Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H - ha - h.a. - Haag (Jylland) - Haag (Nederländerna)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HA
I de romanska språken är det i uttalet i allm.
försvunnet men uttalas i rumänskan som x, resp.
X. — H-ljudet har fonetiskt en ytterst skiftande
karaktär; strängt taget finnas lika många h-ljud som
vokaler, men de göra alla ett enhetligt intryck. —
Det sv. h-ljudet i arvord går tillbaka på
indoeuro-peiskt k, t.ex. horn (lat. cornu), hund- i hundra (lat.
centum). Mellanstadiet ch [/, x] avspeglas ännu i
vissa nordiska dial. — Redan under vikingatiden
försvann i svenskan och danskan h framför l, n och
r, t.ex. sv. lott (isl. hlutr), niga (isl. hniga).
Framför j och v bortföll h betydligt senare i de nordiska
språken (i nyisländskan uttalas dock h framför j
med ljudet x, hv som /v el. kv, och i vissa norska
och svenska mål har hv övergått till kv el. gv:
kvit, gvit, vit).
I musiken är H (h) benämning på
grundskalans 7:e ton (det medeltida tonsystemets 2:a;
jfr A). I de romanska länderna kallas tonen si.
Urspr. hette tonen b och skrevs i den gotiska
skriften kantigt (b durum)-. ; på gr. av mindre
korrekt skrivsätt skrevs tonen efter hand
och [-benämndes i överensstämmelse härmed h.
H är kemiskt tecken för grundämnet väte (2H
deuterium, 3H tritium), h tecken för elektriska
enheten henry, för timme (fra. heure), t.ex. 3Ä, kWh;
på svenska motorfordon betecknar H Kalmar län.
ha, internationell beteckning för hektar,
h.a., förk. för lat. hoc anno, detta år.
Haag [håy], gård i Thorsager sn, Djursland,
Jylland, platsen för ett 1895 gjort fynd, tolkat som
lämningar av en gjuteriverkstad från bronsåldern
(jfr Grimeton och Skälby). Fyndet bestod av ett
kulturlager med största mäktighet av 1,10 m. I
detta anträffades fragment av 30—40 smältdeglar,
ett 90-tal gjutformar, krukskärvor, stycken av
ler-klening, enstaka bronsföremål, redskap av ben
och horn samt av sen stenålderstyp. Sannolikt
har på platsen stått en hydda. Öm bronsålderns
gjutteknik ger fyndet viktiga upplysningar. —
Litt.: C. Neergaard i ”Aarböger for nordisk
Old-kyndighet og Historie”, 1908. G.Em.
Haag, holl. ’s-Gravenhage (”Grevens inhägnad”)
el. den Haag, fra. La Haye, eng. The Hague,
huvudstad i Nederländerna och i prov.
Zuid-Hol-land, vid Nordsjön; 523,703 inv. (1947), till
storleken landets 3æ stad. H. ligger vid järnvägen
Rotterdam—Leiden—Amsterdam och har över
Utrecht järnvägsförbindelse österut; det har
tilllika kanalförbindelse med
Amsterdam—Rotterdam. Omkr. 1250 grundades vid nuv. H. ett
jaktslott, tillhörigt grevarna av Holland, deras
residens från Vilhelm III. Det samhälle, som
växte upp kring slottet, fick på grund härav stor
betydelse som centrum för Nederländernas
administration; det var även under republiken säte
för generalstaterna. Först Ludvig Napoleon gav
H. stadsrättigheter; han förläde 1808 residenset
till Utrecht och Amsterdam, men 1813 blev H.
åter oraniernas residens. I H. slöts 1717 fred
mellan Spanien, Savojen och Österrike, 1795
mellan Nederländerna och Frankrike. Jfr
Haag-konferenser, Haagkonserter och Internationella
skiljedomstolen i Haag. Bland alla holländska
städer uppvisar H. för det senaste seklet den
starkaste folkökningen: 1796 hade det blott c:a
42,000 inv., 1830 56,000, 1875 100,254 och 1910
280,515 inv. Under ockupationen i 2:a
världskriget förstörde tyskarna i dec. 1942 inom v.
H. och Schevéningen ett bostadsområde,
rymmande c:a 18,000 personer, för att få utrymmen
till befästningar. Vid ett allierat flyganfall mot
det tyska högkvarteret här i mars 1945
förorsakades stora materiella skador, och tusentals
holländare fingo sätta livet till. Stadens
historiska centrala delar ha dock förblivit oskadda.
Trots sin storlek har den regelbundet byggda
och rika staden en lugn och förnäm prägel,
framför allt som hemvist för riksämbetsverk,
utländska beskickningar, talrika patricierfamiljer
och pensionerade kolonitjänstemän. Kanaler, som
äro så karakteristiska för holländska städer,
finnas här mera sparsamt. Kring Hofvijver, den
gamla slottsdammen, ligga H:s äldsta kvarter,
s.v. om densamma en stor, öppen plats,
Buiten-hof, och vid denna tornet Gevangenpoort. I
denna stadsdel finnas statens flesta
förvaltnings-byggnader. ö. om Hofvijver ligger Plein, ett
viktigt trafikcentrum, s. och s.v. härom de mest
betydande affärskvarteren. Kring denna äldsta
stadsdel utbreda sig nyare kvarter med breda,
raka gator, planteringar, torg och öppna platser;
utkanterna präglas av villaområden. I ö. delen
av staden ligger den stora parken Haagsche
bosch. Vid stranden av Nordsjön ligger
Sche-v e n i n g e n, fiskehamn och mondän badort,
sedan 1925 inkorporerat med H. och förbundet
med den inre staden genom spårvägar och
elektriska järnvägar. Numera omslutna av
bebyggelsen ligga här de vidsträckta parkområdena
Scheveningsche Boschjes (skövlad i 2:a
världskriget) och Zorgvliet. Det för grevarna av
Holland byggda slottet s. om Vijver, vilket delvis
kvarstår och som sedan tillökats med flera
byggnader till ett slutet, pittoreskt komplex,
Binnen-hof, upptas nu dels av generalstaterna
(riksdagen), dels av regeringsdep. och högsta
domstolen. Intill detta ligger åt ö. Mauritshuis, byggt
1633—44 i elegant högrenässans (av tegel och
huggsten), urspr. oranisk fursteboning, nu H:s
förnämsta tavelmuseum med bilder av Rembrandt
o.a. holländska mästare. Av stadens gamla
kyrkor härstamma Groote kerk från medeltidens
slut (gotik), Nieuwe kerk (med Spinozas grav)
från 1600-talet. Rådhuset, byggt 1565 (förnyat
1882), är en vacker renässansbyggnad, som bl.a.
innesluter en tavelsaml. Det kungl. slottet, urspr.
en 1600-talsbyggnad, har sin nuv. prägel från
1800-talets början; det skadades svårt vid en
eldsvåda 1948. österut i parken Haagsche bosch
ligger det forna lustslottet Huis ten Bosch i
senrenässans (skövlat i 2:a världskriget). Det
kungl. bibi., med över 1 mill. bd, innesluter
också en rik saml. mynt, gemmer m.m. H. har
flera andra museer: en antiksaml., ett
stadsmuseum (med historiska saml.),
Oranien-Nassau-museet, Museum Meermanno-Westreenianum
(med handskrifter och inkunabler),
Sebastians-doelen (ett gilleshus från 1630), Mesdagsmuseet
(1800-tals-konst), Kroeller-Müller-museet, det av
A. Bredius stiftade museet m.fl. Vid s.ö.
ingången till Zorgvliet ligger det 1907—13 byggda
Fredspalatset, n.ö. om stadens centrum den
zoo-logisk-botaniska trädgården. — H:s industri in-
— 615 —
— 616 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
