Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gävle, Gefle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GÄVLE
kafferosterierna och pastillindustrierna, varav de
största äro F. Ahlgrens tekniska fabrik ab. (1885;
80 arb., 4,0 mkr) och Pix ab. (1897; 75 arb., 2,5
mkr), lädervaruindustrien med c:a 250 arbetare,
främst vid L. A. Mattons läderfabriks ab. (1852;
100 arb.) och det mångsidiga
sadelmakeriföreta-get ab. Elof Malmberg (1905; 120 arb., 1,2 mkr),
samt den kemisk-tekniska industrien med c:a 150
arbetare, främst vid tvålfabriken Tekniska ab.
Flora (1885; 70 arb., 3,0 mkr) och ab. Elfströms
tekniska fabrik (1912; o. 20 arb., 2,0 mkr).
Hantverket är numera mindre betydelsefullt, men inom
byggnadsindustrien finnas två verkliga
storföretag, den världsbekanta skorstensbyggarfirman N.
Lundgren och den på brobyggen specialiserade
firman Byggnads ab. Konstruktör (1914; 200
arb.). — Med sina fem i olika riktningar
utstrålande järnvägar är G. Norrlands största om ock
ej främsta järnvägsknut, och med sina 10
lands-bygdslinjer är det även en ganska betydande
omnibusknut. G. var 1946 med 530 butiker,
sysselsättande 3,070 personer, landets li:e
handelsstad. Betr, sjöfarten är G. nu obetydlig som
rederiort men är fortfarande med 2,100 ankomna
och avgångna fartyg om 1,550,855 nettoton och
en varumängd av 934,010 t (1946) landets 5:e, resp.
6:e hamnstad (efter de tre storstäderna och
Hälsingborg, resp. Luleå och Oxelösund). Med sina tre
fisklägen, Sikvik, Bönan och Utvalnäs, med deras
tillsammans 104 yrkesfiskare och ett årligt
fångstvärde på c:a 400,000 kr (1945), är G. fortfarande
Norrlands största fiskläge.
G. utbreder sig sedan gammalt på ömse sidor
om Gavleån. Staden n. om ån, som nu inrymmer
huvuddelen av cityområdet, blev nästan helt
ödelagd av 1869 års brand och uppbyggdes enl.
rut-nätsstadsplan med breda gator och esplanader.
Cityområdet utbreder sig från Centralstationen
och Centralplan i ö. längs främst Drottninggatan
och Nygatan (V. infartsvägen) över Rådhustorget
och Nytorget (Salutorget) nästan ända fram till
Heliga Trefaldighetskyrkan, vilken räddades vid
branden och till sina äldsta delar torde härröra
från medeltiden men starkt om- och tillbyggts
under 1600-talet och först 1781 fick sitt torn.
Inom det n. cityområdet ligga det i tessinsk stil
uppförda rådhuset från 1780-talet (restaurerat
1874) och Stadshuset, båda vid Rådhustorget,
G.-Dala hypoteksförening, Riksbanken och
stadens samtliga 9 andra bankinst. Vid
Rådhustorgets fortsättning norrut, Rådhusesplanaden, äro
G. teater och högre allm. lärov. belägna, och i
denna stadsdel, som nu sträcker sig upp till
Falubanlinjen och G.-Dala järnvägs
bangårds-och verkstadsområden, äro också G. borgareskola
och högre handelsinst. (jfr Brändströmska
skolan) samt kommunala flickskolan belägna. På
Rådhusplatsen uppsattes 1939 en byst av
Fabian Månsson, utförd av G. Almgren. Denna
n. centrala stadsdel begränsas i v. av
Stadsträdgården, Boulognerskogen, Gamla
begravningsplatsen och Centrallasarettet, medan den i ö.
begränsas av Holmkanalan och de utanför denna
belägna Alderholmens industri- och
magasins-kvarter samt godsbangårdar invid de gamla
huvudhamnanläggningarna i Gavleån, Nyhamnen,
Holmkanalen och de omedelbart n. om Alder-
SU 12. — c j o —
17 — Red. avsl. n/s 49.
holmen belägna N. Hamnpiren och N. Kanalen.
Detta område inrymmer åtskilliga av de mera
grossistbetonade halvstora industrierna samt de
stora siporex- och galvaniseringsfabrikerna. Från
N. Hamnpiren leder en 2 km lång järnvägsbank
ytterligare österut till Yttre hamnen, den 1898
—1905 utförda och senare flera gånger utvidgade
massgodshamnen på den gamla
Fredriksskans-holmen, vilken visserligen blott har knappt 1
km kajlängd av gävlehamnarnas totala 11,55 km
men har 8,3—7,1 m djup mot innerhamnarnas 5,5
—3,3 m. Staden s. om ån har i n. delarna med
sitt oregelbundna gatunät bevarat åtskilligt av
sin gamla prägel och inrymmer bl.a. det vid ån
belägna, efter 1727 års brand på 1750-talet helt
nyuppförda slottet, nu länsresidens, och längre
österut vid ån det förnämliga, 1940 invigda G.
museum (arkitekt S. H. Wranér, bekostat av
John och Antonie Rettigs museifond),
innehållande rika saml. Stadsdelens citypräglade
huvudgata, Kungsgatan, förmedlar via Kungsbron
huvudtrafiken över ån, även om ytterligare 4
gatubroar över Gavleån finnas inom den centrala
staden. Staden s. om ån har söderut en enl.
rutnätsplan bebyggd nyare stadsdel, västerut ett
modernt, ganska vidsträckt villaområde mellan
dövstumskolan, fajansfabriken, Hälsinge reg:s
kaserner och Strömvallens idrottsplats uppe vid ån
samt har österut på andra sidan
bangårdsområ-dena den s.k. Brynässtaden med den vackert
belägna, 1932 invigda Staffanskyrkan (arkitekt
K. Nordenskjöld). N. om Brynässtaden inom och
invid hamnområdena äro huvuddelen av G:s
storindustrier belägna. Utanför stadskärnan men
innanför stadsgränsen finnas två större
bebyggelseområden, Strömsbro i n. med Gefle manufaktur
ab:s stora anläggningar vid Testeboån och det
stora men ganska oordnade
Bomhus-bebyggel-seområdet på Gävlefjärdens sydsida kring
Korsnäsbolagets stora anläggningar. Mindre
bebyggelseområden inom stadsgränsen äro Sikviks
fiskläge utanför Bomhus samt Bönans och
Utvalnäs fisklägen på Gävlefjordens nordsida.
Av förorterna äro de största Hagaström (935
inv., 1945) och Hemlingby (1,269 inv.),
belägna omedelbart utanför stadsgränsen i resp. v.
och s., medan den mest bekanta, Furuvik (264
inv.), med sina stora bad- och
nöjesparkanläggningar, inrymmande Sveriges största zoologiska
trädgård, är belägen c:a 10 km ö.s.ö. om
stads-centrum strax intill upplandsgränsen.
G., som i enlighet med äldre bestämmelser icke
ingår i landstingsområdet, är utöver för de direkt
med länsresidenset sammanhörande
inrättningarna även säte för handelskammaren för
Gävleborgs län, Uppland och Dalarne, postdirektionen
i Mellersta distr., telegrafverkets distriktsbyrå för
5æ distr., yrkesinspektionen i p:e distr., G.
för-svarsornrådesstab, G.-Dala hypoteksförening och
Gästriklands ö. domsaga. G. har högre allm.
lärov., handelsgymnasium, tekniskt gymnasium,
folkskoleseminarium, centralbibi, och museum (se
ovan) samt landets vårdanstalt för dövstumma
med komplicerat lyte. I G. utkomma tre dagliga
tidn.: ”Norrlands-posten Gefle-posten” (Norrlands
äldsta tidn., grundad 1837), ”Gefle dagblad” och
”Arbetarbladet”. — Taxeringsvärdet å fastighets-
— 514 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
