Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gullberg, Hjalmar (författare) - Gullberg, Helge - Gullbegs fäste el. hus - Gullbergs härad - Gullbergs och Bobergs kontrakt - Gullbergs revir - Gullbergs vass - Gullberna - Gullbo - Gullborste - Gullbransson, Abela - Gullbräcka - Gullby, Folke - Gullered - Gulleson, Haken (Haaken) - Gullfoss - Gullgosse, guldgosse - Gullhavre - Gullholmen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GULLHOLMEN
i nutida svenska lyrik” (1939) samt artiklar av O.
Holmberg i ”Ord och bild” (1938) och C. Fehrman
i ”Lundagård” (1940); O. Wangson, ”G.-bibliogr.”
(1949). C.Fn.
Gullberg, Helge Anders Gereon, skolman,
stil- och litteraturforskare (f. 21/u 1903), fil. dr
i Göteborg 1941, adjunkt vid Högre reallärov.
i Göteborg 1934—40, lektor vid Malmö högre allm.
lärov. för gossar 1943, vid Vasa högre allm.
lä-rov. i Göteborg 1947; rektor vid Högre allm.
lärov. i Skövde sedan 1940. G. har bl.a. utg.
”Berättarkonst och stil i Per Hallströms prosa”
(gradualavh., 1939) och ”Stil- och
manuskriptstudier till Gösta Berlings saga” (1948).
Gullbergs fäste el. hus, se Göta lejon (skans).
Gullbergs härad i Östergötlands län, n. och v.
om Roxen, omfattar socknarna Vreta kloster,
Stjärnorp, Ljung, Flistad och Björkeberg; 331,03
km2, därav 278,97 land; 6,463 inv. (1948). G.
ingår i Linköpings domsaga (tingsställe
Linköping), Linköpings fögderi samt Gullbergs och
Bobergs kontrakt av Linköpings stift. — Namnet,
som 1347 skrevs Gulbergshæradh, har antagits
innehålla ordet gud. Tingsplatsen, som givit
häradet dess namn, skulle då ha varit en helig plats,
ett offerställe e.d. Se E. Noreen i ”Namn och
bygd”, 1921. P.;Er.
Gullbergs och Bobergs kontrakt i Linköpings
stift omfattar Gullbergs hd och Bobergs hd (utom
Ekebyborna) samt delar av Vifolka och Göstrings
hd. G. består av följ. 7 pastorat: Vreta kloster
och Stjärnorp; Västerlösa och Björkeberg; Ljung
och Flistad; Fornåsa, Lönsås, Skeppsås och
Äl-vestad; Klockrike och Brunneby; Kristberg;
Normlösa, Herrberga, Vallerstad och Järstad;
15,526 inv. (1948).
Gullbergs revir, adress Borensberg, tillhör ö.
distriktet och omfattar Gullbergs och Vifolka
härader samt delar av Göstrings, Finspånga läns,
Bobergs och Valkebo härader i Östergötlands
län. Areal (1947): statsskogar 12,789 ha, varav
8,588 ha produktiv skogsmark, övriga allmänna
skogar 75, resp. 72 ha. Medelavverkning 1941—45
35,111 m3 (4,os m3 pr ha produktiv skogsmark).
Reviret är delat i 4 bevakningstrakter.
Gullbergs vass, stadsdel i Göteborg*.
Gullbema, järnvägsknut i Blekinge, se Karlskrona.
Gullbo, art av korsörtsläktet*.
Gullborste, bot., art av släktet Aster*.
Gullbransson, A b e 1 a Maria, f. Berglund,
författarinna (1775—1822), utövade ett vidsträckt
inflytande i sitt personliga umgänge och genom sina
talrika ”andliga brev”, ställda både till grupper
och enskilda. G:s ”Uppbyggliga sånger” utkommo
1825 (flera följ, uppl.), utdrag ur hennes brev,
ordnade som betraktelser, ha utgivits med titeln ”För
hemmets stilla stunder” (1923). — Litt.: C. S.
Lindblad, ”Livsbilder från Göteborgs stift”, 2 (1922),
”Moder och dotter” (i ”Julhälsningar till
församlingarna i Göteborgs stift”, 1930). N.M.
Gullbräcka, bot., art av stenbräcksläktet*.
Gullby, Karl Johan Folke, grafiker (f. 25/s
1912). Efter studier vid privat målarskola och
Konstakad:s grafikskola har G. ägnat sig åt grafik
i det lilla formatet, företrädesvis med närbilder
ur flora och fauna. Om hans förhållande till
Rembrandt, av vilken han lärt mycket av sin
Klippvägg vid Gullmarsfjorden.
Ur C. Fries, ”1 svenska marker”.
högt uppdrivna teknik, vittnar hans självporträtt
i radering (1941).
Gullered, socken i Redvägs hd i Västergötland,
Älvsborgs län, och församling i Hössna,
Gulle-reds och Strängsereds pastorat i Redvägs
kontrakt av Skara stift, ö. om Ulricehamn; 47,39
km2, därav 44,92 land; 343 inv. (1948; 8 inv. pr
km2). Socknen, som ligger inom Ätrans och
Tidans källområden, är till stor del kuperad och
höglänt (345 m på gränsen i ö.) samt rik på
mossar. Åkern utgör 12 % av landarealen,
skogsmarken 61 °/o. En stor del av Sjögareds
krono-park ligger inom G. Den gamla kyrkan av trä
ersattes 1844 av den nuv. av sten. Av den 1554
övergivna lilla romanska gråstenskyrkan i T
isse r e d s forna sn i n.ö., vilken började rivas
o. 1800, blev ruinkullen utgrävd och kvarvarande
murrester konserverade 1938. — Namnet, som
urspr. tillkommit kyrkbyn, är bildat till fsv.
mansnamnet Gulle, kortnamn för Gudhlef, och
ryd, röjning (se ”Ortnamnen i Älvsborgs län”,
10, 1908, sid. 70). Det skrevs 1540
Gwlla-ryd(h). P.;Er.
Gulleson, Haken (el. H a a k e n), träsnidare och
målare, verksam huvudsaki. under 1510- och
1520-talen. H. har levererat ett stort antal altaren och
helgonbilder till kyrkor i Hälsingland och
Medelpad; hans arbeten återfinnas även i Norge och
på Åland. De utmärkas av en för tiden i övrigt
främmande, strängt frontal hållning, summarisk
karakterisering av ansiktena samt stark
dekora-tionsglädje, och representera en arkaiserande
riktning i den utgående medeltidens svenska
bild-huggarkonst, som anknyter till högmedeltida
traditioner. Kända arbeten av H:s hand äro särsk.
”Anna själv tredje” i Enångers kyrka samt
madonna och altare, nu i Enångers museum. — Litt. :
H. Cornell, ”Norrlands kyrkliga konst under
medeltiden” (1918). E.Ln.
Gullfoss, vattenfall i Hvitå på s.v. Island, 5 km
ö. om St. Geysir; det består av flera avsatser med
en samlad höjd av c:a 50 m och är Islands
ståtligaste vattenfall, flitigt besökt av turister.
Gullgosse, guldgosse, (utvald el. bortskämd)
gunstling, favorit; ibland: ovanligt präktig ung
man el. pojke.
Gullhavre, art av släktet TrisPtum*.
Gullholmen. 1) Socken i Orusts v. hd i Bo-
— 297 —
— 298 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
