Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gustafs (socken) - Gustafschöld, Abraham Hellichius - Gustafsfors fabrikers ab. - Gustafson och Gustafsson - Gustafsson, Gustaf - Gustafsson, 1. Emilie - Gustafsson, 2. Gustaf - Gustafsson, Richard - Gustafson, Gabriel - Gustafsson, 1. Carl Emil - Gustafsson, 2. Åke - Gustafson, Ruth
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GUSTAFSON
skogstrakter. Åkern utgör 25 % av landarealen,
skogsmarken 60 °/o. Vid S. Dalarnes järnväg
ligger Mora by med industri- och
egnahemsområde (440 inv.). Här finnas snickeri-,
guld-och trälistfabriker, de största tillhörande Gustafs
träindustri-ab. (aktiekapital 100,400 kr), G.
Lundgrens efterträdare ab. (aktiekapital 100,000 kr)
och J. A. Edenholm. 1943 färdigställdes vid
Solberga by en 283 m lång betongbro över
Dalälven i 5 spann. Vid älven ligger Långhags
kraftverk* och vid ett tillflöde Solfvarbo
elektriska kraft-ab:s (aktiekapital 135,000 kr)
kraftverk. Kyrkan av gråsten och tegel med torn
och kryssvalv blev färdig 1768; dess föregångare,
Enebacka kapell av trä, var från 1633. Kyrkan
restaurerades 1923. Altartavlan av P. Hörberg
är en gåva av Gustav IV Adolf. — Socknen har
namn efter Gustav III, under vars tid den
avsöndrades från St. Tuna. P.;Er.
Gustafschöld, Abraham Hellichius,
militär (1723—92), av gammal prästsläkt, volontär
vid Kronprinsens reg. 1741, kapten där 1759.
Förlagd till Kristianstad 1772, när överjägmästare
Toll kom dit 21/e för att förbereda Gustav III:s
statskupp, ställde sig G. till konungens
förfogande och satte sig i besittning av förläggningsorten
12/s. Som belöning adlades han G. s.å., blev chef
för reg., nu kallat Hans m:ts reg., och 1792
generallöjtnant.
Gustafsfors fabrikers ab., Billingsfors, grundat
1873, driver sågverksrörelse samt pappersbruk
och framställer pr år 9,000 t kraftpapper samt
1,600 stds trävaror vid Skåpafors, sulfatfabrik
för eget behov vid Gustavsfors, kraftstationer
vid Skåpafors och Krokfors, allt i Älvsborgs län,
samt äger inom Nordmarks och Gillbergs
härader av Värmlands län och Vedbo hd av
Älvsborgs län egendomar med c:a 12,500 ha
produktiv skogsmark och c:a 1,000 ha åker och äng.
Omslutning c:a 7 mkr, därav aktiekapital 1,5
mkr, antal industriarbetare o. 220. Företaget äges
av ab. Billingsfors-Långed. [Lth]A.Lg.
Gustafson och Gustafsson. Dessa uppslagsord ha
sammanförts till e n artikelserie.
Gustafsson, Gustaf, greve av W a s a b o r g*.
Gustafsson. 1) Emilie Sofie G., f. Zeth,
skådespelerska (1832—97). G. började sin teaterbana
1853 vid C. G. Hesslers sällskap och anställdes
1859 vid Ladugårdslandsteatern. Följ, år ingick
hon äktenskap med G.2). Vid de scener, där G.
senare jämte sin make var anställd, utförde hon
ett stort antal karaktärsroller, ss. drottning
Elisabeth i ”Greve Essex”, Katharina av Medici i
”Hugenotterna”, Ebba Stenbock i ”Daniel Hjort”,
Lona Hessel i ”Samhällets pelare”, markisinnan
de Pompadour i ”Narcisse Rameau”, fru Sigbrit
i ”Konung Kristian II” och hertiginnan de
Re-ville i ”Sällskap där man har tråkigt”. A.L.
2) Johan Gustaf G., den föreg:s make,
skådespelare, teaterchef (1835—84)- G. började sin
teaterbana som 15-åring vid Kungl. teaterns
elevskola och blev 1855 anställd som skådespelare.
1858—61 var han engagerad vid Mindre teatern
och Ladugårdslandsteatern. 1861—74 var han
knuten till olika teatrar i Stockholm och Helsingfors
som skådespelare, regissör och scenisk styresman.
Därefter var han, med avbrott för engagemang
som skådespelare vid Nya teatern i Stockholm
1880—81, engagerad som skådespelare och scenisk
dir. vid Nya, senare Stora, teatern i Göteborg.
Som skådespelare fängslade G. främst i
kostymskådespelet, men han rörde sig även med
framgång i idédramat och borgerlig miljö. Bland
roller ur G:s omfattande repertoar märkas särsk.
hans Mäster Smith (J. Jolin), Birger Jarl i
”Bröllopet på Ulfåsa”, Rochester i ”Jane Eyre”, Frans
Moor i ”Rövarbandet”, Tjælde i ”Ett handelshus”
och Tobias Raap i ”Trettondagsafton”. A.L.
Gustafsson, Richard, skriftställare (1840—
1918), 1856—61 biträde i speceriaffär, 1862—64
skådespelare, från 1865 journalist i Stockholm, blev
1869 red. för den av honom grundade skämttidn.
”Kasper”. G. hade stor framgång som förf, av 4
saml. ”Sagor” (1874—82). Han skrev också
noveller, reseskildringar och för scenen, bl.a. ”Ett
bondbröllop” (med musik av A. Söderman). G. var
liberal representant i A.k. 1885—87 och 1891—92.
Gustafson, Gabriel Adolf, arkeolog (1853—
1915), fil. lic. 1889, fil. hedersdr i Uppsala 1907.
G. ägnade sig under en följd av år åt utgrävningar
på Gotland och i Bohuslän, var 1881—89
amanuens vid Uppsala univ:s museum för nordiska
forn-saker, blev 1889 konservator vid arkeologiska avd.
i Bergens museum och 1900 prof, och föreståndare
för univ:s oldsaksamling i Kristiania. G. var en
framstående museiman och fältarkeolog. Sin
största insats gjorde han som ledare för utgrävningen
och konserveringen av Osebergsfynden. G. utgav
bl.a. ”Norges oldtid” (1906). P.E.O.
Gustafsson. 1) Carl E m i 1 G., botanist (1868
—1939), telegraf kommissarie i Västervik 1906, i
Trelleborg 1921. G. behandlade släktet Rub’us 1
C. A. M. Lindman, ”Svensk fanerogamflora” (1918,
2 uppl. 1926) och i flera uppsatser i ”Botaniska
notiser”. Hans ”Rubi africani” (i ”Arkiv för
botanik”, 26 a, nr 7, 1934) var en monogr. över
släktets syd- och centralafrikanska arter.
2) Karl Åke Torsten G., den föreg:s son,
botanist (f. 8/< 1908), fil. dr och doc. i Lund
1935, prof, och föreståndare för Statens
skogs-forskningsinst:s genetiska avd.,
Experimentalfäl-tet, 1947. I samband med undersökningar av de
polymorfa släktena Rub’us, Ros’a och TaraPacum
har G. bl.a. behandlat mutations- och
apomixis-problemen. Av hans arbeten märkas ”Studies
on the mechanism of parthenogenesis” (i
”He-reditas”, 21, 1935), ”The mutation system of the
chlorophyll apparatus” (i ”Lunds univ:s årsskr.”,
n.f., avd. 2, 1936, 1940), ”The genesis of the
European blackberry flora” (därst., 39, 1943)
och ”Apomixis in higher plants”, i—3 (därst.,
42—43, 1946—47). G. har även framträtt som
lyriker, bl.a. med ”Solskensfanfar” (1943). A.Hr.
Gustafson, Ruth Valborg Maria, f. Petterson,
politiker (f. 1881). Urspr. kappsömmerska
har G. ägnat sig åt arbetarrörelsens
kvinnoorganisationer och verkat både som agitator och
organisatör; 1907—08 var hon sekr. och 1908—
10 ordf, i Socialdemokratiska kvinnornas
centralstyrelse, 1919—28 och sedan 1936 led. av
styrelsen för Sveriges socialdemokratiska
kvinnoförbund; red. för tidskr. ”Morgonbris” 1908—10
och 1917—20. G. invaldes i A.k. 1932 och tillhör
sedan 1937 i:a lagutskottet. Hon har flitigt
an
— 341 —
— 342 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
