Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gustavsförsamlingen, Svenska - Gustavson, Herbert - Gustavson, Helmer - Gustavs skål - Gustavssvärd - Gustavsvik (Värmland) - Gustavsvik (Ångermanland) - Gustavus - Gustavus Adolphus College - Gustav Vasa - Gustav Vasa församling - Gustav Vasas bibel - Gusten - Gustrin, Emil - Gusum
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GUSUM
Gustavsförsamlingen, Svenska, se
Köpenhamn.
Gustavson, Herbert, språkforskare (f. 21A
1895), fil. dr i Uppsala 1940, medarbetare vid
lands-målsarkivet i Uppsala, har lämnat viktiga bidrag
till kännedomen om Gotlands folkmål, ortnamn
o.d., främst i ”Gutamålet”, 1—2 (1940—48). G.
har också utg. den stora ”Gotländsk ordbok på
grundval av C. och P. A. Säves samlingar”
(1918—45).
Gustavson, Karl Helmer, kemist (f. 21/e
1896), studerade vid tekniska högsk. i Stockholm
och Boston, Mass., där han 1923 avlade graden
master of Science, var
1923—33
forskningske-mist inom den
amerikanska läderindustrien,
1933—48 chèfskemist
vid C. J. Lundbergs
läderfabriks ab.,
Val-demarsvik, och är
sedan 1948 chef för
Gar-verinäringens forsk-ningsinst.; tekn.
he-dersdr vid Tekniska
högsk. i Stockholm
1949, dr-ingenjör h.c.
vid Technische
Hoch-schule i Darmstadt s.å.
G:s forskningsarbeten beröra fiberproteinens kemi,
spec. garvningens kolloidkemi och teori,
neutral-salteffekt och kromgarvning. G:s viktigaste arbeten
äro sammanfattade i ”Die allgemeine Theorie des
Gerbvorganges” (1938), ”Die Theorie und Praxis
der Chromgerbung” (i W. Grassmanns
”Hand-buch der Gerbereichemie”, s.å.) och ”Die
Kombi-nationsgerbung” (därst., 1939). Dessutom har
G. i mera populärvetenskaplig form utg.
”Läder, dess kemi, tillverkning och egenskaper”
(1944). e S.Hg.
Gustavs skål, skålvisa (”Gustavs skål, den bäste
kung” etc.), med text av Bellman, skriven med
anledning av 1772 års statsvälvning. Den sjöngs
på en samtida gavottmelodi, vilken som
folkdans levde kvar, långt sedan sången på
1810-talet undanträngts av en annan kungssång,
”Bevare Gud vår kung”. — Litt.: N. Dencker,
”Skålarnas musik” (i ”Fataburen”, 1932).
Gustavssvärd, den del av Sveaborgs fästning,
som var belägen på Vargskär med uppgift att
försvara huvudinloppet.
Gustavsvik, egendom i Varnums sn i
Värmland, 5 km n.v. om Kristinehamn, helt nära inre
delen av Varnumsviken av Vänern, omfattar 533
ha, därav 214 åker; taxeringsvärde 242,400 kr.
Huvudbyggnaden i två våningar med två
flyglar är uppförd på 1700-talet och restaurerad på
1890-talet. G. är känt sedan medeltiden (ett
Sture-gods). Bland senare ägare märkes greve
Georg Adlersparre, som är begraven här. Sedan
1926 tillhör G. löjtnant A. Gyllenberg. — Det
gamla namnet var (Västra) Vik, 1425 skrivet
viik. Det nuv. är trol. givet 1772 efter Gustav
III (se ”Ortnamnen i Värmlands län”, 15, 1939,
sid. 16 f.). P.;Er.
Gustavsvik, örlogsdepå vid Ångermanälvens
utlopp c:a 20 km n. om Härnösand. G. avsågs
enl. 1914 års försvarsbeslut att i skydd av
befästningar på Hemsö vara replipunkt för flottan
i Bottniska viken, örlogsdepån nedlades redan
före 1925 års försvarsbeslut men togs åter i bruk
enl. 1942 års försvarsbeslut.
Gusta’vus, latiniserad form av Gustav.
Gustavus Adolphus College [gosta’vas adål’fos
kålVij], svenskt lutherskt lärov. i S:t Peter,
Minn., USA, den näst äldsta läroanstalten inom
Augustanasynoden, grundad 1862 vid Red Wing,
Minn., av kyrkoherde Erik Norelius. 1863
förlädes lärov. till East Union, Minn., och gick
under benämningen S:t Ansgar Academy; 1876
flyttades det till sin nuv. ort, då även namnet
G. fastställdes. Fullständig 4-årig coZZ^gg-kurs
fick det dock först 1890. Styrelsen får
uteslutande bestå av medl. av Augustanasynodens
Min-nesota-avd. De totala fonderna uppgingo 1946
till 561,303 $. Läsåret 1946/47 var studentantalet
970, varav 346 kvinnor; lärarstaben bestod bl.a.
av 56 heltidsanställda lärare. [G.Wn]B.Pf
Gustav Vasa, se Gustav, Sverige, konungar 1).
Gustav Vasa församling i Vasastaden i n.
Stockholm omfattar 0,78 km2, allt land, med
21,954 inv. (1948; 22,632 1908). G. bildades 1906
vid Adolf Fredriks förs:s delning. Den vackra
kyrkan, belägen mellan Odengatan och
Karlbergsvägen, närmast v. om Odenplan, byggdes
1902—06 i tegel med grågul puts efter ritningar
av A. Lindegren i nära anslutning till italiensk
barock. Byggnaden är en centralkyrka med
grundform av ett grekiskt kors och med en hög
kupol över mittrummet. Gravkapell finns i
krypt-våningen, där även columbarium inretts 1923—
24, som med senare utvidgningar nu rymmer
c:a 6,000 gravnischer. Det ståtliga högaltaret är
ett verk av B. Precht. Såväl predikstol som
dopfunt äro av marmor, den senare skulpterad
av Sigrid Blomberg. P.
Gustav Vasas bibel, se Bibeln, sp. 1023.
Gusten, mansnamn, fsv. Gupsten, av gud och sten.
Gustri’n, Emil Finneve, pedagog och
ämbetsman (1839—1918), fil. dr i Lund 1868, doc.
i praktisk filosofi s.å., föreståndare för
provårskurserna vid Lunds katedralskola 1871—80,
rektor vid Lunds privata elementarskola 1874—78,
rektor i Karlstad 1880, kansliråd och byråchef i
Ecklesiastikdep. 1882—1905 för ärenden ang. det
högre undervisningsväsendet; var medl. av
åtskilliga kommittéer för lärov.-frågor. G. var särsk.
intresserad av provårsinrättningen, en förbättrad
undervisning i främmande levande språk och
förkortning av skolferierna. N.Lhl.
Gusum, brukssamhälle inom G:s
kyrkobokfö-ringsdistrikt i Ringarums sn i ö. Östergötland,
vid järnvägen Valdemarsvik—Söderköping och
vid fall i Gusumsån; 1,825 inv. (1948).
Provinsialläkare. 1653—65 fanns här ett järnbruk, ett
mässingsbruk privilegierades 1661, 1742 anlades
knappnålsfabrik och 1752 järnmanufakturverk. Ett
stångjärnsbruk drevs här 1821—88. Det 1875
bildade Gusums bruks & fabriks a b. med
ett aktiekapital av i,ei mkr, 750 arb. och ett
årligt tillverkningsvärde av 18 mkr äger här
mässingsbruk med gjuteri, valsverk, blixtlåsfabrik,
metallduksväveri samt grov- och fintråddrageri
för järn o.a. metaller. Bolaget driver även
jord
— 393 —
— 394 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
