Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Göteborgs handels- och sjöfarts-tidning (Handelstidningen, GHT) - Göteborgs handels- och sjöfartstidnings (GHT:s) armépokal - ab. Göteborgs hypotekskassa - Göteborgs högskola
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GÖTEBORGS HÖGSKOLA
enigt Norden, önskade därför Sveriges deltagande
i Krimkriget för att uppnå ett statsförbund
Sve-rige-Finland, men motsatte sig Sveriges
inblandning i de dansk-tyska konflikterna och kriget
1864, hållande före, att frågan gällde den danska
Slesvig-politiken men icke Nordens intressen.
Under fransk-tyska kriget 1870—71 intog G. i
mots. till den allmänna opinionen en tyskvänlig
hållning. I unionsfrågan motsatte den sig
ensidiga norska anspråk men sympatiserade med
den norska vänstern i dess inre strider. Under
S. A. Hedlunds sista år och sedan Henrik
Hedlund efterträtt honom, bibehöll tidn. sin liberala
hållning, efter Liberala samlingspartiets
uppkomst i anslutning till dess program. Torgny
Segerstedt strävade som tidn:s ledare att ställa
den utanför och ovanför den snävare
partipolitiken och att med den personliga övertygelsens
kraft hävda den individuella frihetens och
företagsamhetens idéer gentemot trycket från
organiserad kollektivism. Tidigt övertygad om
allvaret i nazismens hot mot frihet och kultur
bekämpade Segerstedt lidelsefullt och outtröttligt
under 1930-talet och till sin död alla yttringar
av dess anda och fördömde under krigsåren
skarpt varje eftergift mot Hitlers Tyskland. Hans
tidn. vållade landets politiska ledning bekymmer,
och 1940—42 beslagtogs tidn. 8 ggr, varjämte
en husundersökning — efter anonym angivelse —
gjordes på tidn:s Stockholms-red. Segerstedts
hållning gillades emellertid i vida kretsar runt
i landet, och under ockupationstiden väckte den
stark sympati i Norge och Danmark, där tidn.
lästes i hemlighet; ett uttryck för danska läsares
tacksamhet är den gåva, en symbolisk
keramikrelief av Jais Nielsen, som 1948 avtäcktes i
tidn:s redaktionshall. — G., som 1948 ändrade
sin utgivningstid från middagen till morgonen,
har bibehållit och utvecklat sin egen typ, därvid
främst eftersträvande sensationsfri pålitlighet i
nyhetsanskaffningen samt nära kontakt med
kulturlivets och världspolitikens företeelser.
Utlandsförbindelserna förmedlas av egna
korrespondenter, och kulturfrågorna belysas genom
artiklar på den dagl. återkommande, annonsfria
”tredje sidan”, som uteslutande ägnas dem. Bland
icke-redaktionella medarbetare här märkas (1949)
A. Blanck, Mia Leche-Löfgren, S. Lönborg, Hans
Pettersson, A. L. Romdahl, T. T :son Segerstedt,
C. Skottsberg, A. örne m.fl. — Bland G:s forna
och nuv. fasta medarbetare märkas C. M.
Ek-bohrn (1844—50), Viktor Rydberg (1848—50 och
1855—76), tidn:s ”flygande korrespondent” M.
Rubenson (1865—99), K. Warburg (1877—1918),
Alfred Jensen (1884—92), A. Brunius (1918—24),
E. Wettergren (1924—28), J. Rabe (1918—27),
F. Henriksson (1899—1919), G. Siösteen (1897
—1939), Sigurd Hansson (1901—09 och 1913—
41), C. T. Holmström (1911—46), A. E.
Jacobsson (fr. 1917), B. Baeckström (fr. 1919), C. R.
Pokorny (fr. 1920), H. Söderhjelm (fr. 1923),
A. Beijer (1924—26 och fr. 1928), C. Krantz
(fr. 1925), Gunhild Bergh (fr. 1930), H.
Sandblad (fr. 1947). — G. äges av Göteborgs
handelstidnings a b. med ett aktiekapital
på 1,250,000 kr. Bolaget utgav 1896—1946
var-annandagstidn. ”Handelstidningens veckoblad”,
1932—40 ”Morgontidningen” och utger sedan
1902 ”Göteborgs-tidningen”. I bolagets tjänst äro
c:a 540 personer fast anställda. H.Sm.
Göteborgs handels- och sjöfartstidnings (GHT:s)
armépokal, vandringspris i skjutning med gevär
och karbin inom svenska arméns truppförband.
Tävlingen äger rum 2:a lördagen i juni på
förlägg-ningsplatserna med 10 skott mot tavla, 10 mot
Vs-figur.
ab. Göteborgs hypotekskassa började 1896 sin
verksamhet, vilken bestod i långivning mot
inteckning i fast egendom i Göteborg och
omnejd. 1943 övertogs G. av Göteborgs
intecknings-garanti ab.
Göteborgs högskola. Närmaste föregångare till
G. var den offentliga föreläsningsverksamhet,
som staden 1871 grundade genom inrättandet av
Göteborgs undervisningsfond. Denna stod under
en av stadsfullmäktige utsedd styrelse, och
kostnaderna bestredos ur den Renströmska
donationsfonden. Undervisningsfonden trädde i
funktion 1876 och övertog snart den
föreläsningsverksamhet, som 1841 inletts av Vetenskaps- och
vitterhetssamhället och längre fram utvidgats
genom samarbete med det 1861 öppnade Göteborgs
museum. I den på 1860-talet förda diskussionen
inom kulturliberala kretsar om fastare former
för denna verksamhet uppställdes som dess mål
en ”fri akad.” — formuleringen lär vara Viktor
Rydbergs —, och tanken omfattades med iver
av bl.a. S. A. Hedlund. Sedan fabrikör F.
Lundgren donerat 400,000 kr ”till grundfond för
en högre undervisningsanstalt el. högsk.” och
grosshandlare E. Magnus 200,000 kr till
inrättande av ”en högre läroanstalt med syfte att
ersätta bristen av ett univ., lämpat efter nutidens
behov”, tog diskussionen på 1880-talet ny fart.
Både ”friakademisterna” och en fraktion, som
önskade upprätta en handelshögsk., besegrades
av en ursprunglig minoritetsriktning, vars talan
fördes av S. Wieselgren. Denne hade redan långt
tidigare väckt tanken på en högsk. av univ.-typ,
och tack vare hans inflytande på konsul Oscar
Ekman blev ett villkor i detta syfte fästat vid
den donation (500,000 kr) för ändamålet, som
1887 gjordes av Ekmans kompanjon D.
Carne-gie. 10/n 1887 fattade stadsfullmäktige beslut
om G:s grundande, och 5 A 1889 stadfäste K.m:t
statuterna, enl. vilka den har till uppgift ”att
meddela vetenskaplig undervisning och befordra
vetenskaplig forskning”. Sedan Ekman skänkt
200,000 kr ”till undanröjande av hindren för
högsk:s snara öppnande”, kunde detta äga rum
15/s 1891. — Ytterligare donationer ha sedan
gjorts av bl.a. Oscar Ekman och hans arvingar
(Oscar Ekman d.y., friherrinnan Louise
Falkenberg, friherre K. Langenskiöld och hans maka),
Olof och Caroline Wijk, Erik och Emily Wijk,
Hj. Wijk, Aug. Röhss, A. och J. Carnegie, G. F.
Bratt, I. Wærn (och hans arvingar), Gustaf
Ekman (och hans arvingar), Johan Ekman,
Adolf och Gertrud Bratt, G. A. Bratt, Dan och
Ann-Ida Broström, H. Mannheimer, N.
Hammarström, G. Werner, Knut och Ingeborg Mark,
Anna Ahrenberg, Sixten Heyman, C. J.
Meijer-berg, Axel Carlander, Carl och Thecla Lamberg,
Karin och Herbert Jacobsson, Victor Lidell, Jo-
—- 589 —
— 590 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
