Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Habitus - Hablingbo - Hablitzia - Habo - Habsburg (slott) - Habsburg, furstehus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HABLINGBO
Interiör från Habo kyrka.
Ur O. Källström & R. Askmark, ”Altare och dopfunt”.
tution (se Anlag 3). Rent patologisk h.
finnes t.ex. hos jättar och dvärgar. Sjukdomar i allm.
sätta ofta en bestämd prägel på individen; man
talar därför om cancerös h., artritisk h.
o.s.v. I äldre tider ansågos en persons psykiska
särmärken ha en mycket stor betydelse för
sjukdomars uppkomst och för deras behandling. När
man skilde mellan en sangviniker, en flegmatiker,
en koleriker och en melankoliker, avsågs därmed
olika habitustyper. T.Hn.
Teol. H. betecknar en särskild, inom skolastiken
utbildad, (katolsk) uppfattning av nådens*
innebörd. Jfr Synd.
Hablingbo, socken i Hablinge ting i Gotlands
s. hd och församling i Hablingbo, Silte och
Spro-ge pastorat i S. kontraktet av Visby stift, på
västkusten n. om Burgsviken; 52,51 km2, därav
52,34 land; 526 inv. (1949; 10 inv. pr km2). Särsk.
västerut breda sig öde skogstrakter, i n.ö. har H.
andel i Mästermyr, medan bygden ligger spridd
i mell. delen. Åkern utgör 31 °/o av landarealen,
skogsmarken 37 °/o. Flera järnåldersgravfält
finnas, däribland ett av Gotlands största (närmare
1,000 gravar), kämpgravar, bild- och runstenar
samt vid byn Havor en bygdeborg. Kyrkan av
sandsten är ett av de mest monumentala proven
på medeltida gotländsk byggnadskonst. Koret
och det stora, tvåskeppiga långhuset uppfördes
o. 1350 av Egypticus; typisk för denne mästare
är långhusets intressanta sydportal (se bild å sp.
634). Tornet är från 1100-talets mitt och har
tillhört en äldre kyrka, liksom även några or-
nerade fasadstenar och långhusets nordportal, som
visar tydlig släktskap med Lunds domkyrka.
Altaruppsatsen av sandsten är från 1643. En del
skulpturer från 1100-talet förvaras i Gotlands
fornsal i Visby. — Namnet innehåller gen. plur.
av ett ’ Haghbardhling, ättling till någon Hagbard,
samt bo, boplats, gård (se J. Sahlgren, ”Västgötska
ortnamn av typen Kölingared”, 1918, sid. 4). Det
skrevs på 1300-talet Hagbarlinghabo. P.;Er.
Hablit’zia, släkte av fam. mollväxter med endast
1, i Kaukasus inhemsk art, H. tamnoi’des,
rankspenat, en snabbväxande, flerårig ört med
klättrande, grenig luftstam och triangulärt hjärtlika
blad. Odlas som murbeklädnad o.d., varjämte
bladen äro ätliga som vanlig spenat.
Habo, socken i Vartofta hd i s.ö. Västergötland,
Skaraborgs län, och församling i Habo och
Gustav Adolfs pastorat i Redvägs kontrakt av Skara
stift, n.v. om Jönköping; 179,61 km2, därav 176,51
land; 3,395 inv. (1948). H. är höglänt skogstrakt
med spridda platåbygder; Domneberget når 292
m ö.h. Åkern utgör 18 % av landarealen,
skogsmarken 59%. Vid statsbanelinjen Falköping—
Nässjö ligger stationssamhället Habo (1,200
inv.). Industrier: Habo ullspinneri ab.
(aktiekapital 400,000 kr, 90 arb.), ab. Habo
laggkärls-fabrik (aktiekapital 100,000 kr, 85 arb.), metall-,
möbel- och snickerifabriker m.m. Egendomar:
Stora Kärr och Bränninge. Av fornlämningar
finnas stenåldersboplats, ett flertal
järnåldersgravfält samt talrika domarringar. Kyrkan, en av
landets märkligaste träkyrkor, utvidgades 1680
och tillbyggdes i ö. 1723; den är treskeppig och
visar i det inre en synnerligen rik utstyrsel med
läktare, träsniderier och målningar i
bondebarock, färdiga 1743. Vapenhuset uppfördes i
samband med restaurering 1908. Vid rivning av
1600-talskyrkans altare hittades bl.a. en
pergamentlapp, enl. vilken ”altare invigdes år 1350 av
biskop Sigurd i Skara”. Bland inventarier från
1300-talet märkas en kalkstensdopfunt och en
träskulptur, föreställande S:t Johannes. — Namnet
är sammansatt av gen. sing. av fsv. haghi,
inhägnad (mark), ev. gen. plur. av det därmed
liktydiga hagh, och plur. av bodh, fäbod. Det
skrevs 1333 in haghabodum (avskrift). — Litt.:
G. Jungmarker, ”H. kyrka och dess målningar” (i
”Västergötlands fornminnesfören:s tidskr.”, 4, h.
3/4, 1930). EMg;Er.
Habsburg [ha’psbork] (eg. Habichtsburg, av ty.
Habicht, hök), furstesläkten Habsburgs stamslott i
schweiziska kantonen Aargau, 3V2 km s.v. om
Brugg. Av den gamla anläggningen kvarstår det
väl bibehållna hörntornet, 24 m högt, till vilket
sluter sig en senare byggnad.
Habsburg [ha’psbork], tyskt furstehus. Ätten,
vars tidigaste besittningar voro belägna på båda
sidor om Rhen nedanför Basel, anses härstamma
från Guntram den rike (senare hälften av
900-talet). Dennes sonsöner Radbot och Werner
byggde enl. traditionen i Aaredalen borgen Habsburg*.
Radbots sonson Otto (d. nu), lantgreve i övre
Elsass, är den förste av ätten, som efter denna
borg kallas greve av H. Vid noo-talets slut
utgjorde habsburgarna en av Schwabens mäktigaste
familjer. 1238 delades visserligen stamlanden
mellan bröderna Albrekt (d. 1239 el. 1240 i Heliga lan-
— 635 —
— 636 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
