- Project Runeberg -  Svensk uppslagsbok / Andra upplagan. 12. Grimberg - Hedebosöm /
279-280

(1929-1955) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Guldkusten

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

GULDKUSTEN

Skolundervisning i det fria (t.v.) och färjläge vid en nyanlagd väg i Guldkusten.

Northern Territories (Nordterritorierna) äro
hu-vudsakl. bebodda av mossi och dagomba, här
och där med inslag av haussa. Den europeiska
delen av befolkningen uppgick 1931 blott till
3,182, till största delen ämbetsmän, ingenjörer
och plantageägare. Befolkningstätheten är störst
i G:s s. delar och avtar mot n. Kolonien är
uppdelad i 3 administrativa områden. De
viktigaste städerna äro Accra (72,977 inv. 1931),
Ku-masi (43,413) och Sekondi (21,614).

De administrativa enheternas areal och folkmängd

1931-

Areal i km2 Folkmängd Antal inv. pr km2


Gold Coast Colony .. 60,800 | 1,821,065 30

Ashanti ................| 63,600 | 582,866 9

Northern Territories l 79,200 | 717,283 1 9

Hela G......................i 203,600 3,121,214’) \ 15’)

’) 1942 års folkmängdssiffra är 3,571,156; den ger en
befolkningstäthet av 18 inv. pr km2.

Åkerbruket är G:s huvudnäring. Det bedrives
huvudsaki. som infödingsjordbruk i landets inre
delar och som plantagebruk vid kusten. G:s
viktigaste åkerbruksprodukt är sedan gammalt kakao.
Odlingen därav omhänderhas till största delen av
negrerna, och bruksformen är småbruk. Trots
härjningar av skadeinsekter och växtsjukdomar
intog kakaon 1945 främsta platsen bland G:s
exportprodukter (export 1945 236,000 t). Andra
åkerbruksprodukter av betydelse äro bomull, som
odlas i koloniens n. delar, hirs, majs, jordnötter samt
som plantagebruk i s. bananer och kautschuk.
Boskapsskötsel bedrives huvudsaki. i n. samt på
savannerna i s. Kreatursbeståndet var 1944 300,000
nötkreatur, 455,000 får och getter, 16,000 åsnor,
6,000 hästar samt 1,500 svin. Skogsbruket
lämnar en mängd värdefulla produkter, ss. kautschuk
från Funtumia elas’tica, palmolja, kolanötter och
mahogny. Bergsbruket har av gammalt varit av
mycket stor betydelse för G:s ekonomi. Koloniens
betydelse som guldland är åtskilligt äldre än den

europeiska kolonisationen. Det var berättelserna
om områdets väldiga guldrikedom, som drevo
fram den portugisiska kolonisationen under
senmedeltiden och som sedan i förening med
slavhandeln gjorde G. till ett av de mest
eftertraktade målen för västeuropeisk kolonialpolitik
under de följ. årh. Guldutvinningen intar
fortfarande en central plats i G:s ekonomi. Den
försiggår dels som vaskning i floderna i s. och dels
som gruvbrytning i Ashanti. 1945 var guld den
näst viktigaste exportprodukten, och exporten var
14,772 kg. Förutom guld finnas andra värdefulla
mineraltillgångar, t.ex. mangan (export 1945
710,000 t), högklassig bauxit samt diamanter.
Exploateringen av dessa tillgångar har emellertid
ännu ej kommit i gång i nämnvärd omfattning
på gr. av brist på arbetskraft. Kakaoodlingarna
absorbera näml, huvudparten av den inhemska
arbetskraften. — Industrien är obetydligt
utvecklad. Någon textilindustri och raffinering av en
del av jordbrukets produkter förekomma dock. -—
G:s viktigaste exportprodukter voro 1945 kakao,
guld, mangan, oljepalmprodukter, diamanter,
trävaror och kautschuk. Importen utgjordes
huvudsaki. av textilier, olja, maskiner, järn- och
stålvaror samt tobak. De viktigaste avnämarna av
G:s produkter voro s.å. Storbritannien 52%, USA
31 % och Sydafrika 4 °/o. Av importen kommo
6o°/o från Storbritannien, 17% från USA och
8 % från Nederländska Västindien. —
Kommunikationerna äro relativt goda. Flodernas nedre
lopp äro i allm. segelbara, och de stora
strandlagunerna äro utmärkta kommunikationsleder.
Järnvägsnätet har en längd av 784 km (1947) och
omfattar en huvudlinje från Takoradi över
Ku-masi till Accra samt ett nät av bibanor.
Lands-vägsnätet har en längd av 14,743 km, varav 4,286
äro användbara året om. Flygförbindelser
upprätthållas med Europa och afrikanska
kolonialområden av brittiska, franska och
nordamerikanska flygbolag. De viktigaste export- och
importhamnarna äro Sekondi och Takoradi samt
Accra.

Redan 1482 hade portugiserna anlagt ett fäste

— 279 —

— 280 —

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Aug 15 12:26:32 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svupps/2-12/0178.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free