-larna kunna bortspolas med tillhjälp av vatten.
Guldsanden måste vara ganska rik, för att
vaskning på detta sätt skall löna sig, ty en man hinner
pr dag vaska endast 500 å 1,000 kg sand. En
bättre, relativt enkel metod är s.k. placer mining,
varvid sanden tills, med vatten spolas genom
lutande rännor, försedda med siktar, som avstänga
det grövre godset. G. stannar mot i rännans
botten anbragta lister. Denna metod medger stor
avverkning, men riklig vattentillgång är ett
huvudvillkor för dess användbarhet. — Ofta kan
med fördel hydraulisk vaskning
användas; därvid begagnar man uteslutande vatten för
sandens lösgörande, transport, vaskning och
bortförande. Tryckvatten riktas i kraftiga strålar mot
det guldförande gruslagret, varvid gruset spolas
ned i vaskningsrännorna. Denna metod fordrar
riklig vattentillgång och relativt stora
anläggningar. — Slutl. förekommer vaskning av
guldsand, som muddras upp av stora, flytande
mud-derverk, vilka ombord ha erforderliga pumpar
och siktar för vaskningen. Det erhållna g. är ofta
ganska orent och befrias då genom extra
renings-procedurer från föroreningarna, varvid
amalgame-ring ofta ingår som ett led i behandlingen.
Amalgamering bygger på kvicksilvers
förmåga att lätt legera sig med g. Denna metod
att utvinna g. tillgår praktiskt så, att det slam,
som håller g., får passera över lutande bord,
försedda med kvicksilverbelagda kopparplattor,
till amalgamavsättningskärl, varvid en del av g.
förenar sig med kvicksilvret. Råguld erhålles ur
amalgamet genom att kvicksilvret avdestilleras.
Det raffineras sedan till finguld. Vid denna metod
fordras dock, att guldkornen ha tillräcklig
partikelstorlek. Sällan utvinnas mer än 60 % av
malmens guldhalt; av denna anledning
kombineras metoden med någon
extraktions-process, så att guldförlusten i avfallet
nedbringas till minsta möjliga. Den viktigaste
extraktionsmetoden är den sedan 1886 använda
cyanidlakningsprocessen
(cyanidprocessen). Guldmalmen el. slammet från
amalga-meringsprocessen finkrossas och behandlas med
utspädd (0,1—0,2 °/o) kalium- el. natriumcyanid-
Världens guldproduktion i kg.
1928 1938 1939 1940 1941 1942 1943 1944
Sverige 2) ..................... 900 6,158 6,093 6,500 5,950 5.500 4,200 3,876
Sovjetunionen ........... 54,440 166,000 161,736 *) >) i) i) i)
Sydafrika .................. 340,140 378,255 398,800 438,440 448,120 439,200 398,120 381,860
Guldkusten .............. ’) 20,990 24,670 27,570 27,530 24,400 17,570 ö
Canada ...................... 58,800 146,970 158,450 165,190 166,250 150,580 113,500 89,750
USA ......................... 68,250 132,730 143,715 151,250 150,300 111,450 42,950 31,800
Mexico ...................... 22,560 28,730 26,180 27,470 24,880 24,925 19,640 15,830
Colombia ....................... 266 16,200 17,73° 19,655 20.400 18,560 17,590 17,220
Japan ....................... 16,830 45,000 26,000 ’) 9 i) >)
Filippinerna. ................ 2,750 28,100 32,350 35>4Öo 35,600 4,94° 430 *)
Australien inkl. Nya
Zeeland ....................... 14,190 65,400 68,950 70,500 63,575 44,500 31,100 28,000
Övriga ...................... 50,874 145,467_____180,326_____367,965 307,395 280,945 ’ 269,900 271,664
I Världsproduktion..............630,000 1,180,000 1,245,000 1,310,000 1,250,000 1,105,000 915,000 840,000
*) Inga tillförlitliga siffror tillgängliga.
2) Sveriges guldproduktion var störst 1934 med 7,853 kg och har sedan visat minskning. 1945—47 var produktionen resp.
2,327 kg, 2,849 kg och 1,765 kg
— 265 —
— 266 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
