Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Göteborg - Stadsbeskrivning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GÖTEBORG
mönster med på slättmarken raka,
rätvinkligt skärande gator, de förnämsta med kanaler.
När befästningarna i början av 1800-talet
slopades, blev det plats dels omedelbart utanför
vallgraven för parker, Trädgårdsföreningen (med
Nordens största växthus och sommarrestaurang)
och Kungsparken (med den 2 km långa Nya
allén), dels omedelbart innanför vallgraven för
salutorg (Kungstorget med saluhallar,
Grönsaks-torget och Fisktorget med Fiskhallen), skolor (nuv.
Hvitfeldtska högre allm. lärov. och Handelshögsk.),
sjukhus (f.d. Sahlgrenska sjukhuset, nu ”Sociala
huset”) och bostadskvarter (vid St. Nygatan med
Synagogan). Kanalernas igenfyllande gav V.
och ö. Hamngatorna en gatubredd (33 m), som
gjort dem väl ägnade till trafikpulsådror i
centrum av en modern storstad, varigenom det gamla
G. blivit det nutida G:s cityområde och mest
betydande del men med endast 2 °/o av storstadens
befolkning, ö. Hamngatan och Kungsgatan äro
G:s förnämsta butiksgator, medan V. och S.
Hamngatorna framför allt äro bank- och
kontors-gator. Vid V. Hamngatan ligger Gustavi
domkyrka (invigd 1633, efter 1802 års brand uppförd
1815 i nyklassisk stil efter ritningar av C. W.
Carlberg). ö. Hamngatan vidgar sig fram mot
Kungsportsbron (över vallgraven) till
Kungs-portsplatsen med Karl IX :s staty (av Börjesson).
På ömse sidor av St. hamnkanalen gå S. och N.
Hamngatorna; den förstn. i äldre tider en
verklig patriciergata, där numera endast
Frimurarehuset med kolonnprydd fasad, W. Chalmers
gamla palats och längst ut mot hamnen Residenset
(urspr. Lennart Torstensons palats, uppfört 1648
—50, sedermera påbyggt) med en monumental
portal erinra om en gången tid. Vid N.
Hamngatan stå en rad åldriga, stilfulla offentliga
byggnader, ss. Göteborgs museum*,
drätselkammarens byggnad (uppförd 1756 åt J. Sahlgren),
Tyska el. Kristine kyrka (invigd 1648, nyuppförd
efter branden 1746, men med det vackra
Asche-bergska gravkoret från 1682) och vid Gustav
Adolfs torg med Gustav II Adolfs staty (av
Fo-gelberg) rådhuset (byggt efter branden 1669,
ombyggt 1814—17, tillbyggt 1937, enl. ritning av G.
Asplund), stadshuset och börsen (uppfört 1849, har
ståtlig festvåning och sessionslokaler för
stadsfullmäktige). Av broarna över St. hamnkanalen
märkas Kämpebron invid L:a torget (med Jonas
Alströmers staty, av Börjesson), Fontänbron
invid Brunnsparken med en fontän (av Hasselberg)
— gatukorsningen här är G:s trafikcentrum ■—
samt Kvarnbron vid Hotellplatsen. Här ligga
stadens förnämsta hotell, Grand hotel Haglund
med Savoy, Palace hotel (f.d. Fürstenbergska
palatset) och Hotell Eggers vid Drottningtorget
med centralstationen och det monumentala
centralposthuset. Järnvägarnas indragande till G.
framtvingade vallgravens igenfyllande mellan
Slussen (vid Drottningtorget) och L:a Bommen.
Centralbangården utbreder sig på den i senare
tid torrlagda Gullbergsvassen omedelbart
intill gamla staden. Mellan järnvägsområdet och
älven ligger Hultmans holmes
industriområde med gasverket. Inom Nordstaden, som
huvudsaki. rymmer mindre hotell, kaféer,
tryckerier, kontor, hantverks- och smärre
fabrikslo
kaler, ligga polisverkets hus, Kronhuset
(stadens äldsta profana byggnad, uppförd 1643—53)
samt vid Packhusplatsen utmed hamnen
rederipalatsen Broströmia och Transhuset samt
Tullhuset. Från S:t Eriks torg och L:a Bommens
hamn leder Hisingsbron över till Hisingen, men
denna bro användes numera endast för
cykeltrafik vissa tider på dygnet. Den egentliga
brotrafiken till Hisingen och Frihamnen går sedan
1939 c:a 350 meter längre åt n.ö. på Götaälvbron
(19,5 m fri höjd över vattenytan), som utgår från
L:a Bommens torg. Inom gamla staden finnas
några bergspartier, där bebyggelsen anpassat sig
efter terrängen längs krokiga och branta gator
(”lider”), ss. St. Otterhällan (med det 15
våningar höga Otterhall, G:s första skyskrapa;
gamla staden har eljest mest tre- och fyrvånings
stenhus), L:a Otterhällan (med bastionen
Carolus rex, en rest av de inre befästningarna),
som mot vallgraven krönes av Kungshöjdens höga
bostadskvarter, och Kvarnberget (med
navigationsskolan, från vars mast tidkulan faller
varje dag kl 13). Mellan de båda Otterhällorna
ligger telegrafverkets imponerande byggnad, och
där vallgraven, här kallad Rosenlundskanalen,
mynnar ut i älven vid Skeppsbron, ha
elektricitetsverkets anläggningar sin plats mitt emot
frilagerbyggnaden (på andra sidan vallgraven).
— Stampen, en av de äldsta stadsdelarna
utanför den äldsta stadsplanen, har vuxit upp i
ö. mellan skansen Lejonet och vallgraven och
företer en blandning av gamla trähus, åldriga
låga stenhus, fabriksbyggnader och moderna
femvånings bostadshus. Vid Stampgatan, som delvis
följer Fattighusån (en 1641 grävd förbindelseled
mellan St. hamnkanalen och Mölndalsån) ligga
Pripps bryggeri, ö. realskolan, Äldre
begravningsplatsen och Gamla mosaiska kyrkogården.
Gamla staden hyste ända till senare hälften av
1800-talet huvudmassan av det bebyggda området,
men under sistn. halvsekel övergick G. alltmer
att bli en industristad, som krävde ökat utrymme
för såväl fabriker och bostäder åt
industriarbetarna som åt de i samband med den ökade
han-delsomsättningen även raskt tillväxande burgnare
samhällsklasserna. Framför allt skedde den stora
expansionen 1875—1900, men utvecklingen har
även sedan dess varit rask. De tre stora
industriområdena äro Gamlestaden på Nya
Lödö-ses klassiska mark utmed nedre delen av Säveån,
där närheten till järnvägsområdet varit gynnsam
för industriell utvidgning, samt längs den för
pråmar trafikbara Mölndalsån, länge delvis
utanför stadsgränsen, och utmed Hisingens
hamnområden. I det förstn. området ligga
Gamlestadens fabrikers ab. (textilindustri), Svenska
kullagerfabriken (SKF), Original Odhner
(räknemaskiner), ab. Industripapp, och västerut längs
älven vidtar ett industri- och hamnområde med
slakthuset och oljehamnen (Lärjehamnen). —
Utmed el. nära Mölndalsån ligga bl.a. Almedals
fabriker (linneindustri; grundade 1846), ett flertal
kemisk-tekniska fabriker (Viola m.fl.), färgerier
(Levanten m.fl.), Bröderna Kanolds ab.
(choklad), bryggerier (Lyckholms), Bohus mekaniska
verkstad och (ö. om Västkustbanan vid Almedals
järnvägsstation) Forshaga linoleumfabrik. — Hi-
— 565 –
— 566 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
