Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Göteborg - Stadsbeskrivning - Befolkningsförhållanden - Näringsliv
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GÖTEBORG
härintill sluter sig nöjesområdet i
Lorensbergs-parken med restaurang, Park Avenue hotel
(under uppförande 1949) och Cirkus. S. om
konstmuseet utbreder sig på det gamla
utställnings-området (1923 års utställning) ett parkområde
med Hovrätten för V. Sverige.
Mellan Masthuggsbergen och Risåsen (med
skansen Kronan), från Järntorget
(Järntorgs-brunnen av Tore Strindberg) till Slottsskogen
(G:s största park med dammar, djurgårdar,
restauranger och Naturhistoriska museet, en
un-deravd. till Göteborgs museum — strax s. om
Slottsskogen den stora idrottsplatsen
Slottsskogsvallen) utbreder sig ett utpräglat bostadsområde
av höga stenhyreshus längs den breda
Linné-gatan i stadsdelarna Kommendantsängen
och O 1 i v e d a 1 med en övervägande
medelklassbefolkning. Vid Järntorgets n. del reser
sig Folkets hus, en av stadens högsta byggnader.
En arbetarstadsdel med höga stenhus uppe på
höjderna intill den stora Nordhemsskolan är
måhända G:s tätast befolkade område, ö. om
Slottsskogen, Säröbanans station, Annedals
kyrka och folkskoleseminariet vidtar en
sjukhusens stadsdel, där flertalet sjukhus i G. ha
sin plats.
Kring G:s slutna massa utbreder sig en
modern trädgårdsstadsbebyggelse med
villor och radhus av trä, ss. U t b y n ä s på n.
sidan av Säveån och ö. om Kvibergs kaserner
(Göta art.-reg.), Bagaregården och K å
11-torp kring Kyrkåsen (vid Redbergslid),
Jako b s d a 1 och B ö vid örgryte gamla och nya
kyrkor (gamla kyrkan grundad i början av
medeltiden, G:s sannolikt äldsta byggnad) —
härifrån går örgrytevägen under Västkustbanans
viadukt förbi Lisebergs nöjesfält och Svenska
mässans lokaler till Korsvägen vid S. vägen —,
Landa la egna hem, där höjdbebyggelsen
liksom i Johanneberg s.v. om Carlanderska
sjukhemmet, på Guldheden och i Lunden tvingat till
uppförande av höga vattentorn, Änggården
mellan Göteborgs botaniska trädgård* och
Slottsskogen och i vissa delar av Kungsladugård. En
trädgårdsstad ehuru med gamla hus kring
chefsbyggnaden är även Nya Varvet. V.
Frölunda samt L u n d b y på Hisingen ha också
i stor utsträckning en bebyggelse å la
trädgårdsstad, ehuru Lundby på senare årtionden fått en
allt mer sluten, stadsmässig bebyggelse. Under
1940-talet har den traditionella trähusbebyggelsen
i periferien brutits genom att i stadsdelarna B ö
och T o r p i örgryte staden växer utåt direkt med
stenhus. S.Sg.
Befolkningsförhållanden. Från 1800 till 1850
tillväxte folkmängden från 12,800 till 26,000.
Sedan har folkmängden ökats i rask takt till c:a
50,000 1868, 100,000 1888, 200,000 1919 och 344,000
i början av 1949. Sistn. år hade G. med förorter
(Stor-G.) 381,000 inv. 1800 utgjorde G:s
folkmängd 5,6% av rikets städers och 1949 ej mindre
än 10,9 %. Denna folkökning har till stor del
varit en följd av de förut omnämnda
inkorporeringarna och den starka inflyttningen från
andra orter. Av G:s befolkning 1930 voro 55%
födda i G., 43,3% i det övriga Sverige och 1,7%
i utlandet. 30 % av inv. vid detta tillfälle
ut
gjordes av inflyttade från övriga Västergötland
och de närliggande landskapen Bohuslän,
Dalsland och Halland, 2,6 % från Skåne och 1,1 %
från Stockholm. Naturligtvis har det även skett
en avsevärd utflyttning. 1801—50 var stadens
nativitetsunderskott 2,899, medan
inflyttningsöver-skottet var 16,179; 1851—1900 åter var
inflytt-ningsöverskottet (verkligt inflyttade samt
inkorporerade) 63,553, medan nativitetsöverskottet var
40,782, och 1901—47 var motsv.
inflyttningsöver-skott 124,595 och nativitetsöverskottet 77,952.
Lägsta nativiteten under de senaste 100 åren
uttryckt i %o av hela folkmängden, uppvisade G.
1934 med 11,8 %o och högsta uppnåddes 1859
med 39,6 %o. 1947 var nativiteten 19,6 %o, medan
mortaliteten d.å. var 9,3 %o.
Befolkningsfördelningen inom G. förändras
snabbt i det hänseendet, att cityområdet,
stadsdelarna Inom Vallgraven och Nordstaden,
avfolkas, medan folkmängden hastigt tillväxer i de
yttre delarna samt på höjdområdena.
Cityområdet, som 1930 hade o. 14,000 inv., d.v.s. 6%
av stadens folkmängd, hade 1948 endast något
över 8,000 (2% av G:s folkmängd), örgryte
förs., som införlivades först 1922, har fördubblat
sin folkmängd (från 27,000 inv. 1930 till 53,000
1948). Under samma tidrymd har stadsdelen
Kungsladugård (längst i v.) ökat folkmängden
från 11,000 inv. till över 19,000 inv. och
stadsdelen Kålltorp (i ö. delen av staden) från 1,800
inv. till över 14,000 inv. Stadsdelen
Johanneberg, som visserligen är relativt centralt belägen
(s. om Götaplatsen) men som till stor del ligger
på höjdplatån på c:a 50—60 m höjd ö.h., har
under nyss angivna tidrymd åttadubblat
folkmängden (resp. 1,700 och 13,600 inv.). Lundby
förs, på Hisingen har 1930—48 nära fördubblat
folkmängden (från 22,000 till över 40,000). S.Sg.
Näringsliv. Enl. yrkesräkningen 1940 hade G:s
befolkning följ, yrkesgruppering: jordbruk med
binäringar 0,9 %, industri och hantverk 45,1 %,
samfärdsel 14,5%, handel 21,6%, allmän
förvaltningstjänst och fria yrken 10 %, husligt arbete
2,6 %, f.d. yrkesutövare och övriga 5,3 %.
Hamnen, belägen i nedre delen av Götaälv,
ligger på c:a 19 km avstånd från öppna havet
(Vinga fyr). Hamnområdets vattenareal är 365
ha och dess längdutsträckning (från Nyckelbojen
utanför Nya Varvet i s.v. till stadsgränsen vid
Lärjeholm) är 11 km. Hamnens äldsta delar,
hamnkanalerna och vallgraven, ha visserligen
en kajlängd av ej mindre än 4,3 km, men då
de ha ringa djup och sakna utrustning med
lyftkranar och järnvägsspår ha de, med undantag
för yttre delen av Rosenlundskanalen (3—4 m
djup), där bl.a. Frilagerbyggnaden ligger, samt
St. hamnkanalen utanför Kämpebron (4 m djup),
ingen nämnvärd betydelse för nutida sjöfart. Vid
Pustervik s.v. om Rosenlundskanalen låg den
gamla järnvågen. Så länge G:s hamn var
begränsad till dessa äldre partier, måste större fartyg
ankra på sträckan Nya Älvsborg—Nya Varvet
(högre upp var älven starkt uppgrundad) och
lossa sin last i pråmar och läktare, vilka därefter
förhalades till upplagsplatser i Majorna och till
hamnkanalerna el. till bryggor högre uppför älven.
— Den nutida moderna hamnen med kajer längs
— 569 —
— 570 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
