Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Haag (Nederländerna) - Haaga - Haagakademien för internationell rätt - Haagdomstolen - Haage, Helge - Haagkonferenser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HAAGKONFERENSER
tar en relativt undanskymd ställning, men bl.a.
finnas här tryckerier, möbelfabriker,
livsmedels-och en del metallindustri; härtill kommer ett
högtstående konsthantverk. I den internationella
konsthandeln intar H. en framskjuten plats. P.;B.,E.W.
Haaga, del av Helsingfors, se Haga, sp. 667.
Haagakademien för internationell rätt,
dets. som Folkrättsakademien*.
Haagdomstolen, populär benämning på Cour
permanent e dlarbitrage (se Internationella
skiljedomstolen i Haag) och dess efterföljare Cour
perma-nente de justice Internationale (se Internationella
domstolen).
Haage, Erik Helge, skolman (f. 15/io 1890),
folkskollärarexamen 1912, fil. dr 1920,
folkskolinspektör i Landskrona 1921—30, Statens
folkskolinspektör i Stockholmstraktens
inspektionsområde 1931, flera förordnanden som
undervisningsråd, fick 1945 i uppdrag att leda och
organisera undervisningen av barn till baltiska
flyktingar i Sverige; led. av styrelsen för
Vanföreanstalten i Stockholm, för Sveriges skolungdoms
gymnastik- och idrottsförbund, av Statens
folkskolinspektörers förbund m.fl. H. har bl.a. utg. ett
flertal läroböcker för folkskolan samt
”Ortografiens psykologiska och pedagogiska problem”
(dr-avh., 1920). E.Bng.
Haagkonferenser, sammanfattande benämning
på de sammankomster mellan ombud för ett
flertal stater, som alltsedan 1890-talet tid efter
annan hållits i Haag för främjande av
internationellt samförstånd och mellanfolkligt samarbete.
I stor utsträckning kunna h. betecknas som
konferenser för internationell rätt. De ha i viktiga
avseenden befordrat framväxandet av en
internationell rättsordning på skilda områden. Särsk.
avses med h. de båda stora s.k.
fredskonferen-serna i Haag. Initiativet till dessa togs i aug.
1898 av tsar Nikolaj II av Ryssland, möjl. efter
ett uppslag från konung Umberto I av Italien.
Första fredskonferensen ägde rum 18/s
—29/t 1899 och bevistades av ombud för 26 makter,
väsentligen europeiska. Syftet angavs vara att
söka finna utvägar att begränsa rustningarna och
att förebygga krig. Betr, nedrustningen nåddes
intet resultat. Den föranledde visserligen en
längre debatt, men frukten blev endast en
resolution, vari regeringarna uppmanades att
närmare studera problemet. I andra avseenden
utfördes däremot ett betydelsefullt arbete. Som
det främsta resultatet härav framstår
konventionen om fredligt biläggande av
internationella tvister. Denna gjorde visserligen icke
anlitandet av ett skiljedomsförfarande el. andra
krigsförebyggande åtgärder till en mellanstatlig
plikt, men den innehöll dock ett allmänt
anbefallande av medling, internationella
undersökningskommissioner och internationell skiljedom
samt gav detaljerade regler om konstituerandet
av en skiljedomstol och om proceduren.
Härigenom kom f.f.g. till stånd ett slags
internationellt forum för biläggande av mellanstatliga
tvister, näml, den s.k. Permanenta internationella
skiljedomstolen, Cour permanente d’arbitrage (se
Internationella skiljedomstolen i Haag). Vidare
fastslogos genom andra konventioner vissa lagar
och sedvänjor för lantkrig, liksom önskvärdheten
av tillämpningen även på sjökrig av principerna
i Genèvekonventionen till mildrande av sårades
och sjukas öde i fält, varjämte tre deklarationer
gåvo förbud mot beskjutning från luften och mot
användning av gas- och dumdumprojektiler. Vid
en särskild h. 1904 blev 1899 års
sjökrigskonven-tion kompletterad genom en konvention om
sjuk-vårdsfartygs befrielse från vissa avgifter. Andra
fredskonferensen, som sammanträdde 15/e
—18/io 1907 och omfattade ej mindre än 44 makter
el. nästan alla stater med ordnat samhällsskick,
hölls i en vida kyligare internationell atmosfär
och nådde därför i det väsentliga knappast
utöver den första konferensens beslut.
Avrustnings-frågan hade redan från början glidit ännu längre
bort i bakgrunden, och konferensen nöjde sig
med att förnya det skäligen platoniska önskemålet
om en allvarlig prövning från regeringarnas sida.
Regi. ang. lagar och bruk i lantkrig förbättrades
i vissa punkter och kompletterades genom två
konventioner, av vilka den ena gjorde det till en
plikt att icke öppna fientligheter utan föregående
otvetydig krigsförklaring, medan den andra
reglerade neutrala makters och personers rättigheter
och skyldigheter under lantkrig. De största
svårigheterna mötte vid försöket att uppställa
rättsregler även för sjökriget. Endast i fråga om
några begränsade spörsmål lyckades man nå
enighet, ss. om behandlingen av fientliga
handelsfartyg vid fientligheternas början, om
handelsfartygs ombildning till krigsfartyg, om vissa
inskränkningar i rätten att ta priser i sjökrig samt
om neutrala makters rättigheter och skyldigheter
i händelse av sjökrig. Inrättandet av en
internationell prisdomstol stötte däremot på motstånd
från tre av stormakterna, Storbritannien, Ryssland
och Japan. Liksom 1899 låg tyngdpunkten vid
förhandlingarna i utformningen av de
krigsförebyggande åtgärderna, särsk. skiljedomsinstitutet.
— För Sveriges del blevo de flesta av andra
fredskonferensens konventioner ratificerade 20/ii
1909, varjämte 1904 års nämnda
tilläggskonven-tion ratificerades V12 1907. En nyhet av
principiellt intresse, som dock icke vann svensk
anslutning, innefattades i en konvention, varigenom
indrivande med våld av en stats kontraktsenliga
fordringar i överensstämmelse med den s.k.
Drago-doktrinen gjordes beroende av skiljedom. En
tredje fredskonferens var för närmare utformning
av sjökrigets särskilda lagar och sedvänjor
planerad till 1915 men dunstade omärkligt bort i
1 :a världskrigets stormar.
Under benämningen h. innefattas i allm. även
en rad konferenser för internationell
privaträtt, hållna 1893, 1894, 1900 och 1904.
Resultat härav blevo fem konventioner rörande
den internationella familjerätten (om ingående
och upplösande av äktenskap, om äktenskaps
rättsverkningar samt om förmynderskap för
minderåriga och om omyndigförklarande) samt en
konvention om vissa civilprocessuella ämnen av
internationell natur (se Haagkonventioner). —
Genom inrättandet från 1922 av den sedermera
ombildade Internationella domstolen* i Haag, i
förening med den verksamhet, som sedan följ,
år bedrivits av Folkrättsakademien*, har Haag
under de senare årtiondena kommit att framstå
— 617 —
— 618 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
