Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Göteborg - Finanser - Kyrklig och administrativ indelning - Förvaltning och kommunalstyrelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GÖTEBORG
sådana styrelser, i vilka stadsfullmäktige äga utse
revisorer, hade 1946 fonder till ett sammanlagt
värde av 76 mkr. SSg.
Kyrklig och administrativ indelning. Vid början
av 1948 hade G:s 14 territoriella församlingar
följ, inv.-antal: Gustavi* Domkyrko 9,048, Kristine
9,504, Gamlestads 51,910, Haga 9,185, Oscar
Fredriks 22,671, Masthuggs 11,172, Carl Johans 52,176,
Annedals 16,400, Vasa 14,802, Johannebergs 27,607,
Lundby 40,397, örgryte 53,150, V. Frölunda 14,585
och Backa 4,165. Dessutom hade Christine tyska
församling (ej territoriell) 665 medl. Sedan 1882
utgöra G:s territoriella församlingar, med
undantag av V. Frölunda och Backa, vilka ännu ej
kyrkligt införlivats med staden, en ekonomisk
enhet, vars beslutanderätt i gemensamma
angelägenheter utövas av kyrkofullmäktige med
kyrkonämnden — kyrkofullmäktige väljer en
kyrkonämndsled. från varje förs. — som
verkställande och förvaltande myndighet. Efter
omfattande utredningar har K.m:t genom beslut 23/i
1948 fastställt ny församlingsindelning för G.
Från Vi 1951 nybildas sålunda Härianda förs, av
delar av Gamlestads och örgryte församlingar,
kyrkobokföringsdistrikt upprättas i Gamlestads
och Lundby församlingar, och delvis rätt
omfattande gränsregleringar företagas för att
utjämna skillnaden i befolkningstal mellan
församlingarna. Många frireligiösa sekter och
främmande trosbekännelser, bl.a. romersk-katolsk och
mosaisk, ha församlingar och samlingslokaler.
— V7 1948 var G. indelat i 54 stadsdelar, 59
taxeringsdistrikt, 6 polisdistrikt och 15
pensions-distrikt. S.Sg.
Förvaltning och kommunalstyrelse. I spetsen för
G:s stads förvaltning står en stadsstyrelse,
benämnd magistraten. Denna var urspr. i
allt som rörde stadens styrelse och förvaltning
såväl beslutande som verkställande myndighet,
varjämte den handhade rättskipningen. Redan
under frihetstiden började dock dess
befogenheter att inskränkas, och särsk. under början av
1800-talet lyckades borgerskapet förvärva
delaktighet i rätten att besluta om stadens
angelägenheter, och magistratens verkställande myndighet
överflyttades delvis på särskilda institutioner.
Slutl. förlorade den i samband med 1862 års
kommunalreform helt och hållet
beslutanderätten i kommunala angelägenheter och erhöll i
övrigt den ställning den ännu intar. Den har
alltså sedan gammalt överinseendet över stadens
hela administration och förvaltning, men detta
är numera dock huvudsaki. endast av rent
formell art. Från 1695 till 1935 bestod magistraten
av 2 borgmästare, en justitie- och en
handels-och politieborgmästare, samt 10 rådmän. F.n.
(1949) består den av 1 borgmästare och 16
rådmän. Rådhusrätten, som utgöres av
borgmästaren och rådmännen jämte 17
assessorer, arbetar dels mera sällan samfällt, dels i
allm. fördelad på 7 avd. Protokollföring och
expedition ombesörjes av rådhuskansli et,
där bl.a. magistratssekr. och 2 magistratsnotarier
tjänstgöra. Dessa 3 äro även notarii publici.
Magistratens befattning med förmyndares
förvaltning utövas numera genom 3
överför-m v n d a r e, vilka jämte 3 ersättare väljas av
stadsfullmäktige för en tid av 4 år.
överexe-kutor är en av rådmännen, som biträdes av
3 stadsfogdar. Uppbördsverket, som
numera ersatt de äldre mantals- samt krono- och
kommunaluppbördskontoren, har kronokamreraren
som chef och är uppdelat på 2 avd.,
folkbokförings- och debiteringskontoret samt
uppbörds-kontoret. Polisverket omfattar 4 grupper:
poliskammaren med polismästaren som chef och
under honom 3 polisintendenter och en
polis-sekr., åklagarinstitutionen (f.n., 1948, under
ny-och omdaning), omfattande 7 stadsfiskaler,
poliskåren med inemot 730 anställda, av vilka staden
är skyldig att till en särskild statspolisavd.
avdela 55 man i olika tjänsteställningar, samt
polisskolan under en styrelse med polismästaren
som ordf, och 2 av polisnämnden för 1 år i
sänder utsedda ledamöter.
Beslutanderätten i den borgerliga
kommunens angelägenheter tillkommer
stadsfullmäktige, vilka till ett antal av 60 väljas för
en tid av 4 år. Deras ordf, ha sedan deras
införande varit C. F. Wærn (1863—69), J. J.
Ekman (1869—87), O. Wijk (1888—97), A.
Wijkan-der (1898—1909), A. Carlander (1910—19 och
1923), K. G. Karlsson (1919—22), H. Lindholm
(1924—26), M. Jacobsson (1927—33) och E.
Jungen (fr. 1934). Förvaltning och verkställighet
av de av stadsfullmäktige fattade besluten,
var-över magistraten, som nämnt, sedan gammalt
har att ur legalitetssynpunkt öva en viss formell
tillsyn, tillkommer drätselkammaren och de till
ett 40-tal uppgående styrelser och nämnder, som
tillsättas för sådant ändamål. D r ä t s e 1 k a
m-m a r e n har sedan 1915 arbetat på 2 avd.,
fi-nansavd. och fastighetsavd., vardera bestående
av 7 led. och 3 suppleanter; den har 2
chefstjänstemän, en för vardera avd., näml,
kanslichefen och fastighetsdir. Som motvikt till
decentraliseringen inrättades från V2 1932 en
kommunal centralstyrelse, benämnd
stadskolle-g i u m, bestående av 11 av stadsfullmäktige för
2 år i sänder valda ledamöter. Detta är ett
sammanhållande och ledande organ, som dels har att
som ett allmänt beredningsutskott före
stadsfullmäktiges beslut granska alla ärenden, framför
allt ur finansiell synpunkt, dels skall å
fullmäktiges vägnar övervaka förvaltningen av
stadens angelägenheter och verkställigheten av
fullmäktiges beslut. Stadskollegiet biträdes vid
fullgörandet av sina uppgifter av stadskansliet och
statistiska byrån. Genom stadskollegiets
inrättande har drätselkammarens uppgift begränsats
till att väsentligen vara av förvaltande natur.
Ett för G. i viss mån säreget drag inom den
kommunala förvaltningen är, att innan ett
ärende företages till avgörande, remitteras det till
den chefstjänsteman, inom vars
förvaltningsområde det närmast faller, varpå denne icke endast
underkastar det erforderlig utredning utan även
har att å tjänstens vägnar avge förslag till
beslut i frågan. — G. representeras i riksdagens
F.k. av 7 led. (för perioden 1943—50) och i A.k. av
11 led. (för perioden 1949—52). — För den
kyrkliga kommunen finnas sedan 1882
kyrkofullmäktige, 60 till antalet, valda för en tid av
4 år, med samma befogenheter därinom som
— 575 —
— 576 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
