Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Göteborg - Teatrar - Musik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GÖTEBORG
1897 i Lorensbergs varietélokal, urspr. uppförd
som banketthall för 1891 års utställning, samt
ombyggdes och moderniserades 1922. Den innehades
1897—1903 av Emil Ljungqvist, första spelåret
tills, med Göran Tegnér, 1903—22 av Axel
Eng-dahl, till 1906 tills, med Albin Lovén, 1922—23
av Gunnar Cronwin och 1923—31 av Olof
Sandborg, 1929—30 tills, med Semmy Friedmann och
1930—31 tills, med Allan Ryding, varefter teatern
nedlades. Natten till 19/i 1942 härjades
byggnaden av en förödande eldsvåda. — Nya teatern,
inrymd i Arbetareföreningens byggnad vid
Järntorget, invigdes av Hjalmar Selanders sällskap
V10 1909 med Strindbergs ”Mäster Olof” och drevs
under samma ledning till 1925. —
Lorens-bergsteatern öppnades 1916 med Mauritz
Stiller som scenisk styresman och övertogs 1918
för egen drift av a b. Göteborgs teater,
vilket bedriver sin verksamhet med stöd såväl
från kommunalt och statligt håll som från den
av enskilda 1916 upprättade Göteborgs stads
teaterfond. Teaterverksamheten var 1918—34 förlagd
till nyssnämnda scen och försiggår sedan 1934 i
den s.å. invigda Göteborgs stadsteater
vid Götaplatsen, uppförd av arkitekt Carl Bergsten.
Denna teater, en av Skandinaviens modernaste
scener, har vunnit en framskjuten ställning inom
svensk scenkonst genom sina ofta utpräglat
realistiska och konstnärligt betonade iscensättningar,
ab. Göteborgs teaters ledare ha varit Gustaf
Linden (1917—19), Per Lindberg (1919—23), Gösta
Cederlund (1923—24), Knut Ström (1924—26) och
Torsten Hammarén (sedan 1926). — G:s
stadsteater erhöll 1937 en intim studio för
experimentdramatik. I likhet med Stora teatern deltar inst.
i Riksteaterns publikorganisations verksamhet med
regelbundna turnéer. A.L.
Musik. Under 1600-talet var den uppspirande
musikodlingen i G. huvudsaki. koncentrerad till
kyrkan och skolan. Orgelverk funnos i både
domkyrkan och tyska kyrkan men förstördes genom
eldsvådor. De, som på denna tid och även under förra
delen av 1700-talet svarade för den offentliga
musikutövningen, voro stadsmusikanterna, vilka på
torgdagar vid middagstiden skulle ”underhålla
allmänheten med trumpetande från rådhusets övre
våning”. Det under 1700-talet uppkommande allmänna
konsertväsendet gjorde sig gällande i G. först
under seklets senare del. Domkyrkoorganisten Olof
Liedner (fader till skalden Bengt Lidner)
anordnade mycket uppskattade konserter och fick
efterföljare i C. Dijkman, H. Bäck m.fl. Konserter
gå-vos även av resande virtuoser. Den första
orkesterensemblen, bildad på initiativ av bl.a. Patrik
Alströmer, framträdde 1773. På 1780-talet hade
musiklivet sitt stöd i en académie de musique, vars
konserter dirigerades av stadsmusikanten La Haye.
— En uppryckning i den musikaliska
verksamheten skedde genom det av C. M. Lundholm 1809
grundade Harmoniska sällskapet, som 1816
avlöstes av Musikaliska öfningssällskapet. Detta
ersattes i sin tur på 1830-talet av Orphei vänner. Såväl
kör- och orkesterverk som operor kommo till
uppförande. En viktig insats i G:s musikliv gjorde G.
Günther, som var en av landets förnämsta
orgelspelare. En ny energisk kraft fick man i tjecken
J. Czapek*. Han återupplivade Harmoniska
säll
skapet och blev snart den ledande själen i stadens
musikliv. Ett värdefullt stöd för sitt arbete hade
han några år i B. Smetana*. När en fast orkester
grundades 1862, utsågs Czapek till dess
kapellmästare. Under denna tid hade G:s musikliv en
blomstringstid. Konserter ägde ofta rum, och på
den 1859 invigda Stora teatern framfördes operetter
och komiska operor. Orkestern måste dock
nedläggas efter några års verksamhet. 1872 bildades
G = s musikförening, vars ledare blev A. Hallén och
som under 6 år gav orkesterkonserter.
Kammarmusiken omhändertogs av Sundbergska
kvartettsällskapet (stiftat 1884). En nitisk förmåga, som
avsevärt bidrog till musikintressets höjande, var
K. Valentin. Han stod i spetsen för en nygrundad
förening (Harmoniska sällskapet), ledde
orkester-och folkkonserter (anordnade av G:s
arbetarinstitut) och höll föreläsningar i musikhistoria. Han
efterträddes av Elfrida Andrée. — Efter
sekelskiftet fick musiken en allt fastare ställning i G.
Bland viktigare händelser må erinras om
stiftandet av Eduard Magnus’ musikfond och
invigningen av ett särskilt (provisoriskt) konserthus 1905.
På hösten s.å. började Göteborgs orkesterförening*
sin verksamhet. Större körkonserter anordnades
under flera år av Filharmoniska sällskapet bl.a. med
Ruben Liljefors som ledare, vilket efterträddes av
G:s körförening. 1917 grundades G:s
konserthus-kör, som intimt samarbetat med
orkesterföreningen. Kammarmusiken odlas av det ovannämnda
Sundbergska sällskapet, som dock i likhet med
Aulinska kammarmusiksällskapet (grundat 1924)
endast har privata soaréer. Offentliga
kammarkonserter givas dock sedan 1909 regelbundet av
Kammarmusikföreningen. Av övriga musikaliska,
sammanslutningar må nämnas Göta Par Bricoles
sångkör och Ceciliakören. Stora teatern har i regel
fyra operapremiärer årl. och spelar f.ö. operetter
(se ovan). Ett 1935 invigt modernt konserthus
har åstadkommit ett nytt uppsving för G:s
musikliv. [G.Jn.]A.D.
Interiör från Konserthuset. Se även bild vid
N. E. Eriksson.
— 581 —
— 582 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
