Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Göteborg - Stadsbeskrivning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GÖTEBORG
singsområdets anläggningar äro i främsta rummet
skeppsvarv (Götaverken, Lindholmens och
Eriks-bergs), kvarnar (Tre lejon), snickerifabriker
(Fär-genäs), Volvo automobilfabrik och längst i v.
intill Rya oljehamn Koppartrans oljeraffinaderi.
På senare år har Hisingen fått ett betydande
industriområde i Kvillebäcksområdet, där särsk.
den kemisk-tekniska industrien slagit sig ned. I
omedelbar anslutning till industriområdena ha
arbetarstadsdelar vuxit upp, t.ex. Krokslätt
och Gårda utmed Mölndalsån, G a m 1 e s t
a-d e n kring Gamlestadsbron och Gamlestadstorget
samt på Hisingen Brämaregården,
Lindholmen, Rambergsstaden (med Keillers
park på Ramberget) m.fl. För arbetarklassen
huvudsaki. avsedda bostadsområden, sparsamt
uppblandade med offentliga byggnader, fabriker
och parker, ha även vuxit upp på något avstånd
från de egentliga industriområdena. Tvåvånings
trähus el. ”landshövdingehus” (undervåningen av
sten, ovanpå två våningar av trä) dominera, på
slät mark i regelbundna kvarter men i
kuperad bergsterräng stundom upplöst i
kåkstads-liknande bebyggelse. Delvis ha
arbetarstadsdelarna svällt ut på äldre förstadsområden, t.ex.
det n. om skansen Kronan (nu militärmuseum)
och Skanstorget belägna Haga (Hagakyrkan,
Renströmska badanstalten, Dicksonska folkbibi,
och Robert Dicksons stiftelses trevånings
arbetarbostäder av sten), Masthugget
(brandstation, Oskar Fredriks och S:t Johannis kyrkor
samt Sjömanshemmet vid Masthuggstorget),
Stigberget ovanför Stigbergskajen och
Fiskhamnen — kring el. i närheten av Stigbergstorget
ligga Göteborgs sjöfartsmuseum*, Gathenhjelmska
huset, Oceanografiska institutet*, Wettergren &
Co:s konfektionsfabrik och Masthuggskyrkan,
Majorna (Karl Johans kyrka, Högre allm.
lärov. i Majorna, Majornas kommunala
flickskola, Karl Johans folkskola vid Karl Johanstorg
och Carnegieska sockerbruket) och Sandarna.
Majorna var länge en uthamn till G., och än i dag
erinrar på sina ställen gatunätets virrvarr om ett
fiskläge; mot älven ha privata firmor sina
kajanläggningar. Masthugget-Majorna genomdrages av
det långa gatustråket Första
Långgatan—Stig-bergsgatan—Karl Johansgatan med spårvägslinjen
från Järntorget till Långedrag; mellan Första
Långgatan och Masthuggskåjen utbreda sig
träskjul och brädgårdar, över vilka det stora
Amerika-huset höjer sig. Delvis äro stadsdelarna med
övervägande arbetarbefolkning mer el. mindre
nyskapelser, t.ex. ö. om Mölndalsån (här kallad
Gull-bergsån; med Gullbergsbron och Riddarebron vid
Olskrokstorget med brunnen ”Elementernas kamp”
av A. Jönsson), Olskroken, Redberg
s-1 i d och Lunden kring den vackra ö.
begravningsplatsen (v. om denna S :t Pauli kyrka och
åt ö. Härianda centralfängelse och Härianda
uråldriga kyrkoruin), s. om vallgraven uppe på en
bergsterrass L a n d a 1 a (Vasa sjukhus,
Holter-manska sjukhuset och Chalmers tekniska högsk :s
laboratorier samt Statens skeppsprovningsanstalt,
Svenska textilforskningsinst. och Inst. för
kon-serveringsforskning) och A n n e d a 1 (s. om
Skanstorget). Mellan Majorna och V.
begravningsplatsen utbreder sig Kungsladugård (Kungs-
Gathenhjelmska huset.
ladugårds folkskola, Broströmska stiftelsen), vars
landshövdingehus, liksom i vissa delar av
Red-bergslid m.fl. områden, äro av en tilltalande,
modern typ.
Guldheden är G:s högst belägna stadsdel
intill G:s rundradiostation c:a 8o m ö.h. på
bergplatån mellan Landala och Sahlgrenska sjukhuset.
Guldheden, som daterar sig från 1946, har en
synnerligen modern planering med bl.a.
6-vå-nings s.k. punkthus och 7-vånings blockhus, vilka
äro synliga vida över G. Taklisten i Guldhedens
högst liggande hus når 104 m ö.h., vilket är (1949)
den högst belägna bostadsbebyggelsen i G.
Vasastaden på den jämna sluttningen ned
mot parkområdet utanför vallgraven blev i senare
delen av 1800-talet med sina 5-vånings stenhus ett
de mera välsituerades bostadsområde, en karaktär,
som i viss mån förändrats till
kulturinstitutions-och läkarmottagningsområde, medan de nya
Lorensbergs- och
Johannebergsområ-dena (Johannebergskyrkan av S. Ericson, 1940)
med sina moderna, höga hyreshus el. eleganta
en-familjsvillor av sten delvis övertagit rollen som
de burgnas stadsdel. Även intill f.d.
exercisplatsen Heden (n. om Heden ligger
idrottsplatsen Ullevi, fotbollens egentliga högborg) finns
ett bostadsområde av höga hyresstenhus.
Huvudstråken inom dessa storstadskomplex äro
Vasagatan (parallell med Nya allén) med
Vasaplat-sen, Kungsportsavenyen (Stora teatern,
Bälte-spännarna av Molin och John Ericssons staty av
Fallstedt) — forts, på ö. Hamngatan fram till
Götaplatsen — och S. vägen. Bland de många
kulturinst., framför allt vid Vasagatan, märkas
Göteborgs stadsbibliotek*, Göteborgs högskola*,
Chalmers tekniska högskola*, Röhsska
konstslöjds-museet*, flera flick- och folkskolor, lärov. (Vasa
högre allm. lärov., Hvitfeldtska högre allm.
lärov., Högre allm. lärov. för flickor, Göteborgs
högre samskola, Burgårdens samrealskola och
Praktiska mellanskolan), handelsinst.,
landsarkivet, Betlehemskyrkan (Evang.
missionsförsamlingen) och Vasakyrkan. Götaplatsen med Milles’
mäktiga Poseidonbrunn och Milles’ ”Vingarna”
har blivit ett konstens högkvarter med det av
arkitekterna Bjerke och Sigfrid Erikson 1923
uppförda konstmuseet (underavd. till Göteborgs
museum), Stadsteatern (1934 av C. Bergsten)
och Konserthuset (1935 av N. E. Eriksson) —
— 567 —
— 568 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
