Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gummitryck - Gummiträd - Gummosis - Gu-mo - Gump - Gumpben, pygostyl - Gumpelzhaimer, Adam - Gumpert, Martin - Gumpfotade fåglar - Gumpkörtel - von Gumppenberg, Hanns - Gumse - Gumshorn - Gumti - Guna - Gunaris, Demetrios
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GUMMITRÄD
att i en stereotypmatris inpressas rågummi, som
genom vulkanisering lämnar en trogen avgjutning.
Denna gummiform användes på gr. av sin mjukhet
som kliché för tryckning av grovt och ojämnt
papper, där vanliga klichéer icke äro användbara. Jfr
Anilintryck.
2) Fotografisk kopieringsmetod, grundande sig
på att en blandning av ett kromat med gummi
arabicum är ljuskänslig, så att kromatet vid
belysning reduceras till kromsalt, som gör gummi
olösligt i vatten. Papper överdrages därför med
en blandning av gummilösning, ammoniumkromat
och ett färgämne samt får torka i mörker. Det
kopieras i dagsljus och behandlas med vatten,
som upplöser det obelysta gummit, varvid färgen
bortspolas. Detta kan påskyndas genom påösning
av vatten, blandat med trämjöl, el. genom
försiktig behandling med pensel. Då g. med en enda
kopiering ger för kort tonskala, upprepas
kopieringen minst 3 ggr på samma papper med
tunna bestrykningar för varje gång. Härigenom
erhålles en lång och valörrik tonskala,
påminnande om pigmenttrycket. G., som ger vackra
och ljusäkta bilder i önskad färgton, användes
tidigare i stor utsträckning för framställning av
utställningsbilder. Se Kromatmetoder. [Szl]K.S.
Gummiträd, se Eucalyptus, Ficus och
Kautschukväxter.
Gummo’sis, se Gummiflöde.
Gu-mo, forntidens namn på staden Ak-su i
öst-turkestan.
Gump, zool., bakre delen av fåglarnas bål.
över-gumpen är partiet på ryggsidan närmast
stjärtpennornas rot, undergumpen motsvarande parti på
undersidan.
Gumpben, pygostyl, de sista 6—10
svanskotorna hos nu levande fåglar, som sammansmält till
ett enda ben, vilket uppbär stjärtpennorna.
Gumpelzhaimer [gon/pøltshaimar], Adam, tysk
tonsättare och musikteoretiker (1559—1625), från
1581 kantor vid S:t Anna i Augsburg, skrev en stor
mängd ”Geistliche Lieder”, motetter och latinska
sånger. G. bearbetade den tyska övers, av H.
Fa-bers ”Compendium musicae”, som i G:s ed. utkom
i 13 uppl. mellan 1591 och 1681. Ny uppl. av G:s
kompositioner i ”Denkmäler der Tonkunst in
Bayern”, 10:2. — Litt.: O. Mayr, ”A. G.” (1908).
Gumpert [gom’-], Martin, tysk-amerikansk
läkare och författare (f. 1897). G., som föddes
i Berlin, studerade medicin i Heidelberg, blev dr
med. 1923, var anställd vid Rudolf
Virchowsjuk-huset, Berlin, 1923—27, chef för den kommunala
hud- och könssjukdomskliniken, Berlin-Weddung,
1927—33, emigrerade 1936 till USA, där han
verkat som läkare och skribent. G. har bl.a. utg.
”Verkettung” (1917), ”Heimkehr des Herzens”
(1921), ”Hahnemann” (1934), en biogr. över den
bekante homeopaten, ”Trail-blazers of Science”
(1936), ”Dunant, story of the Red Cross” (1938; sv.
övers. 1939), ”Hell in paradise” (1939), en
själv-biogr., ”Heil Hunger! Health under Hitler”
(1940), ”You are younger than you think” (1944;
sv. övers. 1946), ”Minor ailments” (1947) och
”Birthday” (s.å.), en roman. E.
Gumpfotade fåglar, Pygop’odes, en ordn. i äldre
fågelsystematik, omfattande doppingar, lomfåglar,
pingviner och alkfåglar. G. utmärkas av en
sam
mantryckt el. valslik kropp, vars korta ben äro
fästade långt bakåt. Vingarna äro korta, smala
och spetsiga, stjärten kort el. ingen. Näbben är
hård, spetsig el. hoptryckt från sidorna,
fjäderklädnaden tät. G. äro utpräglade vattenfåglar, som
gå illa men flyga snabbt samt simma och dyka väl.
Gumpkörtel, en hos fåglarna ovanför de sista
sammansmälta ryggkotorna belägen körtel el.
rättare grupp av fettkörtlar, vilka mynna i en
gemensam, centralt liggande hålighet, som öppnar
sig ovanför stjärtroten. G. är njur- el.
hjärtfor-mig med spetsen bakåtriktad. Den är mycket olika
utvecklad hos olika fåglar, bäst hos vattenfåglar
och sämst hos utpräglade stäpp- och ökenfåglar
samt dåliga flygare. G:s sekret användes enl.
gängse framställningar till insmörjning av
konturfjädrarna, så att dessa skola slå ifrån sig vatten.
Insmörjningen skulle ske med näbbens hjälp. Enl.
en nyligen framlagd teori skulle emellertid t.ex.
simfåglarnas förmåga att hålla sig torra under
de långa tider, då de befinna sig i vatten, bero på
förekomsten av ett särskilt tjockt dunlager under
konturfjädrarna, vilket lager genom sin stora
luft-halt skulle förhindra nedvätningen av fjädrarna.
Detta behöver dock icke betyda annat än att
insmörjningen av konturfjädrarna med g:s sekret
kan vara en bidragande anledning till det
ifrågavarande fenomenet. H.
von Gumppenberg [gom’panbärk], H a n n s,
friherre, tysk författare (1866—1928), skrev komedier,
historiska skådespel, diktsaml., essäer och avh. G.
ägde en rik humoristisk ådra, framträdande i hans
burleska parodier, ss. ”Teutsches Dichterross, in
allen Gangarten vorgeritten” (1901). G. var också
verksam som översättare (”Schwedische Lyrik”,
1903, ”Bellman-Brevier”, 1909).
Gumse, hanne bland tamfåren, bagge, vädur.
Jfr Hammel.
Gumshorn, sjöv., träsnideri på äldre träfartygs
galjon, kombinerat med övrig stävprydnad.
Gumti [go’-J, vänsterbiflod till Ganges i Indien,
upprinner på Himalayas sluttningar, flyter åt s.ö.
och mynnar nedanför Benares. G. är c:a 800 km
lång och under ung. halva loppet segelbar för
mindre båtar. Flodområdet utsättes ofta för svåra
översvämningar.
Guna (sanskr. guna, eg. sträng, tråd; beståndsdel),
ind. fil., i allm. ett tings yttre, mera oväsentliga
egenskaper i mots. till dravya, dess inre, oföränderliga
substans; spec. i Samkhya, de tre
grundegenskaperna i materien fprakrti), sattvä, godhet, rajas,
lidelse, tamas, mörker. — Ind. språkv., vokalerna
a, e, o. — I den äldre indoeuropeiska
språkvetenskapen betecknas med namnet g.
avljudsförhållan-dena i:ai (sanskr. é), u:au (sanskr. o), r:ar, l:al.
Gunaris [yo’-], Demetrios, grekisk politiker
(1866—1922), studerade juridik i Tyskland,
invaldes i nationalförsamlingen 1902, 1906 och 1912
och var en kort tid 1908 finansminister i
Theo-tokis’ regering. Under 1 :a världskriget förordade
G. en obrottslig neutralitetspolitik, gjorde
gemensam sak med konung Konstantin och bekämpade
Venizelos. Då denne avgick i mars 1915, blev
G. regeringschef (till aug. s.å.). Nov. 1915—juni
1916 var han inrikesminister i Skuludis’ regering,
ett par gånger krigsminister och april 1921—maj
1922 åter konseljpresident, en i sht genom mot-
— 319 —
— 320 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
