Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gunaris, Demetrios - Gundelach, Kristen - Gundelfinger, Friedrich - Gundersen, 1. Laura - Gundersen, 2. Sigvard - Gundersen, Oscar Christian - Gundestrup - Gundlach-Pedersen, Oscar - Gundobad - Gundolf (Gundelfinger), Friedrich - Gundralöv - Gundulić, Ivan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GUNDULIC
gångarna i kriget med
turkarna olycklig tid för
Grekland. Efter överste
Plastiras’
militärrevolution i sept. 1922 blev G.
åtalad inför krigsrätt och
28/n arkebuserad. P.Dhl.
Gundelach [-k],
Kristen, norsk författare
(f. 1891). G. har utg. en
rad diktsaml., som
vittna om stor formell
säkerhet men sakna
starkare personlig prägel (”Liv
og lek”, 1916, ”De lette
fjed forbi min bolig”,
1922, ”Den skjönne jord”,
1932, ”Ny vår”, 1935,
”Strålen gjennem
stö-vet”, 1940). G. har gjort
en insats som
framstående översättare av
utländsk lyrik, äldre och
nyare (”Luth og skalmeie”, 1920, ”Sonetter til
Laura”, 1922, ”Kjærlighetens lyre”, 1928, ”Fra Dante
til d’Annunzio”, 1943). Han har också tolkat
Goethes ”Faust” (s.å.). G., som gjort sig känd
som ivrig motståndare till landsmålets återverkan
på riksspråket, framträdde tidigt som
nazistsympatisör, bl.a. i ”1 mellemtiden” (1941), vers och
prosa, och dömdes 1945 till 8 års straffarbete för
samarbete med tyska ockupationsmakten. E.
Gundelfinger [gon’-], Friedrich,
litteraturforskare, se Gundolf.
Gundersen [gunn’ar-]. 1) L au ra G., f. Svendsen,
norsk skådespelerska (1832—98), debuterade 1850 på
Kristiania teater som Regisse i ”Svend Dyrings
hus”, var sedan med avbrott för 1870—72, då hon
var knuten till Det norske teater, anställd vid
nationalscenen. Som tragedienne fostrad i den
romantiska skolan nådde G. vid mognare ålder
fram till sällsynt levande och äkta
människofram-ställning. Hennes konstnärskap understöddes i
hög grad av en klassisk skönhet, säker stilkänsla,
och en böjlig, melodisk talstämma. Bland G:s
förnämsta roller märkas Maria Stuart (Björnson),
Fru Inger till östråt, Lady Macbeth i ”Macbeth”,
Desdemona i ”Othello”, Hermione i ”En
vintersaga”, Julia i ”Romeo och Julia”, Valborg i
”Axel och Valborg”, Portia i ”Köpmannen i
Venedig” och Leonarda (Björnson). — 1864
g.m. G.2). [G.KglA.L.
2) Sigvard G., den föreg:s make,
skådespelare (1842—1903), debuterade 1862 på Kristiania
teater som Ingomar i ”örkenens sön” och var
sedan i 40 år oavbrutet knuten till denna scen. Sitt
egentliga hemvist hade G. inom karaktärsfacket, där
hans förmåga att ofta med små men skickligt
an-bragta medel forma en individualitet beredde honom
stora framgångar. Av Shakespeare-roller spelade
han Othello, Macbeth och Antonio i ”Köpmannen
i Venedig”. Förtjänstfulla prestationer inom
Ibsen-och Björnsonrepertoaren voro Bernick i
”Samhällets pelare”, grosshandlare Werle i ”Vildanden”,
Falk i ”Kärlekens komedi” och Bothwell i ”Maria
Stuart i Skottland”. A.L.
Gundersen [gunn’ar-], Oscar Christian,
Silverkitteln från Gundestrup.
norsk jurist och politiker (f. 1908), rådman i
Trondheim sedan 1939, var dir. vid norska
statens assuranskontor (trygdekontor) i London
1942—45 och är sedan 5/n 1945 chef för
ju-stitie- och politidepartementet i Gerhardsens
socialdemokratiska regering.
Gundestrup [gon’strop], by n.v. om Hobro i Aars
Sogn, Aalborg Amt, Jylland. I en mosse i G.
hittades 1891 ett stort silverkärl, prytt med silverplåtar
med drivna figurer. Utsidans plåtar visa manliga
och kvinnliga bröstbilder, tolkade som gudar,
insidans processioner av krigare, kulthandlingar samt
bilder av djur, exotiska el. tillhörande sagans värld.
Sannolikt är kärlet ett offerkärl och tillhör något av
årh. närmast före Kr.f. Det är ett keltiskt arbete,
tillverkat i s.ö. Mellaneuropa. — Litt.: S. Müller,
”Det store Sölvkar fra G. i Jylland” (”Nordiske
Fortidsminder”, 1, 1890—1903). C.A.A.
Gundlach-Pedersen [gon’lak-], Vilhelm Oscar,
dansk arkitekt (f. 1886), har genom flera
byggnadsverk i en saklig, ändamålsenlig anda samt
genom verksamt intresse för dekorativ konst och
konstindustri kommit att bereda väg för
funk-tionalismen i Danmark. Bland G:s byggnader
märkas två stadsportar i Fredericia,
utställnings-hallen Forum, Vægtergaarden och
Ingenjörföreningens hus, alla i Köpenhamn.
Gun’dobad, konung av Burgund (se d.o. 1).
Gundolf [gon’-] (urspr. Gundelfinger),
F r i e d r i c h, tysk litteraturforskare (1880—-1931),
1920 prof, i Heidelberg, en av de mest betydande
företrädarna för den filosofiskt inriktade
litteraturforskning, som vid 1900-talets början avlöste
den estetiskt-historicerande. Hans arbeten kunna
ej fritagas från anmärkningen för subjektiv
konstruktion men utmärka sig, när de äro som
bäst, för djärv genialitet och glänsande form.
Bland hans verk märkas ”Shakespeare und der
deutsche Geist” (1911), ”Hölderlins Archipelagus”
(s.å.), ”Goethe” (1916), ”George” (1920),
”Dich-ter und Helden” (1921), ”Caesar im 19.
Jahr-hundert” (1926). A.Bd.
Gundralöv, gods i Skåne, se Ruuthsbo.
Gundulic [gon’dolic], Ivan, sydslavisk skald
SU 12. — 321 —
u — Red. avsl. 17/s 49.
— 322 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
