Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gusum - Gusums bruks & fabriks ab. - Gusums kyrkobokföringsdistrikt - Gut - Gutalagen - Gutar - Gutasagan - Gutberlet, Konstantin - Gute Hoffnungshütte Aktienverein (für Bergbau und Hüttenbetrieb) - Gutenberg, Johann - Gutenbeg, Beno - Gutenbrunner, Siegfried - Gutera - Guthe, Hermann - Guthnick, Paul - Guthorm - Guthrie, Sir James - Guthrie, Frederick
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GUSUMS BRUKS & FABRIKS AB.
bruk (1,965 ha, därav 470 åker), såg- och
kvarnrörelse. Brukskyrkan av trä uppfördes 1731 och
restaurerades 1914; klockstapeln är från 1752. —
Namnet, urspr. tillkommande kyrkbyn, är
sammansatt av gen. av det fsv. mansnamnet Gudhir
(jfr Göinge och Gösslunda) och rum, röjning (se
Hj. Lindroth, ”De nordiska ortnamnen på -rum”,
1916, sid. 30). Det skrevs 1415 Gudhisrum. P.;Er.
Gusums bruks & fabriks ab., se Gusum.
Gusums kyrkobokföringsdistrikt, del av
Ringarums* sn i Östergötland.
Gut [eng. utt. gntt] (eng., eg. tarm), tråd, som
förfärdigas av silkesämnet i silkesmasken och
användes till tafsar på krokredskap; den var i bruk i
Kina redan under 4:e årh. f.Kr. G. har fått stor
användning på gr. av att den är nästan osynlig i
vattnet. Man skiljer mellan dragen g., som formats
i en dragskiva och därigenom blivit tunnare, vanl.
0,14—o,28 mm i diam., och odragen g. G. har även
framställts syntetiskt (”nylon”, ”damyl”); denna
har den fördelen framför natur-guten, att den ej
ruttnar. N.Rn.
Gutalagen, se Gotlandslagen.
Gutar (besläktat med goter och götar, möjl. eg.
män), äldre benämning på Gotlands invånare.
Gutasagan, gängse benämning på ett avsnitt ur
Gutalagen, som dels rymmer en historisk
framställning av Gotlands forntid, dess kristnande och
anslutning till Sverige, dels meddelar rättsregler
om gutarnas förhållande till sveakungen och
Lin-köpings-biskopen. Den historiska skildringen
blandar allmänt gängse sagomotiv, lärda
konstruktioner och lokalt fixerade traditioner, som böra
tillerkännas källvärde. G:s inledande parti rör
Gotlands äldsta historia. Det omtalar, hur ön
om dagarna sjönk i havet men om nätterna steg
upp, tills dess Tjälvar upptäckte den och förde
dit eld, då trolleriet, i överensstämmelse med
gängse folklig uppfattning, slutade. Tjälvar hade
tre sonsöner, som mellan sig delade Gotland i tre
delar, motsv. dess från senare tid välkända
tre-dingar. Deras avkomma blev så talrik, att ön
ej förmådde livnära dem. Genom lottkastning
uttogos V3 av männen, som måste utvandra och
efter olika öden slutl. hamnade i Grekland, där
de genom list vunno en fast fristad. Uppgiften
om denna utvandring har på sina håll godtagits
men utan skäl, då den återger en vida spridd
vandringssägen. De därefter följ, partierna av G.
spegla el. återge historiska fakta. Frågan om
deras tillförlitlighet hänger i viss mån samman
med tiden för G:s nedskrivande. Härom ha
meningarna gått vitt isär; mot en mening, att G.
skrivits mellan 1210 och o. 1220 (L. Läffler), står
en annan, enl. vilken den författats efter 1318
(C. J. Schlyter); goda skäl ha presterats för
uppfattningen, att den härrör från tiden före 1285
(H. Pipping, H. Yrving). Senaste utgåvan av H.
Pipping (”Guta lag och guta saga”, 1905—07);
övers, till modern svenska och kommentar av
Å. Holmbäck och E. Wessén (i ”Svenska
landskapslagar”, 4, 1943). B.
Gutberlet [go’t-], Konstantin, tysk filosof
(1837—1928), prof, vid seminariet i Fulda 1862,
företrädde den katolskt-nythomistiska riktningen,
bekämpade naturalismen och monismen (”Der
me-chanistische Monismus”, 1893, ”Der Mensch, sein
Ursprung und seine Entwicklung”, 1896, 2 Aufl.
1903) liksom även den moderna ”psykologien utan
själ” (”Der Kampf um die Seele”, 1899).
Gute Hoffnungshütte Aktienverein [go’ta
håf’-noushyta ak’tsianfäram] (für Bergbau und
Hüttenbetrieb), tyskt holdingbolag,
grundat 1873. Koncernen, som 1949 i enlighet med
den för Bizonien gällande militärförordningen
befinner sig i likvidation, ägde tidigare genom
G.-Oberhausen A.G. kolgruvor i Oberhausen och
Essen, järngruvor bl.a. i Ruhr och Luxemburg
samt masugnar, järn- och stålverk bl.a. i
Oberhausen, Gelsenkirchen och Düsseldorf, vidare
aktiemajoriteten i Maschinenfabrik
Augsburg-Nürn-berg A.G. (”MAN”). För tillfället administreras
bergverks- och masugnsdriften av North German
Iron and Steel Control, verkstadsdriften
fortsät-tes av G.-Oberhausen A.G. A.Lg.
Gutenberg [go’tanbärk], J o h a n n, tysk
boktryckare (o. 1395—1468), se Boktryckarkonst sp. 453
— Litt.: G. Zedler, ”G.-Forschungen” (1901), ”Die
neuere G.-Forschung” (1923); C. Björkbom, ”J. G.”
(1940). — G.-G e s e 11 s c h a f t, grundat av A.
Dziatzko 1901 i samband med G.-M u s e u m i
Mainz (med urkunder, tryck o.a. minnesmärken
berörande G. och boktryckarkonstens historia,
rikhaltigt bibi.), främjar genom ett flertal
publikationer (”Veröffentlichungen” sedan 1902,
”G.-Jahr-buch” och ”Kleine Drucke” sedan 1926)
G.-forsk-ningen och med boktryckarkonstens historia
sammanhörande undersökningar. W.N.
Gutenberg [go’tanbärk], B e n o, tysk geofysiker
(f. 1889), 1924 privatdoc., 1926 prof, i Frankfurt
a.M., har utvecklat stor författarverksamhet på
olika områden av geofysiken, utgav från 1926 med
talrika medarbetare en ”Handbuch der Geophysik”
i 10 bd.
Gutenbrunner [go’tanbronar], S i e g f r i e d,
österrikisk språkforskare (f. 1906), doc. i germansk
språkhistoria och fornkunskap vid univ. i Wien
1936. G. har bl.a. utg. ”Die germanischen
Götter-namen der antiken Inschriften” (1936),
”Ger-manische Frühzeit in den Berichten der Antike”
(1939) och en lång rad mindre bidrag till
fornnordisk filologi (eddadiktning, runologi m.m.).
Gute’ra (fra. goüter, eg. smaka, av lat. gustus,
smak), tycka om, uppskatta, gilla.
Guthe [go’ta], H e r m a n n, tysk teolog (1849
—1936), prof, i GT i Leipzig 1884—1924. Som
led. av tyska Palestinaföreningen företog G.
forskningsresor till Palestina 1881 och 1894. G. utgav
bl.a. en bibelatlas (1911, 2 Aufl. 1926), arbeten
och kartor över Palestina samt tyska
Palestina-föreningens ”Zeitschrift” och ”Mitteilungen”.
Guthnick [go’tnik], Paul, tysk astronom (1879
—1947), observatör i Berlin 1906, dir. för
observato-riet i Berlin-Babelsberg 1921, sysslade särsk. med
användningen av ljuselektriska metoder i
astronomien.
Guthorm, se Guttorm.
Guthrie [gebTi], Sir James, skotsk målare
(1859—1930), tillhörde den på 1890-talet högt
uppskattade gruppen ”the boys of Glasgow”. G.
var påverkad av Whistler och var en av
gruppens mångsidigaste begåvningar.
Guthrie [gnbTi], Frederick, engelsk kemist
och fysiker (1833—86), prof, vid Royal College på
— 395 —
— 396 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
