Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Haagkonferenser - Haagkonserter - Haagkonventioner - Haagreglerna - Haakon - Haalke, Magnhild
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HAAGKONSERTER
som ett naturligt centrum för det rättsliga,
internationella samarbetet. Här må främst nämnas
h. för kodifikation av folkrätten 1930.
Av de tre ämnen, som behandlades (konflikter
mellan medborgarskapslagar, territorialvattnet
samt stats ansvarighet för skada, som på dess
territorium drabbar utlänning), kunde man endast
rörande det första åstadkomma en begränsad
konvention. Vidare bör här pekas på ytterligare
två h. för internationell privaträtt,
näml, den femte 1925, då konventioner
utarbetades om konkurs och om verkställighet av
utländska domar, samt den sjätte 1928, då en
konvention antogs om vissa arvs- och
testaments-rättsliga frågor, varjämte en del tillägg gjordes
till de äldre konventionerna. Slutl. må, utan
anspråk på fullständighet, nämnas, att h. ägt rum
om enhetliga växel- och checklagar 1910
och 1912 samt om industriellt rättsskydd
(patent, mönster och modeller o.d.) 1925,
ävensom erinras om de båda
rättsvetenskapliga världskongresserna 1932 och 1937,
båda anordnade av Internationella akad. för
jämförande rättsforskning (Académie Internationale de
droit compare).
I vidsträcktaste mening kunna under h. föras
även möten, som under de senaste årtiondena ägt
rum i den holländska residensstaden för
behandlandet av betydelsefulla problem inom den
internationella politiken. Bland dem må nämnas två
av de många
skadeståndskonferenser-n a efter 1 :a världskriget, näml, i aug. 1929 och
i jan. 1930, vilka ledde till framläggandet av den
s.k. Youngplanen*. Ett synnerligen märkligt
inslag i raden av h. utgjorde den sommaren 1948
på Winston Churchills initiativ hållna konferensen
för bildandet av Europas förenta stater*.
— Litt.: Akter o.a. dokument från de båda
freds-konferenserna i Haag finnas i flera ed. och på
olika språk. Ett par moderna ed. äro: ”Les
con-ventions et déclarations de La Haye de 1899 et
1907... Avec une introduction de J. B. Scott”
(1918) och ”The proceedings of the Hague peace
conferences... Ed. by J. B. Scott”, 1—3 (1920
—21); vidare A. P. Higgins, ”The Hague peace
conferences... Texts of conventions with
com-mentaries” (1909); J. B. Scott, ”The Hague peace
conferences”, 1—2 (s.å.); P. Zorn, ”Die beiden
Haager Friedenskonferenzen von 1899 und 1907”
(1915). — ”Actes de la i:e (resp. 2:e—6:e)
con-férence de La Haye de droit International privé
1893” (1893—1928); F. P. Contuzzi, ”Diritto
in-ternazionale privato” (2 ed. 1911); E. E. O. J.
Björklund, ”Haagkonferensen 1925. Revision av
konventionen ang. industriellt rättsskydd” (1926);
A. Giannini, ”Le convenzioni di diritto
internazio-nale privato” (1928). H.Ci.
Haagkonserter, de överenskommelser, som 1659
i Haag ingingos mellan England, Holland och
Frankrike om ett biläggande av kriget Sverige—
Danmark. I den första H., n/s, vilken huvudsaki.
dikterades av England, fastslogs Roskildefreden
som grundval för den blivande freden, dock med
uteslutande av bestämmelsen om Östersjöns
stängning. I de båda senare, av 14/? och 25/7, vari
Frankrike ej formellt deltog, segrade holländska
synpunkter. Trondhjems län skulle återlämnas, och
den tredskande av de förenade flottorna tvingas
till fred. Till utförande kommo bestämmelserna
i H. ej. P.S.
Haagkonventioner, sammanfattande beteckning,
som i allm. avser de folkrättsliga konventionerna
från de båda fredskonferenserna i Haag 1899 och
1907, varigenom betydelsefulla resultat nåddes av
arbetet på en kodifikation av den moderna
folkrätten, men som stundom även brukas om vissa
andra i Haag avslutade internationellt-rättsliga
konventioner, främst på dem som tillkommo vid
de sex konferenserna för internationell privaträtt
1893, 1894, 1900, 1904, 1925 och 1928 (se
Haag-konferenser). Av de förra, 13 till antalet,
ratificerades 9 av Sverige 20/n 1909 och trädde för vår
del i kraft i jan. 1910 (SFS 153/10). I
anslutning-till de senare ha ock i vår rätt i vederbörlig
ordning upptagits regler för lösandet av
konflikter mellan olika länders rättsordningar på
äktenskaps- och förmynderskapsrättens område (se t.ex.
de båda lagarna om vissa internationella
rättsförhållanden rörande äktenskap och förmynderskap
1904 samt rörande äktenskaps rättsverkningar
1912) el. rörande vissa civilprocessuella ämnen
av internationell natur (se t.ex. lagarna 1899 och
1930 om handräckning åt utländsk domstol och
åt vissa internationella organ samt 1899 års lag
om verkställighet av utländsk domstols beslut).
— Litt., se Haagkonferenser. H.Ci.
Haagreglerna, regler rörande redares ansvar
för transporterat gods utarbetade av International
Law Association (Haag 1921). H. upptogos
sedan i en internationell konvention i Bryssel 1929
och genomfördes i England genom Carriage of
Goods by Sea Act 1924 samt i Sverige genom
konossementslagen 1936, vilken trädde i kraft
1939. H. fastslå redarens skyldighet att tillse, att
fartyget vid resans början är i sjövärdigt skick,
och att ägna tillbörlig omsorg åt godsets lastning,
stuvning, vård och lossning. Därtill ansluter sig
en längre uppräkning av fall, då redaren är fri
från ansvar, främst för fel el. försummelse av
fartygets befälhavare, besättning, lots el. annan
underlydande vid navigeringen el. handhavandet
av fartyget. H. äro av tvingande natur, och
parterna i fraktavtalet äga alltså icke med laga
verkan överenskomma annorlunda i certepartiet el.
konossementet. H. gälla dock endast utrikes
sjöfart för befordran av gods från Sverige el.
för transport till Sverige från land, som anslutit
sig till konventionen. För den inrikes svenska
sjöfarten kvarstå sjölagens strängare
ansvarsreg-ler för redaren. Danmark, Norge och Finland
ha antagit likartade bestämmelser. H. avse att
lindra det tidigare hårda ansvaret för redaren
men å andra sidan betaga honom möjlighet att
i det enskilda fallet i certepartiet friskriva sig
från varjehanda händelser. — Litt.: F. Schmidt,
”Föreläsningar i sjörätt” (1944). K.
Haakon [hå’-], se Håkon.
Haalke [hål’-], Magnhild Camilla, f. Kvaale,
norsk författarinna (f. 1886). H., vars far var
folkskollärare och jordbrukare, utexaminerades
från Elverums lärarskola 1906 och verkade som
lärarinna i Vikna, födelsebygden, örland och
Sör-Odal 1907—40. H. framträdde först 1935 som
förf, men har med en rad romaner skapat sig
— 619 —
— 620 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
