Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Göta ingenjörkår, Ing2 - Göta kanal - Göta kanals diskont
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GÖTA KANAL
bataljon; samtidigt tillkom ett parkkompani för
krigsbromateriels handhavande. 1901 års
härordning medförde ytterligare utvidgning, varjämte
namnet nu blev G. Vid kåren bedrives sedan
1936 jämväl utbildning i järnvägstjänst. G. är
sedan 1928 förlagd i förutv. Smålands husarreg:s
kaserner. [A.W.G.]SE.B.
Göta kanal bildar jämte Trollhätte kanal* en
segelled mellan Kattegatt och Östersjön. G.
utgår ur Vänern vid Sjötorp, passerar genom
sjöarna Viken, Bottensjön, Vättern, Boren, Roxen
och Asplången samt utmynnar i Slätbaken vid
Mem. Längden från Vänern till Mem är 190,5
km, därav konstgjord sträcka 87,3 km.
Höjdskillnaden mellan medelvattenytorna i Vänern
(44,26 m) och Viken (92,0 m, kanalens högsta
punkt) samt Östersjön (0,0 m) förmedlas av 58
slussar, 19 enkla och 39 kopplade i slusstrappor;
5 äro regleringsslussar för att utjämna växlingar
i sjöarnas vattenstånd. Slussarnas dimensioner
äro i m: längd 35,63 (nedre slussen vid Brunnby
mellan Boren och Roxen 34,85), bredd i
portöppning 7,18—7,6, bottenbredd 6,2—6,4, vattendjup vid
lägsta vattenstånd 2,97. Kanalens bottenbredd är
i berg 7,0 m och i övrigt 14,3 m; sidolutning 300.
Kanal och slussar förses med vatten från förut
nämnda sjöar samt från sjön Unden. Högsta
tillåtna mått för trafikerande fartyg äro i m:
längd 32,0, bredd 7,0 och djupgående 2,82, alltså
relativt små dimensioner. Lastförmågan hos
maskindrivna fartyg av nämnda storlek torde
uppgå till högst 250—300 t. Högsta tillåtna
hastighet är 600 m på 4 min (c:a 4,8 knop). Med
hänsyn till isförhållanden och reparationsarbeten
hålles G. stängd i genomsnitt 4 mån. under
vinterhalvåret. — G. äges av Göta kanalbolag,
Motala, vars aktiekapital uppgår till 5,151,300 kr,
fördelade på två serier aktier. Bolaget bildades
1810. Benämningen Göta kanalverk
förekommer även men avser vanl. själva
förvaltningsapparaten, varvid bolagets styrelse
betecknas som kanalverkets direktion. Ordf, i styrelsen
(direktionen) utses av K.m:t, och av de övriga
fyra styrelseled. utses en av fullmäktige i
Riksbanken och Riksgäldskontoret. Staten äger dock
inga aktier i företaget men lämnade å andra
sidan avsevärda ekonomiska bidrag till G:s
byggande i form av kontanta medel, arbetskraft
från kommenderad militär och upplåtelse för all
framtid av stora skogsområden. Vid flera
tillfällen har i riksdagen motionerats om att G.
skulle förstatligas, men statsmakterna ha ställt
sig avvisande. — Trafikomslutningen var 1947
241,000 lastton. 1932—40 utgjorde antalet lastton
i genomsnitt 423,000 pr år, 1941—47 blott 270,000.
1946 passerades G. av 1,848 ång- och
motorfartyg, 1,404 segelfartyg och 166 pråmar.
Trafiknedgången återspeglas i bolagets ekonomiska
resultat; 1947 lämnade kanaltrafiken ett
underskott av 200,000 kr, vilket kunde täckas endast
genom avkastningen på bolagets skogar och
fastigheter.
Tanken på en segelled genom Sverige med
utfart mot v. vid Götaälvs mynning är mycket
gammal, och källor från Gustav Vasas dagar
framvisa ett livligt intresse för en sådan led som
fördelaktig för handelsförbindelser med länderna
vid Västerhavet, oberoende av hanseaterna och
öresundstullen. Frågan var även uppe ett flertal
gånger under 1600—1700-talen. Sålunda
utfärdade Gustav II Adolf fullmakt för en
slussbyggmästare att undersöka, om Motala ström kunde
genom slussar göras segelbar, och Karl XII
avslöt formligt kontrakt med Chr. Polhem, enl.
vilket denne på 5 år skulle fullborda en farled
mellan Götaälv, Vänern, Vättern och Östersjön.
De påbörjade arbetena härför avstannade dock
efter konungens död men återupptogos med
förändrad plan mot 1700-talets slut med utförandet
av Trollhätte kanal, färdig 1800. Segelledens
fortsättning från Vänern österut hade under
tiden undersökts och diskuterats, men först
Balt-zar v. Plåten* lyckades efter ett energiskt arbete
få ständerna att godkänna ett kanalförslag,
vilket v. Plåten trots stora ekonomiska svårigheter
även kunde förverkliga. Kanalens västgötalinje,
Vänern—Vättern, invigdes 23/g 1822 och
östgöta-linjen, Vättern—Slätbaken, 2% 1832.
Byggnads-kostnaderna uppgingo till c:a 13,4 mkr. —
Litt.: S. E. Bring m.fl., ”G:s historia” (1922—
30). [E.R.S.JJ.Sn.
Göta kanals diskont, bankinrättning, som erhöll
oktroj 1810 och som ägdes av Göta kanalbolag. G.
bildades vid en tidpunkt, då diskonternas
verksamhet ansågs synnerligen inkomstbringande.
Avsikten var att stärka kanalbolagets ekonomiska
ställning. G. erhöll en kredit i Riksbanken på 800,000
rdr. Dess inlåning skedde huvudsakligast i
Stockholm och utlåningen i Göteborg. En nyhet var, att
G. införde avskrivningsräkning. G:s ställning, som
till en början var mycket stark, rubbades 1815,
då rykten uppstått, att riksdagen icke ämnade
bevilja anslag till kanalbyggets fortsättande. Krisen
avhjälptes bl.a. genom att G:s kredit i Riksbanken
fördubblades. När i samband med handelskrisen
1815—17 alla diskonterna fingo inställa sin rörelse
— 551 —
Längdprofil av Göta kanal.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
