Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Göteborgs botaniska trädgård - Göteborgs dagblad - Göteborgs diskont - Göteborgs domprosteris norra kontrakt - Göteborgs domprosteris södra kontrakt - Göteborgs enskilda bank - Göteborgs enskilda gymnasium för blivande präster - Göteborgs folkbibliotek - Göteborgs författarsällskap - ab. Göteborgs handelsbank - Göteborgs handelshögskola, Handelshögskolan i Göteborg - Göteborgs handelsinstitut - Göteborgs handels- och sjöfarts-tidning (Handelstidningen, GHT)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GÖTEBORGS DAGBLAD
höra växthus, prefektbostad m.m. ävensom en
inst.-byggnad, uppförd 1924—26, till vilken bl.a
de botaniska samlingarna från Göteborgs museum
överförts. 1936 tillkom en herbarieflygel. Sedan
1924 utger G. en tidskr., ”Meddelanden från G.”.
Akademisk undervisning för fil. kand.- och fil.
äm-betsexamen meddelades 1936—47. [G.]W.
Göteborgs dagblad, se Göteborgs aftonblad.
Göteborgs diskont, bankinrättning, vars
verksamhet började 1804. G:s egna kapital var 200,000
rdr jämte en kredit hos Riksbanken till samma
belopp. G. drev en omfattande inlåning i
Stockholm genom sitt skickliga ombud P. Falck. G.
kämpade tidigt med svårigheter och erhöll 1805
en stödkredit av Riksbanken på 50,000 rdr. 1807
räddades G. genom upptagandet av utländska lån.
Efter stark uppblomstring under högkonjunkturen
1810—12 råkade G. på nytt i svårigheter 1813, då
Riksbankens stödkredit höjdes till 200,000 rdr, och
1815 höjdes den ånyo till 400,000 rdr. 1817 måste
G. inställa sin verksamhet, men varken Staten el.
insättarna drabbades av några förluster. Jfr
Diskont. T.Er.
Göteborgs domprosteris norra kontrakt i
Göteborgs stift omfattar Ale, Vättle och Flundre
härader i Västergötland och består av följ. 10
pastorat: St. Lundby och Skallsjö; Lerum;
Ange-red och Bergum; Starrkärr och Kilanda;
Nödinge; östad; Skepplanda, S:t Peder och Tunge;
Ale-Skövde och Hålanda; Rommele, Fors,
Upp-härad och Åsbräcka samt Fuxerna; 36,298 inv.
(1948).
Göteborgs domprosteris södra kontrakt i
Göteborgs stift omfattar Göteborgs stad (utom
Backa förs.), Mölndals stad samt Askims och
Sävedals härader i Västergötland. Det består av
följ. 18 pastorat: Göteborgs Gustavi el.
Dom-kyrkoförs.; Göteborgs Kristine förs.; Göteborgs
Tyska förs.; Göteborgs Gamlestads förs.;
Göteborgs Vasa förs.; Göteborgs Johannebergs förs.;
Göteborgs Haga förs.; Göteborgs Annedals förs.;
Göteborgs Masthuggs förs.; Göteborgs Oskar
Fredriks förs.; Göteborgs Karl Johans förs.;
Göteborgs Lundby förs.; Göteborgs örgryte förs.;
Landvetter och Härryda; Partilie; Mölndal,
Kål-lered och Råda; V. Frölunda och Askim samt
Styrsö. Med 377,717 inv. (1948) är G. Sveriges
folkrikaste kontrakt. P.
Göteborgs enskilda bank, se ab. Göteborgs bank.
Göteborgs enskilda gymnasium för blivande
präster grundades 1924 i syfte att på 6 år föra
fram till studentexamen och har sedan 1932
di-missionsrätt. Det ledes av en styrelse, utsedd av
Kyrkliga förbundet för evang.-luthersk tro.
Genom Göteborgs prästgymnasiums byggnadskassas
förmedling anskaffades 1927 egna lokaler
(Parkgatan 10). Gymnasiet har intet statsunderstöd
utan finansieras av frivilliga gåvor.
Göteborgs folkbibliotek, se Folkbibliotek.
Göteborgs författarsällskap, grundat 1945, har
till syfte att bereda västsvenska förf, i
skönlitterära och därmed besläktade ämnen tillfälle
att utbyta erfarenheter och dryfta gemensamma
spörsmål. G., som f.n. omfattar ett 50-tal medl.,
har utåt uppträtt genom uppläsningsaftnar och
kalendern ”Maneten”, utg. 1946 och 1949. Ordf,
är sedan 1945 Folke Hellgren.
ab. Göteborgs handelsbank bildades 1925 för
övertagande av större delen av den rörelse, som
drivits av ab. Nordiska handelsbanken. Denna
hade börjat sin verksamhet 1897 under namnet
ab. Göteborgs handelsbank men undergått
namnändring 1919 vid sammanslagning med ab.
Industribanken (grundad 1917). Banken har sitt
huvudkontor i Göteborg samt avd.-kontor i
Stockholm och på 48 platser i Bohuslän, Halland,
Småland och Västergötland. Omslutning 31/i2
1948 416 mkr, därav egna fonder 39 mkr. Ä G:s
bolagsstämma 5/s 1949 bekräftades för G:s del
en tidigare träffad överenskommelse mellan G.,
Skandinaviska banken ab. och Staten, som äger
halva G:s aktiekapital, om överlåtelse av G:s
rörelse till Skandinaviska banken ab. mot
kontant inlösen av aktierna i G. Meningen synes
vara, att Skandinaviska banken ab. senare skall
överlåta ett antal av G:s avd.-kontor till den
planerade nya statliga affärsbank, vars
upprättande förordas i 1945 års bankkommittés
betänkande, som offentliggjordes ungefär samtidigt
med meddelandet om försäljningen av G. O.L.
Göteborgs handelshögskola, off.
Handelshögskolan i Göteborg, se
Handelsunder-visning.
Göteborgs handelsinstitut, se
Handelsundervis-ning.
Göteborgs handels- och sjöfarts-tidning (förk.
Handelstidningen, GHT), daglig liberal
morgon-tidn. i Göteborg. G. grundades 1832 av
handels-bokhållaren Måns Prytz som ett fackblad för
handels- och sjöfartsmeddelanden men väckte
redan på hösten s.å. uppseende genom ett första
”rabulistiskt” politiskt uttalande, vilket angav
den riktning, som tidn. snart slog in på och
som under årens lopp utsatte den för många
indragningar. Prytz sålde 1848 G. till John
Sandvall, och tidn. erhöll nu en än mer
utpräglad vänsterfärg. När Sandvall 1851 nödgades
lämna landet, övertogs tidn. av Handelstidningens
bolag med M. Prytz, C. J. Lindskog
(ekonomichef till sin död 1883) och J. M. Wimmerstedt
som delägare. Hösten 1852 anställdes S. A.
Hedlund som huvudred. Han kvarstod som sådan
till sin död 1900 och efterträddes då av
brorsonen Henrik Hedlund. Denne efterföljdes 1917
av Torgny Segerstedt, som avled 1945, varvid
Knut Petersson (2:e red. sedan 1923) blev
huvudred, och H. Wigforss 2:e red. — Under
S. A. Hedlunds vakna ledning nådde G. ett
betydande anseende och inflytande som
reformvänligt, liberalt organ. Den utmärkta anda, som
blev rådande i Göteborgs kommunala liv,
uppstod till icke ringa del under tidn:s påverkan.
I inrikespolitiken stod den på en utpräglat
fri-handelsvänlig ståndpunkt, kämpade energiskt för
representationsreformen liksom för näringsfrihet
och religionsfrihet, för en folklig skolreform
samt för försvarsväsendets omorganisation med
en allmän folkbeväpning som mål och en
frivillig skytterörelse som ett steg mot detta. När
den protektionistiska rörelsen tog fart, bibehöll
tidn. sin frihandelsvänliga ståndpunkt i
anslutning till Lantmannapartiet och, efter partiets
sprängning 1888, dess frihandelsvänliga del. I
utrikespolitiken ivrade G. för ett starkt och
- 587 -
- 588 -
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
