Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hægstad, Marius - Haegy, Xavier - Haelwegh, Albert - Haema- - Haemagogus - Haemanthus - Haematobia - Haematococcus - Haematopinus - Haematopota - Haematopus - Haematoxylon - Haementaria - Haemophilia - Haemopis - Haemus - Hærens Gymnastikskole - Haering, Theodor - von Haeseler, Gottlieb - Haesler, Otto - Hæsling (Hessling), Daniel - Hafenreffer, Mathias - Haff - Hafflingerhäst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HAFFLINGERHÄST
det” (1900), ”Vestnorsk maalföre fyre 1350”
(1906—42), ”Gamalnorsk ordbok” (1905—09; jämte
A. Torp). E.No.
Haegy [hä’-], X a v i e r, elsassisk politiker,
katolsk präst, publicist och bokförlagsman (1870
—1932), 1911—14 medl. av tyska riksdagen,
placerades under i:a världskriget som ”opålitlig” i
sjukvårdstjänst i Schlesien. Då regeringen
Her-riot (1924—25) försökte införliva
Elsass-Loth-ringen med den franska republikens
centralis-tiska, konfessionslösa styrelsesystem och därmed
framkallade den starka autonomiska
hembygdsrörelsen där, blev H. en av dennas ledare, spec.
genom det inflytelserika elsassiska folkpartiet. Th.
Haelwegh [ha’lvez], Albert, dansk
koppar-stickare (o. 1600—73), anslöt sig till
nederländar-nas måleriska stil, blev hovkopparstickare 1647
och utförde ett hundratal blad, särsk. porträtt efter
Karel van Mander (bl.a. ett stort porträtt av
Kristian IV) och A. Wuchters.
Haema- [he’-], som hör till blodet, se även
Hema-.
Haemago’gus [he-], släkte av underfam.
Culi-ci’nae inom fam. stickmyggor. H. equi’nus (H.
capri-co^nii) från tropiska Sydamerika överför den
s.k. djungelformen av gula febern.
Haeman’thus [he-], släkte av fam. narcissväxter
med o. 60 arter i Afrika, huvudsaki. i Kaplandet.
De äro lökväxter
med breda,
lansett-lika blad
(”elefanttunga”) och små
talrika, i huvudlika
flockar sittande, vita,
orangefärgade el.
röda blommor
(”blodlilja”). H.
Katheri’-nae, H. cocci’neus, H.
aVbiflos m.fl. odlas
som kallrums-, H.
Linde’nii m.fl. som
varmrumsväxter.
Haemato’bia [he-],
släkte av underfam.
stickflugor*.
Haematococc’us
[he-], släkte av
encelliga grönalger,
som har två cilier.
Cellerna innehålla utom klorofyll också ett rött
färgämne (hematokrom). Till H. höra 3 arter, av
vilka H. pluvia’lis är den vanligaste. Vid riklig
förekomst av algen i fråga i små vattensamlingar el.
snö framkallas en blodröd färgning av vattnet
(blodregn*) el. snö (blodsnö*).
Haematopi’nus [he-], släkte av underordn. löss*.
Haematopo’ta [he-], släkte av fam. bromsar*.
Haemat’opus [he-], fågelsläkte, se Strandskator.
Haematox’ylon [he-], växtsläkte, se
Kampesch-träd.
Haementa’ria [he-], släkte av ordn. snabeliglar*.
HaemophiVia [he- -f-], med., se Blödarsjuka.
Haemo’pis [he-], igelsläkte, se Hästigel.
Haemus [he’-], latinska namnet på Balkan.
Hærens Gymnastikskole, Köpenhamn, grundades
1804 av F. Nachtegall under namnet Det militære
gymnastiske Institut, vilket 1867 ändrades till H.
Haemanthus albiflos.
(”Gymnastikskolen”). Vartannat år pågår här en
s.k. kompanilärarkurs, vid vilken de bästa uttagas
till en 2-årig gymnastiklärarkurs. Dessutom
anordnas årl. kortare officerskurser i gymnastik. I
utbildningen ingå ung. samma teoretiska och
praktiska ämnen som vid Gymnastiska centralinst.
i Stockholm.
Haering [hä’-], T h e o d o r, tysk filosof (f.
1884), 1919 prof, vid univ. i Tübingen. H. är
kunskapsteoretisk realist men fasthåller även vid
möjligheten av en induktiv, dynamisk metafysik
med teistisk spets. Fysiken är för honom en av
bestämda synpunkter betingad och i ensidig
riktning gående fortbildning (”aritmetisering”)
men icke någon vederläggning av den naiva
världsbilden (”Philosophie der Naturwissenschaft”,
1923); i sin historiefilosofi vänder sig H. mot
Spengler (”Die Struktur der Weltgeschichte”,
1921, ”Hauptprobleme der Geschichtsphilosophie”,
1925). H. har även framträtt med ett stort verk
om Hegel (2 bd, 1929—38). [E.v.A.]C.
von Haeseler [hä’z-], Got t lie b Ferdinand
Albert Alexis, greve, tysk militär (1836—1919),
officer vid kav. 1853, generalmajor 1881, general
av kav. 1890, generalöverste 1901 och
generalfältmarskalk 1905. H. deltog som generalstabsofficer,
huvudsaki. i prins Fredrik Karls stab, med
utmärkelse i 1864, 1866 och 1870—71 års fälttåg. Sistn.
år blev han överkvartermästare vid
ockupations-armén i Frankrike. H. blev 1890 chef för i6:e
armékåren (Lothringen), vilket befäl han innehade
i 12 år och varunder han nedlade ett energiskt
arbete på truppernas fältmässiga utbildning. Vid sin
avgång ur aktiv tjänst 1903 blev H. medl. av
preussiska herrehuset men ställde sig vid i:a
världskrigets utbrott åter till förfogande. Han
erhöll dock icke något befäl utan åtföljde i6:e
armékårkvarteret. Efter ett olycksfall 1916 återvände
han emellertid till hemorten. H. har utg. ”Zehn
Jahre im Stabe des Prinzen Friedrich Karl” (3
bd, 1910—15). — Litt.: E. Buchfinck,
”Feldmar-schall Graf v. H.” (1929). E.Bs.
Haesler [hä’z-], Otto, tysk arkitekt (f. 1880),
en av de ledande tyska funktionalisterna, har
varit föregångsman för en vetenskaplig analys
av bostadsplanens och de olika rummens
funktioner och behövliga mått. H. utförde o. 1930
ett flertal experimentanläggningar, bl.a. i Celle.
Hæsling (H e s s 1 i n g), D a n i e 1, medaljgravör
(1707—46), var elev av Hedlinger och verkade i
Sverige som myntgravör och medaljkonstnär 1726
—28. 1729 slog han sig ned i Hamburg och
utförde ett antal förtjänstfulla medaljer för de tyska,
danska och polska hoven. 1745 blev H. rysk
hovmedaljör.
Ha’fenreffer, M a t h i a s, tysk teolog (1561—
1619), prof, i Tübingen 1592. Renlärig lutheran
utarbetade H. i ”Loci theologici” (1600) en
framställning av den lutherska trosläran, som även i
Sverige länge användes som lärobok vid univ.
Haff, grund strandsjö, särsk. vid tyska
östersjökusten (Kurisches Haff, Frisches Haff etc.). H.
skiljes från havet genom en strandsporre el. smal
landtunga, s.k. Nehrung*. Om en flod mynnar
i h., får denna bräckt vatten, utfylles med tiden av
flodsediment och övergår i marskland. Jfr Lagun.
Haff’lingerhäst, hästras, se Hästar.
— 661 —
— 662 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
