Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gustavianska tiden - Gustaviansk stil - Gustavianum - Gustavs - Gustavsberg (socken) - Gustavsberg (badort) - Gustavsbergs porslinsfabrik - Gustavsborg - Gustavsburg - Gustavsfors
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GUSTAVIANSK STIL
tav III:s statskupp i aug. 1772 och slutar med
Gustav IV Adolfs avsättning i mars 1809. Ex.
finnes på att man i stället — av överdrivet
formella skäl och för att få samklang mellan
epokindelningen samt regent- och
dynastiskiftena — låter skedet börja med Gustav III:s
tron-bestigning i febr. 1771 och sluta först med Karl
XIII:s död 1818. — Det gustavianska
enväldet är en inom historieforskningen
brukad term, som avser Sveriges styrelseskick från
Förenings- och säkerhetsaktens antagande 1789
till revolutionen 1809. Såtillvida är termen
oriktig, som Sverige under denna tid icke var
oinskränkt monarki på samma sätt som under det
karolinska enväldets tid. B.
Gustaviansk stil, den svenska motsvarigheten
till den kontinentala Louis XVI-stilen, särsk.
använd i fråga om arkitektur, möbel- och
dekora-tionskonst. Denna nyklassiska strömning antog
i Sverige en nationell hållning. Den yttre
anledningen till oppositionen mot den härskande
rokokon var grävningarna i Herculaneum och
Pompeji 1738—48 samt propagandan för antiken och
dess former i bl.a. Winckelmanns och Ehrensvärds
skrifter. Resultatet blev en den raka linjens
renässans, främst i konsthantverket, och de
naturalistiska och svängda ornamentens ersättande med
antika former, t.ex. kolonner, urnor, girlander och
meandrar. Stilsvängningen nådde hos oss först
möbel- och rumskonsten, vilket skedde på
1770-talet. Man arbetade fortfarande med ljusa
interiörer. Möblerna målades, företrädesvis i vitt el. ljust
gråblått med guld, el. gjordes i mahogny med
inläggningar el. metallbeslagna kanter. — Inom
arkitekturen äro de bärande namnen C. F.
Adel-crantz och E. Palmstedt. En typisk inredning kan
studeras i Gripsholms slottsteater, gjord av
Palmstedt på 1780-talet. En möbelkonstnär av
kontinentala mått var hovschatullmästaren Georg
Haupt. Vidare märkas Gottlieb Iversen och C. W.
Carlberg. G. fortsatte direkt i den ännu mera
strängt klassicerande Karl Johans-stilen. G.S.
Gustavia’num, se Uppsala.
Gustavs, sn i Dalarne, se Gustafs.
Gustavsberg, socken i Värmdö skeppslag i
Uppland, Stockholms län, och församling i
Gus-tavsbergs och Ingarö pastorat i Värmdö
kontrakt av Stockholms stift, s.s.ö. om Vaxholm;
28,83 km2, därav 28,21 land; 3,051 inv. (1948). G.
omfattar ö. delen av Ormingelandet med N.
Lagnö samt n. delen av Farstalandet; mellan de
båda delarna inskjuter Farstaviken från
Bag-gensfjärden. Åkern utgör 12 % av landarealen,
skogsmarken 46 °/o. Villasamhället M ö r t n ä s
har 265 inv. (1946). Kring G:s porslinsfabrik
vid Farstavikens innersta del ligger
industrisamhället Gustavsberg (2,175 inv.) med hamn
med c:a 250 m kaj vid 6,7—3,5 m djup; apotek
och provinsialläkare. Egendomar: Farsta*,
An-neberg, Långsunda och V. Ekedal. Omfattande
sommarbebyggelse. Kyrkan blev färdig 1907.
Socknen avskildes 1902 från Värmdö. —
Socknen har sitt namn efter Gustavsbergs
porslinsfabrik. P.;Er.
Gustavsberg, badort inom Uddevalla*.
Gustavsbergs porslinsfabrik, Gustavsberg
(Stockholms län), grundades 1827 av grosshandlaren J.
Stengods från Gustavsbergs porslinsfabrik av W. Kåge.
1939.
H. öhman och kommerserådet J. O. Wennberg.
Under den äldsta perioden utfördes enklare
arbeten i flintporslin med målad el. tryckt dekor och
i former som erinra om senempiren. Först sedan
fabriken 1850 övertagits av Godenius & co. i
Stockholm och av denna firma betydligt utvidgats,
kom fabrikationen att få en större omfattning.
Formerna erhålla ny-rokokons tunga karaktär, och
dekoren tryckes i sepia el. blått och framställer
oftast landskap e.d. inom en rik omramning av
blommor. 1875 såldes fabriken till ab.
Gustavsbergs fabriks intressefiter, och under denna
ledning, representerad av disponent O. V. Odelberg,
utvidgades den ytterligare 1878—99. Under
denna tid knötos till G. två betydande konstnärer, G.
G:son Wennerberg och G. Neujd, av vilka särsk.
den förre satte sin prägel på fabrikationen under
en lång period. Han utförde vaser i
Jugend-for-mer med en starkt naturalistisk dekor, huvudsaki.
i blått på en i blått tonad botten. G. har under
1900-talet genomgått en förnyelse, och dess
produktion, som hotade mynna ut i slentrian, står
åter såväl konstnärligt som tekniskt på en mycket
hög nivå. Den utmärkes framför allt därav, att
man arbetat på att konstnärligt höja
masstillverkningen, utan att densamma därigenom kom i högre
prisläge. Vidare har man sökt återupptaga den
gamla svenska fajansfabrikationen i nya former
och nya dekorationssätt. Konstnärlig ledare under
denna sista period (från 1917) har varit W.
Kåge. — 1937 övertogs G. av Kooperativa
förbundet, som driver tillverkningen efter samma
principer som tidigare. Nya krafter ha knutits
till företaget, bl.a. Stig Lindberg. 1943 startades
Gustavsbergsskolan för utbildning av
skapande konstnärer inom den keramiska
industrien. E.F.F.
Gustavsborg, befästningsverk i Marstrand*.
Gustavsburg [gostafsbork’], ett av Gustav II
Adolf under 30-åriga kriget på en udde strax
s. om Mains utflöde i Rhen anlagt fäste med 6
bastionerade fronter.
Gustavsfors, samhälle i Dalsland, se Torrskog.
— 391 —
— 392 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
