Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gula regementet - Gulasch - Gulating - Gulbakterios - Gulbarga - Gulblåsa, guleblåsa, gulsäck - Gulbranson, Ellen - Gulbransson, Olaf - Gulbranssen, Trygve - Gulbransson - Gulbräcka - Gulbränning - Gulbär, grenetter - Guld
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GULASCH
Gula brigaden, jämlikt Gustav II Adolfs
bataljindelning. Bland reg:s chefer må nämnas
Nils Brahe (1631) och Lars Kagg (1632). Efter
slaget vid Nördlingen övergick G. i fransk tjänst.
Gardeskompaniet, som dessförinnan utbrutits och
ledsagat Gustav II Adolfs lik till Sverige,
utvecklades sedermera till Svea livgarde. Namnet G.
härleder sig från det gula inslaget i uniformen. —
Litt.: W. Ridderstad, ”Gula gardet” (1903); C.
Bennedich, ”Ur det gamla gardets öden” (1926);
A. Wattrang i ”Sveriges försvar” (1928). S.Bn.
Gulasch [om maträtt golVaJ, om person gulaf’]
(från ty. Gulasch, från ung. gulydshüs, en
älsklingsrätt bland herdarna, till gulyds, herde, och hus,
kött), anrättning av oxkött; detta skäres i större
bitar, vilka stekas tillsammans med späck och
rödlök, tills de fått färg. Det hela kryddas med
salt, vitpeppar och tomatklyftor och spädes med
vatten. Rätten kokas på spisen el. i ugn, med
locket på, V2 tim. Därefter tillsättes mer vatten
och potatis. Kokningen fortsättes, tills potatisen
är färdig och spadet till största delen kokat in.
— Härtill ty. Gulaschbaron, eg. om person, som
(hastigt) förtjänat förmögenhet på leveranser av
födoämnen till armén, varifrån sv. g u 1 a s c h b
a-r o n, vanl. förkortat till gulasch, krigsjobbare,
särsk. med bibetydelse av vräkig uppkomling;
allmänt brukat särsk. under 1 :a världskriget. I.Ny;E.H.
Gulating, ett ting, som under medeltiden hölls
vid Gulafjorden, s. om Sognefjordens mynning i
Sogn, Norge, för fylkena däromkring, på
1200-talet flyttat till Bergen. Den för tingsförbundet
gällande rätten, Gulatingslagen, finnes
upptecknad i en handskrift, ”Codex Ranzovianus”,
från o. 1250, men avfattningen är vida äldre, ty
vissa 1163 nytillkomna lagbud ha oförmedlat däri
influtit. Smärre brottstycken förete en synnerligen
ålderdomlig karaktär. Lagen är tryckt i ”Norges
gamle love”, 1, 2, 4 (1846—85). K.
Gulbakterios, trädg., se Hyacintbakterios.
Gulbar’ga, stad i Hyderabad i Indien, 175 km
v. om staden Hyderabad vid järnvägen till
Bombay; 52,551 inv. (1941). Kvarnar,
bomullsspinnerier och -väverier. Om stadens storhetstid på
1300—1400-talen erinra många förfallna
monumentalbyggnader.
Gulblåsa, gu 1 eb 1 å s a, gulsäck, utbildas
hos alla ryggradsdjur under deras fosterutveckling
(se Embryologi) och innehåller näringsupplag för
fostret (t.ex. gulan i fågelägg). Hos däggdjuren,
där fostret hämtar sin näring från moderns blod,
blir g. föga utvecklad; man finner den t.ex. hos
människan i efterbörden som en ärtstor blåsa vid
navelsträngens fäste på moderkakan.
Gul(e)-gången, som förbinder g. med fostrets tarm
och förlöper i navelsträngen, försvinner till
största delen redan under första fostermånaden. T.Hn.
Gulbranson, Ellen Maria Elisabeth, f.
Nordgren, svensk-norsk sångerska (1863—1947),
studerade vid konservatoriet i Stockholm, elev av M.
Mar-chesi och E. Kenneth i Paris, debuterade som
konsertsångerska i Paris 1886, Oslo 1888 och som
Amneris i ”Aida” och Ortrud i ”Lohengrin” vid
Stockholms-operan 1889. Där liksom i
Köpenhamn och på kontinenten blev hon snart berömd
som en av sin tids främsta Wagner-sångerskor.
Hon debuterade med utomordentlig framgång
som Brynhild i ”Valkyrian” i Bayreuth 1896. Till
1914 sjöng hon denna sin glansroll och 1899—1906
Kundry i ”Parsifal” vid samtliga festspel. G., som
1898 tilldelades Litteris et artibus och 1910 blev
led. av Musikaliska akad., gästspelade ofta i
Stockholm, sista gången 1923. Under senare delen
av-sitt liv var G. som högt skattad sångpedagog
bosatt i Oslo. -— 1890 g.m. norske översten H. P.
F. Gulbranson. G.Hsm.
Gulbransson, 01 a f, norsk-tysk tecknare (f.
1873), studerade i Oslo och verkade som
karikatyrist i hemlandet, tills han 1902 anställdes i
”Simplicissimus”. G.
arbetar i sina
tidigare saker med
förenklad konturlinje
och ytverkan och
når ofta en slående
karakteristik i sina
satiriska
typskildringar; efter 1916
har han gått över
till en alltmer lös
och målerisk stil. G.
blev 1929 prof, vid
konstakad. i
München. Självbiogr. i
”Det var engang”
(1934). [G.V.JS.Sm.
Gulbranssen,
T r y g v e, norsk
författare (f. 1894).
G., som tillhör en
gammal bondesläkt,
ägnade sig efter
genomgången hant-verksutbildning åt
tobakshandlaryrket. G. har gjort en stor insats
i norskt sportliv, bl.a. som sportjournalist. Sedan
1940 lever han som lantbrukare. Som förf har G.
runt om i Europa väckt stor beundran och
häftig kritik med en romantisk bondeskildring i 3
dir: ”Og bakom synger skogene” (1933; sv. övers.
1934), ”Det blåser fra Dauingfjell” (1934; sv.
övers. 1935) och ”Ingen vei går utenom” (1935; sv.
övers. ”Men rakt igenom går vår väg”, s.å.). E.
Gulbransson, se Gulbranson.
Gulbräcka, bot., art av stenbräcksläktet*.
Gulbränning, metall., se Avbränning 2).
Gulbär, grenetter, omogna, torkade frukter
av vissa arter av brakvedsläktet, vilka användas
till gul- och grönfärgning av papper, läder, ull,
konditorivaror m.m. De i handeln förekommande
sorterna äro persiska g. (Rhamnus oleoi’des, de
bästa), ungerska {Rh. cathar’tica och Rh. saxa’tilis),
franska (el. avignonkorn), levantiska, turkiska och
syriska {Rh. infecto’ria och Rh. saxatilis), grekiska
{Rh. graèca) samt tyska g. {Rh. cathartica). De
färgade substanserna härröra från två i g. förefintliga
glykosider,xanthorhamnin och rhamnacinklykosid. G.
Guld (eg. det gula), Au (lat. durum), kemiskt
element, atomvikt 197,2, atom-nr 79 i periodiska
systemets grupp 1 b, spec. v. 19,3, smp. 1,063°.
G. är i sina kemiska föreningar 1- och 3-värt
och ingår i ett fåtal salter som positiv jon samt
bildar med cyan komplexa joner. G. förekommer
i små mängder synnerligen allmänt utbrett på
— 263 —
— 264 —
Karikatyr av O. Gulbransson.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
