Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Göta kanals diskont - Götala - Götaland - Göta lejon (heraldik) - Göta lejon (skans) - Göta livgarde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GÖTA LIVGARDE
Göta kanal, överst från västgötadelen (t.v.) och östgötadelen, därunder slusstrappan vid Berg (t.v.) och
kanalbåt på ingående i Bergs slussar.
1817, fick Staten övertaga utredningen av G:s
affärer och trygga insättarna för förluster.
Utredningen var slutförd först 1848, och Statens förlust
uppgick till 914,000 rdr. T.Er.
Götala, egendom i Skara*.
Götaland, urspr. beteckning för Östergötland
och Västergötland samt landet s. därom, alltså
det område, som i våra äldsta källor kallas
landet ”sunnanskogs” el. ”utanskogs”. Beteckningen
har sannol. under 1400-talet utformats i
anknytning till den härskande uppfattningen, att Sverige
uppkommit genom sammansmältning av två riken,
svearnas och götarnas. G. är, liksom landet
”sunnanskogs” och ”utanskogs”, ett rent
territoriellt begrepp. — Till G. räknas nu landskapen
Östergötland, Västergötland, Dalsland, Bohuslän,
Halland, Småland, Öland, Gotland, Blekinge och
Skåne; 87,025,59 km2 (21,2% av rikets areal),
3,306,811 inv. 1948 (48,3% av rikets). B.
Göta lejon, emblem av heraldisk natur, ofta
använt i konst och litteratur.. Olaus Magnus
omtalar lejonet som götarnas vapen, och senare under
1500-talet tolkades under striden med Danmark
om ”tre kronor” folkungalejonet i rikets vapen
som Göta rikes vapen. Som ett särskilt emblem
möter oss G. under slutet av 1600-talet i målningar
av Ehrenstrahl och inom medaljgravyren. Det
framställes oftast okrönt, stående eller liggande.
Göta lejon, gammal skans, liggande på en höjd
i ö. delen av Göteborg, en kvarleva av stadens
gamla befästningar. På denna höjd anlade redan
konung Birger o. 1303 ett fäste, G u 11 b e r g s
f ä s t e el. h u s. Som gränsfäste var det under 1400
—1500-talen ständigt utsatt för danskarnas anfall,
gick hand ur hand, förstördes och iståndsattes åter.
Sålunda brändes det av danskarna 1523,
återuppbyggdes av Gustav I, förstärktes under hans
söners regeringar, raserades åter fullst. av danskarna
1612 för att sedermera åter uppföras. I samband
med ny plan för Göteborgs befästningar
fastställdes 1686 ett av Dahlbergh uppgjort förslag till en
stjärnskans med torn, varefter Gullbergs fäste revs
och det nya fästningsverket började uppföras.
Skansen, som först kallades Vestgöta lejon,
senare Göta lejon, togs i bruk redan 1689 men
blev fullt färdig och bestyckad först 1698. G.,
som aldrig blivit utsatt för anfall, bibehölls som
fäste till 1822. Numera användes den gamla
skansen som militärförråd. A.W.G.
Göta livgarde leder sitt ursprung från det reg.,
som greve G. D. Hamilton värvade 1741 i syfte
att minska den garnisonstjänst, som påvilade de
indelta reg. Det har sedan benämnts: 1762—71
Hertig Fredrik Adolfs reg. och 1772 Zöge v.
Manteuffels reg., förlagt till Sveaborg. Efter
stats-välvningen sistn. år införlivades delar av reg. och
— 553 —
— 554 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
