Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Göteborgs stadsteater - Göteborgs stift - Göteborgs stiftstidning - Göteborgsstudenternas kursverksamhet - Göteborgssystemet - ab. Göteborgs teater - Göteborgs-tidningen - Göteborgs vetenskaps- och vitterhetssamhälle - Göteborg—Särö järnväg (G.S.J.) - Götene
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GÖTEBORGS STADSTEATER
Göteborgs stadsteater, se Göteborg, sp. 581.
Göteborgs stift bildades 1620, då från Skara
stift avskildes Göteborg med s.v. Västergötland
(Flundre, Ale, Vättle, ö. Hisings, Askims,
Sä-vedals, Bollebygds, Marks och Kinds härader).
Härtill lades senare de erövrade prov. Halland
(1646) och Bohuslän (s. delen 1658, n. delen
1693). Den till stiftet hörande förs. Hishult
ligger delvis i Skåne. Stiftschefen, som till en
början var superintendent, fick biskopstitel 1665.
Stiftet räknar följ. 14 kontrakt: Domprosteriets
södra; Älvsyssels södra; Älvsyssels norra; Orust
och Tjörns; Vikornas södra; Vikornas norra;
Domprosteriets norra; Marks och Bollebygds;
Kinds; Fjäre och Viske; Varbergs; Falkenbergs;
Halmstads samt Laholms kontrakt. Det
omfattar 126V2 pastorat, fördelade på 24 stads- och
251 landsförsamlingar. Landarealen är 14,348,07
km2 med 801,189 inv. (1948). [A.Mn]P.
Göteborgs stiftstidning, veckotidn., utg. i
Göteborg sedan 1907 som organ för den strängt
schartauanska riktningen inom Göteborgs stift.
Red. är sedan 1918 kontraktsprosten Ivar Rhedin
(f. 1881), som tidigt framträdde som ivrig
nazistsympatisör.
Göteborgsstudentemas kursverksamhet, sektion
av Folkuniversitetet*, bildades 1941 och är
organisatoriskt sett en förening inom Göteborgs
högsk :s studentkår med folkbildning som
huvudsyfte.
Göteborgssystemet. Efter mönster av ett redan
1850 i Falun stiftat bolag legaliserade 1855 års
alkoholförsäljningslagstiftning utminuterings- och
utskänkningsbolag av den typ, som efter det 1865
upprättade göteborgsbolaget erhållit benämningen
g. Falubolaget övertog all krogrörelse i staden
i syfte att genom sättet för handhavandet av
rörelsen hämma superiet samt att genom vinstens
överlämnande till ”någon för staden nyttig el.
välgörande inrättning” gagna det allmänna.
Göteborgsbolaget, till vilket initiativet togs av red. S.
A. Hedlund, fick en mera utbildad organisation.
Bolaget skulle med ensamrätt övertaga alla
krogrättigheter i staden. Till staden och
hushållningssällskapet skulle bolaget redovisa ej blott de
lagstadgade minimiavgifterna utan även nettovinsten
av rörelsen intill samma belopp, som erlagts av
de förutvarande rättighetsinnehavarna. Den vinst,
som därutöver kunde uppstå, skulle bolaget
använda till ”något för den arbetande klassen
nyttigt och välgörande ändamål”. Rörelsen skulle
anordnas så, att utskänkningsställena, med
tillbaka-trängande av alkoholutskänkningen, huvudsaki.
finge karaktären av matställen för arbetarklassen;
för främjande härav skulle mathållningen och
försäljningen av andra drycker än spritdrycker, alltså
maltdrycker, kaffe, te, choklad och läskdrycker,
överlämnas åt lämpliga föreståndare för
utskänkningsställena, vilka själva skulle äga taga vinsten
av denna del av rörelsen. Experimentet slog väl
ut. Ett stort antal av de gamla krogarna stängdes;
de övriga erhöllo ljusa, rena, varma och rymliga
lokaler. Fylleriet gick tillbaka. För
överskotts-vinsten upprättades el. understöddes värmestugor,
folkbad, folkbibi. etc. Enl. 1873 års
försäljnings-lagstiftning skulle dock hela den uppkomna
vinsten gå till det allmänna, att fördelas efter i lag
bestämda fördelningsregler. Detta förändrade
givetvis väsentligt systemets karaktär — under
tiden hade göteborgsbolag bildats i de flesta städer
i riket. Men även i andra, på sitt sätt ännu mera
väsentliga hänseenden, kom g. delvis bort från
sina ursprungliga principer. Det enskilda
vinstintresset blev aldrig helt bortkopplat från
detaljhandeln med alkoholdrycker. Det blev endast de
egentliga arbetarkrogarna, som frigjordes från det
enskilda vinstintresset. Genom bolagets
överlåtande av utskänkningsrättigheterna för de bättre
restaurangerna (”guldkrogarna”) lämnades
fortfarande utrymme för innehavarens vinstintresse. I
sinom tid utbyggdes g. till det nu gällande
individuella kontrollsystemet, efter platsen för dettas
första mera planmässiga tillämpning ofta benämt
stockholmssystemet*. — G:s syfte har emellertid,
mer el. mindre klart uttalat, kännetecknat svensk
alkoholförsäljningslagstiftning alltsedan systemets
framträdande. I 1895 års
brännvinsförsäljnings-förordning angavs, att
brännvinsförsäljningsbola-gen skulle ha till ändamål att i sedlighetens
intresse ordna och övervaka minuthandeln med och
utskänkningen av brännvin (g. avsåg, som av det
föregående framgått, till en början uteslutande
utskänkningen, ej utminuteringen). Genom 1917 års
förordning ang. försäljningen av rusdrycker har
syftemålet angivits vara, att all försäljning av
rusdrycker skall ordnas så, att därmed åstadkommes
så ringa skada som möjligt. — G. har varit
föremål för mycket intresse icke minst i andra länder.
I Sverige ha g:s ursprungliga idéer under senare tid
på ett nytt område tillvunnit sig förnyat intresse
och även icke utan framgång omsatts i praktiken,
näml, i fråga om utskänkningen av maltdrycker,
det s.k. sundsvallssystemet*. D.
ab. Göteborgs teater, se Göteborg, sp. 581.
Göteborgs-tidningen, daglig tidn., utg. i
Göteborg sedan 1902. Från början närmast ett
bi-hang till ”Göteborgs handels- och sjöfarts-tidn.”,
utvecklade sig G., som kom ut på förmiddagen
vid lunchtid, snart till ett självständigt
tidn.-företag, som emellertid äges av Göteborgs
han-delstidn:s ab. Särsk. söndagsnumret fick stor
spridning långt utanför Göteborg. Från
årsskiftet 1947/48, då ”Göteborgs handels- och
sjöfarts-tidn.” blev morgontidn., gjordes G. till
efter-middagstidn., varvid dess format ökades.
Tyngdpunkten har sedan starten legat på nyhetsavd.,
men efter förändringen 1948 har ökat utrymme
lämnats åt det kulturella inslaget.
Illustrationerna ha med tiden fått stor plats. Chefred,
är sedan 1948 Jerker O. Thorén (f. 1898). E.
Göteborgs vetenskaps- och vitterhetssamhälle,
se Göteborgs kungl. vetenskaps- och
vitterhetssamhälle.
Göteborg—Särö järnväg (G.S.J.), längd 24,5
km, spårvidd 1,435 m, äges av Järnvägs-ab.
Göteborg—Särö, Göteborg, vars aktier i sin tur
innehas av Göteborgs stad. Aktiekapital 935,400
kr. G. ombesörjer huvudsaki. persontrafik.
Antalet anställda är c:a 80. Stationen i Göteborg
är belägen i närheten av Linnéplatsen, och
banan går i huvudsaki. s. riktning i närheten av
kusten. 13/7 1903 öppnades G. för allmän trafik.
Götene. 1) Socken i Kinne hd i Västergötland,
Skaraborgs län, och församling i Götene, Holme-
— 603 —
— 604 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
