Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gustav Adolf (socken i Skåne) - Gustav Adolf (socken i Västergötland) - Gustav Adolf (socken i Värmland) - Gustav Adolf (kyrka) - Gustav Adolf - Gustav Adolfs akademien för folklivsforskning (Kungl.) - Gustav Adolfs-fonden för de svenska kulturminnenas vård - Gustav Adolfs-föreningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GUSTAV ADOLF
och Rinkaby pastorat i Villands kontrakt av
Lunds stift, närmast n. om den sumpiga
Hammarsjön; 15,88 km2, därav 9,91 land; 794 inv.
(1948). G. tillhör den plana, skoglösa
Kristian-stadsslätten med åkern utgörande 63 °/o av
landarealen. Vid statsbanelinjen Kristianstad—Åhus
ligger stationssamhället H å s 1 ö v, som tills,
med Viby har 565 inv. (1946). Här finnas en
likkistfabrik, tillhörande ab. A. W. Rydén, samt
två tegelbruk, det ena tillhörande Ler- och
te-gelindustri-ab. Hercules i Christianstad, bildat
1899 (aktiekapital 350,000 kr, 50 arb.,
årstillverk-ning 7,5 mill. st tegelvaror), och det andra
tillhörande Kvarnäs tegelbruks ab. i Viby, bildat
1918 (aktiekapital 150,000 kr, 40 arb.,
årstillverk-ning 3 mill. st tegelvaror). Egendomar:
Kvarnäs och Håslövs boställe. I G. bedrives en
relativt omfattande tobaksodling, på 23 ha av 88
odlare med en skörd av 42 t (1946). Bland
fornminnen märkas en dös, högar och resta
stenar. Den romanska gråstenskyrkan med skepp,
kor och absid från slutet av noo-talet är täml.
väl bevarad; tornet tillkom 1784 och en
utvidgning åt n. på 1820-talet. De i koret och
triumfbågen kvarstående valven från 1400-talets senare
hälft äro dekorerade i ”Everlövsmästarens” stil;
kyrkan i övrigt har sentida trävalv. Bland
inventarier märkas ett gammalt triumfkrucifix, en
medeltidsdopfunt utan ornering, predikstol från
1600-talets förra del och altaruppsats med
årtalet 1692. Kyrkan restaurerades på 1930-talet.
— Socknen är uppkallad efter Gustav IV Adolf.
Det gamla namnet, som fortfarande bäres av
kyrkbyn, var Viby, 1394 skrivet i Wyby. Detta
är trol. bildat till vik, efter läget vid en numera
uppgrundad vik av Hammarsjön, och by, gård.
Se J. Palmér i ”En bok om Skåne”, I, 1936,
sid. 121. P.;Er.
Gustav Adolf, socken i Vartofta hd i
Västergötland, Skaraborgs län, och församling i Habo
och Gustav Adolfs pastorat i Redvägs kontrakt
av Skara stift, vid Vättern n.n.v. om Jönköping;
86,11 km2, därav 85,24 land; 1,073 inv. (1948; 13
inv. pr km2). G. är en höglänt (intill 310 m ö.h.
i s.v.) och mossrik skogsbygd på s. Hökensås
och dess östsluttning. Åkern utgör 18 °/o av
landarealen, skogsmarken 65%. Egendom:
Tumbäck. I Baskarp äger ab. Slipmaterial-Naxos en
fabrik för tillverkning av slippapper och slipduk.
Någon träindustri. Kyrkan av trä med
tunnvalv uppfördes i mitten av 1600-talet i Fiskebäck
men flyttades 1780 till sin nuv. plats.
Barockinredningen tillkom 1717. Kyrkan restaurerades
senast 1948. — Socknen är uppkallad efter Gustav
IV Adolf. Det tidigare namnet var Fiskebäck,
1399 skrivet Fiskebæk, väl syftande på den
gamla kyrkans läge nära Dumme å. P.;Er.
Gustav Adolf, socken i Älvdals hd, Nedre
tingslaget, Värmland, och församling i N. Råda,
Hagfors, Sunnemo och Gustav Adolfs pastorat i
Älvdals kontrakt av Karlstads stift, i n.ö.
gränsande till Dalarne; 421,84 km2 (land); 1,532 inv.
(1948; knappt 4 inv. pr km2). G. omfattar
vidsträckta, sjörika skogs- och bergstrakter kring
Uvån och dess tillflöden; på östgränsen uppnås
476 m ö.h. Bland sjöarna märkas i mell. delen
Deglunden (201 m ö.h.), på nordgränsen Nain
(266 m) och Knon (216 m) samt på s.v.
gränsen St. Ullen (233 m). Åkern utgör ej fullt
2 % av landarealen, ängen ej fullt 3 °/o och
skogsmarken 76%. G. är gammal finnbygd.
Uddeholms ab., varunder största delen av socknen
lyder, äger bl.a. Malta, Knons och Nains
elkraftverk om resp. 8,470, 7,550 och 4,300 hk
samt egendomarna Geijersholm och Gustavsfors,
vilka liksom Uvanå förr varit järnbruk. Till
Kyrkofonden höra skogshemman om tillsammans
c:a 69 km2. En del av öna kronopark ligger i
G. Kyrkan av trä med klockstapel uppfördes
1780—81. — Namnet på den 1765 bildade
kapellförsamlingen gavs 1791 efter dåv. kronprinsen,
sedermera konung Gustav IV Adolf (se
”Ortnamnen i Värmlands län”, 14, 1938, sid. 11 f.). P.;Er.
Gustav Adolf, kyrka, se Kungshamn.
Gustav Adolf, svenska konungar och prinsar, se
Gustav.
Gustav Adolfs akademien för folklivsforskning,
sedan 1936 K u n g 1. G., stiftades i Uppsala 6/u 1932
på initiativ av J. Sahlgren med anledning av
300-årsminnet av Gustav II Adolfs död med särskild
anslutning till konungens memorial av 2% 1630
för ”Rijkzens antiquarij och häfdesökiare” med
dess märkligt mångsidiga program för
undersökning av svensk folkkultur. G. har till uppgift
att främja folklivsforskningen i alla dess grenar,
och under dess verksamhet falla enl. stadgarna
”alla de humanistiska discipliner, som syssla med
forskningar rörande Sveriges allmoge”. G:s
årshögtid infaller 6/n och skall hållas vart 3:e
år i Uppsala, vart 3:e i Lund och vart 3:e på
annan ort i landet. Medl.-antalet är 25 arbetande
svenska, 25 arbetande utländska och 25 stödjande
medl. För arbetande led. är maximiåldern 70 år.
G. utger en årsbok, ”Saga och sed”, tidskrifterna
”Folk-liv”, ”Namn och bygd” (sedan 1940) och
”Arv” (sedan 1945, ny serie av ”Folkminnen och
folktankar”) samt följ, skriftserier: ”Skrifter”,
”Svenska sagor och sägner”, ”Svenska gåtor”,
”Folklivsskildringar” och ”Småskrifter”. G:s
ständige sekreterare är prof. J. Sahlgren. Sn.
Gustav Adolfs-fonden för de svenska
kulturminnenas vård tillkom i maj 1930
på initiativ av riksantikvarie S. Curman i samband
med 300-årsminnet av riksantikvarieämbetets
inrättande. Av fonden, som äges och förvaltas av
Vitterhets-, historie- och antikvitetsakad., skall
årliga avkastningen, sedan 5 % av räntan lagts
till kapitalet, ställas till riksantikvarieämbetets
disposition att användas till åtgärder för vård och
skydd av landets fasta kulturminnesmärken från
alla tidsåldrar. Fonden uppgår (1949) till något
över 750,000 kr. C.
Gustav Adolfs-föreningar. Initiativet till Gustav
Adolfs-stiftelsens evang. förening togs i
Tyskland 1832 i samband med 200-årsminnet av
Gustav II Adolfs död. Dess syfte skulle vara att
understödja protestantiska trosförvanter i länder
och delar av länder med annan konfession. Det
är framför allt ekonomisk hjälp, som lämnats
till kyrkobyggnader, avlöning av präster och
lärare, underhåll av barnhem o.d. Gustav
Adolfs-stiftelsen i Tyskland {Das Gustav-Adolf-Werk der
evangelischen Kirche in Deutschland) verkar genom
lokal- och landskapsföreningar {Hauptvereine), vilka
— 387 —
— 388 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
