Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Guyau, Jean-Marie - Guyenne - Guynemer, Georges - Guyon, Jeanne Marie - Guys, Constantin - Gwadur, Gwadar - Gwalior - Gwelo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GWELO
och att tillbringa vintrarna i Nizza och Menton,
där han avled, 33 år gammal. — G:s arbeten,
som utmärka sig för en levande, lyrisk stil,
glänsande framställningskonst och kritisk klarsyn,
bäras alla av idén om livet som en starkt expansiv,
i alla riktningar överströmmande kraft. Etiskt
framträder den som sympati, solidaritet och
hängivenhet; därför är också ädelmodet (générosité)
den högsta, i livets eget väsen grundade dygden.
Från dessa utgångspunkter bekämpar G.
beräknings- och lyckomoralen i alla dess former.
Hand-lingsprincipen blir: högsta möjliga stegring,
intensivt såväl som extensivt, av vårt fysiska och
andliga liv. Lusten är därvid ej målet utan följden
av livsstegringen. På liknande sätt innebär
konsten en livsstegring, vartill samtliga våra sinnen,
jämte minne och fantasi, giva sin tribut. Skönt är
enl. G. allt, som försätter känsla, vilja och tanke
i harmoniskt lustbetonad rörelse, griper oss och
vidgar vår sympati; utifrån denna uppfattning
tillbakavisas Schillers och Spencers lekteori för
konsten. Även i religionen såg G. en strävan efter
stegrad livsgemenskap. Religion är för honom en
tolkning av verkligheten ur samhälleliga synpunkter,
en ”sociomorfism”. Det starkaste och mest
förädlade uttrycket för denna på utvecklingstanken,
sympatien och solidaritetstron grundade
världsåskådning har G. givit i sina ”Vers d’un
philoso-phe” (1881); i vetenskaplig form framträder den i
”La morale d’Épicure et ses rapports avec les
doc-trines contemporaines” (1878), ”La morale anglaise
contemporaine” (1879), ”Les problèmes de
l’esthé-tique contemporaine” (1884), ”Esquisse d’une
morale sans obligation ni sanction” (1885), en skrift,
som väckte Nietzsches beundran, och ”L’irreligion
de l’avenir” (1887; sv. övers, i urval och
sammandrag, ”Framtidens irreligion”, 1907), G:s mest
betydande arbete; därtill sluta sig bland de postuma
verken ”L’art au point de vue sociologique” (1889)
och ”Éducation et hérédité” (s.å.). — Litt.: A.
Fouillée, ”La morale, l’art et la religion d’après
G.” (6 éd. 1906); G. Tarozzi, ”G. e. il naturalismo
critico contemporaneo” (1890); A. Nilsson, ”G:s
estetik” (1909). N.
Guyenne [güijänn’], franskt landskap, gränsande
i n. till Saintonge, Aunis, Angoumois och
Limou-sin, i ö. till Auvergne och Languedoc, i s. till
Languedoc och Gascogne samt i v. till Atlantiska
oceanen. Dess namn erinrar om den romerska
prov. Akvitanien*, varav G. är en historisk rest.
Under medeltiden var det senare G:s område delat
mellan hertigdömet Akvitanien och grevskapet
Tou-louse och lydde efter förstn. lands anslutning till
England under skilda konungar. I freden i
Bré-tigny 1360 enades för första gången det område,
som intill 1789 betecknades som provinsen G. I
kyrkligt avseende var G. delat i 9 stift. E.Lö.
Guynemer [ginmä’r], Georges, fransk
flygare (1894—1917), ansågs under i:a världskriget som
Frankrikes främste stridsflygare. G. nedsköt 53
tyska flygplan; stupade i luftstrid i sept. 1917.
Guyon [güijål)’], Jeanne Marie, f.
Bouviè-res de la Motte, fransk mystiker (1648—1717).
Genom sin biktfader Lacombe kom G. i beröring med
den av spanjoren de Molinos företrädda s.k.
kvie-tismen och gav i Frankrike upphov till en
väckelserörelse, karakteriserad bl.a. av övandet av
en inre ordlös bön (1’oraison mentale) och en
hängivelse åt Gud, som ej begär något annat än ett
viljelöst uppgående i honom (Vamour désintéressé).
Denna religiositet med sitt starka betonande av
individens inre liv ansågs strida såväl mot den
kyrkliga fromheten som mot kyrkans dogma och
morallära; både G. och Lacombe anklagades för
kätteri och sattes upprepade gånger i fängelse.
Till G:s vänner hörde bl.a. ärkebiskop Fénelon
av Cambrai, som i en berömd strid med biskop
Bossuet av Meaux tog G. i försvar. I början av
1700-talet lösgavs G. ur sitt sista fängelse,
hennes privata vandel förklarades otadlig samt
hennes villfarelser icke vara av den farligaste arten
av kvietism. Hennes inflytande har sträckt sig
även till den protestantiska världen. G:s samlade
skrifter utgåvos bl.a. av P. Poiret i 39 bd 1713
—32, en självbiogr. utgavs 1720 (eng. övers., 2 bd,
1897). I sv. övers, finnas ”Undervisning om
bönen” (1871, 2 uppl. 1885), ”Andliga strömmar” (2
bd, 1903—04). — Litt.: T. Upham, ”Life... of
ma-dame G.” (1900; sv. övers. 1904), en nyfunnen
brevväxling mellan G. och Fénelon utgavs av M.
Masson, ”Fénelon et M. G.” (1907), H. Delacroix,
”Études d’histoire et de psychologie du
mysticis-me” (1908). S.N.
Guys [güi], C o n s t a n t i n, holländsk-fransk
tecknare (1805—92). Som tecknare för ”Hlustrated
London News” deltog G. i Krimkriget. På
1860-talet var G. mer stadigvarande bosatt i Paris, vars
fester och publika tilldragelser han skildrade utan
tendens i livfulla improvisationer, oftast i
pennteckning med sparsamt pålagd färg el. lavering.
Gwadur, Gwadar, hamnort i s.v. Beluchistan,
se Oman.
Gwalior [eng. utt. gQa’liå], 1) Stat i Indien,
inom mell. delen av Hindustan; 68,368 km2,
4,006,159 inv. (1941), huvudsaki. hinduer.
Staten, som har mycket komplicerade gränser,
består i stort sett av två delar, en n. närmast s.
om floden Chambal, med övervägande lågslätt,
hett klimat och stor folktäthet, samt en s., mera
höglänt och kuperad uppåt Vindhyabergen.
Huvudprodukter äro spannmål, lin, bomull,
sockerrör, tobak och indigo; bomullsindustri.
Utvecklat bevattningssystem och rika
järnmalmsfyn-digheter. Främst exporteras spannmål, oljefrö,
bomull, läder och opium. Huvudstad är G.2). P.
2) Huvudstad i G. 1), 100 km s. om Agra vid
järnvägen till Jhansi; 182,492 inv. (1941; 80,387
1921). G. domineras av ett vidsträckt, medeltida
citadell på en 90 m hög, brant sandstensklippa.
Det rymmer storslagna palats och tempel,
flertalet från o. 1000—1500. I klippsidorna äro
inhuggna märkliga skulpturer, flera i
kolossalformat, stammande från 1400-talet. Kring
borgklippans nordända ligger den förfallna äldre
staden, i s.v. Lashkar, den nya staden (sedan
1800-talets början), med maharajans palats,
museum, högre skolor, pappersbruk och tryckerier.
F.ö. finnas elkraftverk, bomulls-, läder-,
keramik- och verkstadsindustri. Flygstation ö. om
staden. P.
Gwelo [gpell’å], stad i mellersta Syd-Rhodesia i
Sydafrika, vid järnvägen Bulawayo—Beira, c:a 1,400
m ö.h.; 1,120 vita inv. (1931). G. uppstod 1894 som
— 401 —
— 402 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
