Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Götene - Göter - Göteryd - Göteve - Göth, Johan - Göthberg, Lennart - (von) Göthe - Göthe, Erik Gustaf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GÖTHE
stads, Vättlösa och Ledsjö pastorat i Kinna
kontrakt av Skara stift, strax s.ö. om Kinnekulle;
ii,78 km2, därav 11,77 land; 2,266 inv. (1948). G.
är övervägande odlad slättbygd, med skog
hu-vudsakl. österut; åkern utgör 59 °/o av
landarealen, skogsmarken 21 °/o. I socknen ligger G.2).
Bland fornminnen märkas rösen och högar,
domarringar och resta stenar. Kyrkan av sandsten
från tidig medeltid har rakslutet kor och
senmedeltida kryssvalv, prydda med
1400-talsmål-ningar. Den ornerade sandstensdopfunten
stammar från noo-talets förra del, altarskåpet från
senare medeltiden. — Namnet är bildat till
folk-slagsnamnet götar samt vin(i), betesmark. Möjl.
har här funnits en hednisk kultplats (se E.
Wes-sén i ”Meddelanden från Östergötlands
fornmin-nes- och museiförening”, 1922, sid. 35). Namnet
skrevs 1304 in gøtene. P.;Er.
2) Municipalsamhälle (sedan 1918) i G.i), vid
linjen Skara—Gårdsjö av
Västergötland—Göteborgs järnvägar; 3,39 km2, allt land; 2,005 inv.
(1948). G. har apotek, provinsialläkare och
distriktsveterinär samt är en betydande handelsort.
Av industriföretag tillhöra de största ab. Götene
träindustri, firman etablerad 1904, nuv. bolag
1923 (aktiekapital 150,000 kr, 135 arb., årligt
tillverkningsvärde 5 mkr), som bl.a. tillverkar
baracker och monteringsfärdiga trähus, ab.
Göte-neds mekaniska verkstad, grundat 1907
(aktiekapital 180,000 kr, 60 arb., årligt tillverkningsvärde
900,000 kr), ab. Kronhus (40 arb., tillverkning
av monteringsfärdiga hus) och Skaraborgs läns
mejeriförbund, som har en mjölkpulverfabrik här.
Vidare finnas urfodralfabrik, bryggeri,
tenngju-teri m.m. Taxeringsvärde å
fastighetsskatteplik-tig fastighet 8.119,000 kr, till kommunal
inkomstskatt taxerad inkomst 4,328,310 kr (1947). P.
Göter, 1) se Götar; 2) se Götiska förbundet.
Göteryd, socken i Sunnerbo hd i s. Småland,
Kronobergs län, och pastorat i Sunnerbo
kontrakt av Växjö stift, v. om Älmhult; 162,46 km2,
därav 153,59 land; 1,990 inv. (1948). G. ligger
kring Helgeå och dess tillflöden och består av
jämna skogs- och mossmarker med spridd
odlingsbygd och mindre sjöar, ss. Römningen (121
m ö.h.) och Hängasjön (128 m) på n. gränsen.
Åkern utgör n°/o av landarealen, ängen 7% och
skogsmarken 57 °/o. I industrisamhället D e 1 a r y
(236 inv. 1946) vid fall i Helgeå och en 14 km
lång industribana till Strömsnäs bruk fanns förr
järnbruk, numera sulfatfabrik, tillhörande
Strömsnäs bruks ab. Egendomar: Ryfors och Askenäs.
Talrika hällkistor, därav en ganska stor vid
Jud-hult v. om kyrkan. Den gamla medeltidskyrkan
ersattes 1856—58 av den nuv., orienterad i n.—s.
— Namnet avsåg urspr. kyrkbyn och är bildat
till gen. av mansnamnet Göte (se Gödestad) samt
rydh, röjning. Det skrevs 1350 Gøtarydh. P.;Er.
Göteve, socken i Vilske hd i Västergötland,
Skaraborgs län, och församling i Floby, Göteve,
Trävattna och Hällestads pastorat i Vånga
kontrakt av Skara stift, s.v. om Falköping; 22,53
km2, därav 22,20 land; 432 inv. (1948; 19 inv. pr
km2). G. ligger inom Falbygden och har
sankmarker i n.ö.; åkern utgör 50% av landarealen,
skogsmarken 24%. Flera gånggrifter och
offerstenar finnas, ett par offerkällor och järnålders- |
gravfält samt spridda högar, stensättningar och
resta stenar. Den absidförsedda kyrkan är från
noo-talets senare del; skeppets v. del är tillbyggd
på 1700-talet. från vilken tid även
dekorations-målningar finnas. Kyrkan restaurerades 1918. —
Namnet, övertaget från kyrkbyn, är bildat till
gen. av folkslagsnamnet götar samt vi, helgedom.
Platsen har varit ett viktigt hedniskt
kulturcentrum (jfr Götlunda). Se E. Wessén i
”Meddelanden från Östergötlands fornminnes- och
museiförening”, 1922, sid. 35. Namnet skrevs 1401
i Gøtine (avskrift). P.;Er.
Göth, Johan Alfred, författare (f. V4 1869).
G., som föddes i ett småländskt torparhem,
prövade skilda yrken, han var stamanställd, rallare,
stabbläggare och blev
till sist småbrukare.
Han engagerade sig
tidigt i
nykterhetsrörelsen, hade
kommunala uppdrag och kom
med tiden att främst
intressera sig för
hembygdsvård, varvid han
arbetade för Uppsala
folkmålsarkiv,
Nordiska museet och [-Hyltén-Cavallius-stif-telsen;-]
{+Hyltén-Cavallius-stif-
telsen;+} 1925 erhöll
han Hazeliusmedaljen.
G. blev 1926
in
tendent för Braås hembygdsmuseum i Småland
och 1933 medarbetare i ”Smålandsposten”. G.
har framträtt som förf, med en rad friskt och
sakkunnigt skrivna skildringar ur småländskt
folkliv, som vunnit stor popularitet, bl.a. ”1
bondehem och backstugor” (1923), ”Knektar,
bönder och annat småfolk” (1924), ”Bössor och
metkrokar och andra födkrokar” (1926),
”Mo-jökarna” (1927), ”Hårdvallsgubbar och andra”
(1928), ”Bergbackafolket” (1929), ”Raskens
Ze-nobia och andra” (1931), ”Rallare” (1932),
”Trä-sko-Pelle och annat yrkesfolk” (1938), ”Tre
patroner” (1940) och ”Knektar” (1944). G. har
också skrivit några folklustspel, ss. ”Lovisa”
(1937), ”Snål-Anders” (1938) och ”Spektor
Jönssons frieri” (1940), samt framträtt som berättare
av folkliga historier, bl.a. på Skansen. E.
Göthberg, Lennart Jacob Albert, författare
(1920—46). G., som var prästson, studerade
humaniora vid Stockholms högsk. och framträdde
tidigt som .litteraturkritiker och kulturskribent.
Han gav uppslaget till tidskr. ”40-tal”, vars
redaktion han tillhörde från 1944. G., som i sin
kritik utgick från en kristlig ståndpunkt, visade
en mindre vanlig vidsynthet. Han utgav skriften
”Hjalmar Gullberg och hans värld” (1943) och
antologien ”Den religiösa lyriken från Viktor
Rydberg till nu” (1944), skrev fleta
författarpor-trätt i ”Den unga parnassen” (utg. av G.
Näsström & M. Strömberg, 1947), och verkställde
ett urval av T. S. Eliots essäer, ”Vad är en
klassiker?” (1948). G. omkom vid en bilolycka. E.
(von) Göthe [jö’te], se Eosander.
Göthe [jö’te], Erik Gustaf, bildhuggare
(1779—1838), var en av Sergels mest begåvade
lärjungar, studerade under flera år i Rom men
— 605 —
— 606 “
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
