Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Göteborg - Undervisningsanstalter, museer m.m. - Tidningar - Teatrar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GÖTEBORG
Chalmers tekniska högskola.
terssons privatskola, Lorensbergs realskola,
Katolska skolan; G:s högre samskola 389 elever, 18
lärare; G:s gymnasium för flickor 109 elever;
handelsskolor: Handelshögskolan 365 studerande,
3 prof, och 17 lärare; handelsgymnasium 387
elever, 11 lärare; Filip Holmkvists handelsinstitut
1,106 elever, 28 lärare; Navigationsskolan;
Chalmers tekniska högsk. 1,026 stundenter, 30 prof,
(en ny professur inrättas 1949) samt 33
speciallärare; tekniskt gymnasium 339 elever, 32 lärare;
Socialinstitutet; Slöjdföreningens skola; G:s
mu-sei rit- och målarskola; G:s arbetarinstitut;
Arbetarnas bildningsförbunds lokalavd. samt G:s
arbetares folkhögskola. Under organisation är
den av riksdagen 1948 beslutade Medicinska högsk.
i Göteborg. Jfr Göteborgs högskola.
G. är centrum för ett par reformpedagogiska
riktningar. Seminarieläraren Gottfrid Sjöholm har
genom handledningar vid undervisningen i olika
ämnen, ss. hembygdskunskap, modersmål, historia,
geografi och naturkunnighet, samt genom kurser
för lärare visat nya praktiska vägar och givit
värdefulla impulser. — På kallelse av styrelsen
för G:s folkskolors pedagogiska kurser verkade
wienpsykologen dr Else Köhler 1932—38 i G.,
höll kurser och gav handledning i den av henne
grundade aktivitetspedagogiken. Enl. denna bör
läraren stimulera eleverna att själva söka sig
uppgifter inom den för tillfället aktuella delen
av årskursen, det s.k. intresseområdet. — Dessa
pedagogiska riktningar ha vunnit stark anklang,
och lärarna i G:s folkskolor torde i stor
utsträckning ha påverkats att tillämpa en mer. el. mindre
avancerad arbetsskolemetodik. Vid en 1943
verkställd undersökning visade det sig sålunda, att
48 °/o av lärarna kombinerade undervisningen i
närliggande ämnen som historia, geografi och
naturkunnighet, medan endast 3,5% av lärarna
1928 använt sig av dyl. samläsning.
Museer o.d.: Göteborgs museum*, Röhsska
konstslöjdsmuseet*, Göteborgs sjöfartsmuseum*,
Militärmuseet (se Skansen Kronan) och Göteborgs
botaniska trädgård*. Bibliotek: Göteborgs
stadsbibliotek* och
Dick-sonska folkbibi, med 7
filialer (är dessutom
fr.o.m. 1932 centralbibi,
för Göteborgs och
Bohus län). Stadens anslag
(1949) till museer och
bibi, utgjorde 2,160,000
kr. — Ang. teatrar se
nedan. K.Fk;S.Sg.
Tidningar. I G. utgivas
utom ett betydande
antal periodiskt
utkommande tidn. och tidskr. följ.
6 dagliga tidn.:
”Göteborgs handels- och
sjö-fartstidn.”, ”Göteborgs-tidn.”, ”Göteborgs
morgonpost”, ”Göteborgsposten”, ”Ny tid” och
”Arbe-tartidn.” (kommunistisk,
grundad 1929).
Teatrar. Från
1600-ta-lets senare decennier
spelade tyska och från 1755 svenska sällskap i
tillfälliga lokaler. Teatern vid Sillgatan,
G:s första egentliga teater, leddes av Johan v.
Blanc, styresman för det s.k. Gemenasiska
sällskapet, 1779—85, av Andreas Widerberg 1785—
87, varunder ”Hamlet” f.f.g. uppfördes på svensk
scen (24/i 1787), och av Lovisa Simson, Sveriges
första kvinnliga teaterdirektör, 1787—92. 1802
köptes teatern av restauratören Ludvig Crohn
men råkade i förfall och stängdes 1816,
ombyggdes av sten och öppnades som Crohns teater 1819
samt benämndes från 1820 Mindre teatern.
Sista gången teatern omnämnes är 1845, då ”med
vederbörligt tillstånd visades varje dag under
marknaden uti Lilla Comedie-Huset, en dvärg,
el. Lille mannen, 60 år gammal samt 1 aln och
6 tum lång.” — Teatern vid S.
Hamngatan (1816—92) uppfördes av traktören Laurens
Segerlind. Den kallades först Nya teatern, från
1820 Stora teatern och efter 1859 Mindre teatern.
Den leddes 1890—92 av August Lindberg; sistn.
år natten 20/i2—21/i2 nedbrann teatern. — Stora
teatern invigdes 1859 i sin nuv. byggnad i
Kungsparken vid Kungsportsavenyn som Nya
teatern och bär sedan hösten 1880 sitt nuv.
namn. Bland dess styresmän märkas Ferdinand
Strakosch (1869—70), Wilhelm Åhman (1870—
74), August Ringnér (1874—80), Emil Hillberg
(1880—81), Frans Hedberg (1881—83), Lorentz
Lundgren (1883—85 och 1886—90), August
Lindberg (1890—93), Albert Ranft (1893—95) och
Victor Castegren (1904—06).. Ranft ägde teatern
1899—1917 och drev den tidtals, 1917—20 med
egna lyriska och dramatiska sällskap. Sedan 1920,
då teatern övertogs av a b. Göteborgs
lyriska teater, har den uteslutande varit
opera-och operettscen under bl.a. Gustav Bergman (1922
—25), Carl Barcklind (1925—27), Karl Kinch
(1927—36), Oscar Textorius (1937—38), Lars
Egge (1938—48) och Ejnar Hjorth (sedan 1948).
Stora teatern erhåller understöd av Staten och
G:s stad samt deltar i Riksteaterns
publikorganisations turnéer. — Folkteatern öppnades
— 579 —
— 580 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
