Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Göteborg - Näringsliv
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GÖTEBORG ______________________
själva älven började anläggas först i senare
hälften av 1800-talet, samtidigt som älven varit
föremål för uppmuddring. Kajdjupet har på sina
ställen sedermera ökats, kajerna ha byggts om
och oavbrutet moderniserats med
transportanordningar och magasin, samtidigt som de olika
kajavsnitten fått sig tilldelade alltmer speciella
uppgifter för samfärdseln. På 1850- och 1860-talen
byggdes Skeppsbrokajen från Stenpiren till
Ro-senlundskanalen. Dess längd är 448 m och djup
5,1 m. Trafiken är huvudsaki. inriktad, förutom
på en del svenska hamnar, på de baltiska
länderna, Danmark och Oslo. Trafiken till
skärgården utanför G. är koncentrerad till Träpiren
och samfärdseln med Bohusläns kust i övrigt till
Stenpiren. Packhuskajen mellan Residensbron
och Hisingsbron anlades på 1870-talet. Längden är
680 m och djupet 5,1 m. Packhuskajen, där bl.a.
St. tullpackhuset ligger, har särsk. stor betydelse
för trafiken med Sveriges s. och ö. kust
(Svea-bolaget) samt östersjö- och nordsjöländerna.
Mellan Hisingsbron och Götaälvbron anlades för
kanalflottans räkning på 1860-talet Lilla
Bommens hamnbassäng, vars kajlängd är 390 m och
djup 3,6 m. Mellan Lilla Bommen och Säveåns
utlopp byggdes 1869—97 Gullbergskajen,
moderniserad 1933—36 (1,590 m lång, 3,0—5,8 m djup),
som i sin ö. del är en kolhamn för gasverket
och för Västgötabanans trafikområde, medan
den mellersta delen i huvudsak är tilläggsplats
för kanaltrafiken och den västligaste delen
modernt utrustats för Europa-trafik. Ovanför
Säveåns utlopp finns ingen sammanhängande allmän
kajsträcka men väl en hel del speciella
hamnanläggningar i allmän el. enskild ägo, ss.
Slakthushamnen och Oljehamnen (Lärjehamnen). —
Genom Masthuggskajen, byggd 1888—98 (1,030 m
lång, 5,1—6 m djup), Stigbergskajen, byggd 1906
—25 (477 m lång, 7—10 m djup), samt Frihamnen,
öppnad 1922 (kajlängd 1,360 m och djup 9 m),
har G. fått de hamnområden, genom vilka
förbindelserna med mera fjärran liggande länder
förmedlas. Masthuggskajen är framför allt
till-läggsplatsen för fartyg till och från Storbritannien,
Belgien, Frankrike, Medelhavsländerna och
Kanarieöarna. Trävaror, pappersmassa, järn, stål
och tändstickor exporteras bl.a. över denna kaj.
Vid Stigbergskajens ö. del, dit djuprännan från
utloppet med 10 m djup leder, ha Svenska
Ame-rika-linjens stora fartyg sin tilläggsplats, medan
Svenska Lloyds modernaste passagerarfartyg till
London ha sin plats vid den v. delen. — Nordens
förnämsta fiskhamn är G:s stads fiskhamn (vars
hamnbassäng har en kajsträcka på 1,280 m och
ett djup av 3—5 m) v. om Stigbergskajen. Här
försäljas på auktioner fiskeflottans fångster, och
i närheten ha ab. Svenska fryserierna samt
Fyrtornets konservfabrik sina anläggningar. V. om
Fiskhamnen pågå (1949) arbeten på
Majnabbe-hamnen, som bl.a. skall betjäna trafiken på
England. — Till Frihamnen, vars hamnbassäng
ligger på Hisingsidan mitt emot G:s cityområde,
leder en djupränna med 9 m djup, medan rännans
djup ovanför Frihamnen är 5,8 m. Frihamnen
besökes företrädesvis av såväl de svenska
(Bro-strömskoncernen, Transatlantic och
Johnson-linjen) som danska (A/S Det östasiatiske Kom-
pagni) och norska (Wilh. Wilhelmsen)
storrederiernas fartyg. Förvaltningen av Frihamnens
magasinsrörelse är överlåten på G:s frihamns
ab. — Mellan Frihamnen och Götaverken pågå
(1949) arbeten på den nya Lundbyhamnen. 1935
—40 byggdes Lindholmshamnen (670 m lång,
8—9 m djup) med 4 våningar höga varuskjul,
utrustade med värme- och kylanordningar. —
Sannegårdshamnen, vars hamnbassäng också
ligger på Hisingsidan, blev färdig 1913 och är G:s
speciella kolhamn (kajlängd 900 m, djup 7—8 m).
Längst ut mot v. på Hisingsidan ligger Rya
oljehamn (kajlängd 800 m, djup 4,2—10 m), där
oljan lossas från oceanfartygen till
tankanläggningar. — På ömse sidor om inseglingsrännan
i älven finnas ett 40-tal förtöjningsplatser med
bojar. — Sammanlagda längden av kajerna
utmed älven, längs träbryggor och provisoriska
kajer utgör u km, och järnvägsspåren på dessa
ha en längd av 130 km. Antalet kranar uppgår
till 184, därav 180 rörliga med en lyftkapacitet
av 1 V2—6 t, 1 fast kran med 22 t lyftförmåga
samt 3 pontonkranar med en lyftförmåga av resp.
12, 25 och 80 t. Magasinsutrymmena utgöra
146,000 m2. — Även i naturhänseende är hamnen
väl lottad. Inloppet ligger skyddat av skärgård.
Tidvattnet är föga märkbart, och de av vinden
förorsakade vattenståndsvariationerna i hamnen
äro ej av större omfattning; högsta iakttagna
vattenstånd över medelvattenytan har varit 1,65
m och det lägsta 1 m under medelvattenytan,
och då G. äger 3 kraftiga isbrytare, kunna
hamnen och inseglingsrännan hållas öppna även
under de kallaste vintrar. — En stor fördel för
sjöfarten på G:s hamn är, att tack vare de tre stora
skeppsvarven Götaverken, Eriksbergs mekaniska
verkstad och Lindholmens varv, vilka förfoga
över dockor, som kunna motta fartyg på 25,000
t dödvikt, reparationer kunna utföras snabbt.
Mer än någon annan svensk hamn är G.
genom centralt läge i Norden och genom andra
omständigheter gynnat av naturen. G. är också
landets största import- och exporthamn. Hamnen
har synnerligen moderna anordningar för
lossning och lastning, och varuskjulen äro vid de
modernaste kajerna byggda i 3—4 våningar med
speciella uppvärmningsanordningar och särskilda
kylrum. 1865 utgjorde G:s handelsflotta 14% av
rikets. 1948 ägde G. mer än Vs av rikets
sammanlagda tonnage. S.å. utgjorde sammanlagda
nettotonnaget av ankomna och avgångna fartyg
i G:s hamn c:a 15,4 mill. nettoregisterton, därav
i utrikes sjöfart c:a 10,5 mill. Storbritannien och
USA äro efter kriget de största marknaderna.
Utmärkande för G:s hamn till skillnad från
övriga svenska hamnar är de transoceana linjernas
dominerande roll. G. står i förbindelse med så
gott som alla hamnar av större betydelse för
världshandeln. De flesta traderna upprätthållas
av G.-rederier, ofta i samtrafik med utländska
företag. G. är sedan gammalt landets ledande
exporthamn och den naturliga utförselhamnen för
mell. Sveriges rika industri- och skogsområden.
Götaälv med sitt rikt förgrenade sjö- och
kanalsystem och flera järnvägslinjer underlätta
kontakten med dessa områden. Papper, pappersmassa,
trävaror, tändstickor, järn, stål, zinkmalm,
ma
— 571 —
— 572 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
