Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gymnastik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GYMNASTIK
dagövningarna äro i huvudsak uppställda i
enlighet med dessa. 1925 fastställdes en ny
g.-in-struktion för armén och marinen (GI), där r
ö-relseförrådet mera rationellt indelas efter
avsikten med rr:s utförande. ”Lärobok i g. för
G.C.I. och seminarier” (1932) har samma
indelningsgrund; den har dessutom utbytt uttrycket
”formgivande rr.” mot ”formella övningar” och
sammanfört häv-rr., hopp m.m. till en grupp, benämnd
färdighets- och funktionsövningar (se nedan).
Rörelseförråd enl. "Lärobok i g. för GCI och
seminarier" (1932).
A. O r d n i n g s-r r.
B. Formella övningar.
1. Ben-rr.
2. Arm-rr.
3. Huvud-rr.
4. Bål-rr.
(..Färdighets- och funktionsövningar.
Dagövningsstomme enl. "Lärobok i g. för GCI
seminarier" (1932).
Inledningsvarv.
A-v arv.
Arm-rr.
Ben-rr.
Huvud-rr.
Bål-rr. i olika plan.
Ben-rr. (svikthopp).
Arm-rr.
B-v arv.
Bål-rr. vid ribbstol.
Balans-rr. på redskap.
Häv-rr. för böjmusklerna.
Balans-rr. (fristående).
{rygghållning,
bukhållning,
sid-rr. och bålvridningar.
Hopp (fria och bundna).
Häv-rr. för sträckmusklerna.
Gång och löpning.
Avslutningsvarv.
Arm-rr.
Bål-rr.
Ben-rr.
Moderna gymnastiska förf., ss. J. Lindhard,
J. G. Thulin och Elin Falk, taga, liksom ”Lärobok
i g.”, avstånd från en indelning av
rörelseförrådet efter fysiologiska verkningar men uppvisa
sinsemellan vissa olikheter såväl vid
rörelseförrådets indelning som vid dagövningens
sammanställande. -— Vissa rr. och övningar i den svenska
g. utföras med tillhjälp av redskap. P. H. Ling
använde bl.a. hävplanka, hävsparrar, sprötbom,
än-termast, vippmast, balansstolpe, spännstolpe,
pinn-stolpe, 2-radig lodstege, lejdare, linor och häst.
Hj. Ling konstruerade olika slag av bommar,
ribb-stolar, vågräta stegar, 3-dubbla hängstegar, halva
slaglinor m.m.; och efter hans tid ha Törngren,
Thulin m.fl. bidragit till g.-redskapens förbättring.
Se Gymnastikredskap.
Ordet g. (eng. gymnastics, fra. gymnastique) hade
i början av 1800-talet en helt annan och mera
omfattande betydelse än nu. Som av historiken
framgår, benämndes då även friidrott m.m. g. Detta
ändrades dock på 1830-talet, då namnet ”sport”
efter engelskt mönster vann burskap. Även Jahns
övningar kallades urspr. g., men Jahn införde snart
nog namnet ”Turnén”, och efter mitten av
1800-talet avsågs med ordet g. nästan uteslutande det
svenska g.-systemet. Dock tages det nu ej
överallt i denna bemärkelse. Så t.ex. är i Tyskland g.
benämningen på den rytmiska g. (dansen).
På senaste tiden har i Sverige delvis efter
ut
ländskt mönster införts nya begrepp som elit-,
motions-, idrotts- och skid-g. Med de 2 senare
termerna förstås t.ex. sammanställandet av
speciella rr., vilka under tider, då vissa
idrottsgrenar ej kunna övas utomhus, skulle användas
dels på gr. av sin allmännyttiga inverkan, dels i
direkt syfte att höja de idrottsliga prestationerna.
Särsk. motions-g. har med sina mera upplivande
men mindre formbestämda rr. under de senaste
årtiondena vunnit terräng, vilket medfört, att
anslutningen till den frivilliga g. tagit oerhört
uppsving, men denna g.-art innebär en Viss fara, om
kravet på formbestämdhet, särsk. i fråga om skol-g., ej
nog beaktas. Inflytandet från utlandet, framför allt
i form av omåttliga tänjningsrörelser, samt en
omotiverad nydaningsiver från den enskilde
g.-leda-rens sida kunna även leda den lingska g. in på
avvägar och verka nedbrytande på det centrala i
P. H. Lings gymnastiska skapelse. — En av dessa
nymodigheter i Sverige är införandet av den s.k.
frigymnastike n*, varmed förstås övningar
och rr. på räck och barr samt i ringar,
trampolinhopp över höga redskap samt volter av olika slag
på lång matta.
Den svenska g., låt vara här och var med
nationellt el. annat inslag, är nu antagen för skol- och
militärt bruk i åtskilliga utländska stater, ss.
Danmark, Norge, Finland, England, Belgien, Holland,
Portugal, Polen, Rumänien, Grekland, Turkiet,
Japan och Chile, överallt, främst måhända i
Frankrike, arbeta f.n. läkare och gymnaster på att
komma till enighet om utformandet av g.-system, som
bäst lämpa sig för de olika ländernas kynne och
traditioner. Sverige har härvid den stora fördelen
att bygga på en hållfast, länge prövad grund. Det
omfattande rörelseförråd, som svensk g. äger,
medgiver näml, ett urval av övningar för alla
ålders-och utbildningsstadier. Då nu lek och idrott allmänt
användas som komplement till g., då vidare den
dynamiska arbetsprincipen mera kommit till heders,
då övningar på kommando omväxla med kortare
moment av fri övning för att stimulera
självverksamheten hos de g.-utövande, då barngymnastiken
modifierats samt nya impulser och strävan till större
grace och mindre koncentrerad energi gjort sig
gällande i kvinno-g., bortfalla de flesta anledningarna
till kritik mot vårt g.-system. Jfr Gymnastikförbund,
Gymnastikinstitut, Kvinnogymnastik, Rytmisk
gymnastik m.fl. — Litt. (förutom ovan i art.
angiven): P. H. Ling, ”G:s allmänna grunder” (1834—40,
omtr. i Lings samlade arbeten, bd 3, 1866),
”Reglemente för g.” (1836, 2 uppl. 1853); Hj. Ling,
”Förkortad öfversikt af allmän rörelselära” (1880); J.
H. Pestalozzi, ”Über Körperbildung” (i
”Wochen-schrift für Menschenbildung”, 1807); H.
Roth-stein, ”Die G. nach dem System des Gymnasiarchen
P. H. Ling”, 1—5 (1848—59); J. Lindhard, ”Guts
Muths—Nachtegall—Ling. Nogle sammenlignende
Betragtninger” (i ”Akademisk G.”, 1917—19), ”Den
almindelige (fysiologiske) Gymnastikteori” (2 Udg.,
3 Bd, 1918—21), ”Den specielle Gymnastikteori” (3
omarb. og forögede Udg. 1926—27),
”Gymnastikteori i Omrids” (1929); Elli Björkstén,
”Kvinnogymnastik”, 1—2 (2 uppl. 1926—32); Elin Falk, ”G.
med lek och idrott” (1927); J. G. Thulin, ”Lärobok i
g-”, i—5 (1919—43); K. Diem, ”Theorie der G.”
(1930); G. Frostell, ”Metodiska kroppsövningar.
Prin
— 441 —
— 442 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
