Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hæffner, Friedrich - von Haeften, Hans - Hæggström, släkt - Hæggström, 1. Carl - Hæggström, 2. Göran - Hæggströms boktryckeri och bokförlags ab. - Hægstad, Marius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HAEFTEN
förslag till en svensk koralbok var färdigt 1800
men trycktes först efter vissa ändringar 1808. På
Geijers tillskyndan fick han så slutl. 1818 i
uppdrag att utarbeta en ny koralbok (tr. 1820—21) till
den 1819 stadfästa psalmboken. H. visar sig här
som en typisk representant för sin tid, i det han
i rationalistisk anda söker återföra koralen till
dess, som han tror, ”rena klassiska stil”, vilket
skedde genom utjämnandet av rytm,
förvandlandet av 3-takt till 4-takt, borttagandet av alla
onödiga melodiska utsmyckningar och ett strängt
iakttagande av de ”gamla grekiska tonarterna”, d.v.s.
kyrkotonerna. I den form H. gestaltade koralen
har den i stort sett bibehållits ända intill våra
dagar. Bland övrig kyrkomusik må nämnas verk
för kör och orkester, främst oratoriet
”Försonaren på Golgata” (1809), samt för orgel en samling
preludier och marscher
(1822). —• I Uppsala
kom H. i beröring med
den inbrytande
romantiken, företrädd av
fos-forister och göter, och
till sina vänner
räknade han bl.a. Geijer och
Atterbom. Under
dessa inflytelser skrev
han en rad märgfulla,
ännu sjungna
manskvartetter, ss.
”Sam-loms bröder”,
”Vi-kingasäten” (1814) och
”Låt dina portar upp”
(1832); arrangerade vidare en samling folkvisor
(tr. 1832) samt egna solosånger för samma
besättning och blev genom dessa sina verk den svenska
manskvartettens, särsk. studentsångens, verklige
skapare. Sin romantiska påverkan ådagalade han
även i en rad solosånger från uppsalatiden samt
vid ordnandet och utarbetandet av musiken till
Geijers och Afzelius’ ”Svenska folkvisor” (1814
—16). Vid samma tid tillkommo flera festkantater
o.a. för univ. — För Kungl. teatern hade H. under
stockholmsåren skrivit operorna ”Electra” (1787),
”Alcides inträde i världen” (1793) och ”Renaud”
(1801), vari han såväl i ämnesval som musik, särsk.
i den strängt deklamatoriska stilen, visar sin
beundran för Gluck. H. uttalade ofta i skrift, främst
i romantikernas tidskr., sin åsikt om såväl
kyrko-som folkmusik, vilka uttalanden i förra fallet haft
ej ringa betydelse för t.ex. Wallin och dennes
psalmboksarbete. — I orden ”Händel, Gluck och
Bach äro Gud Fader, Guds Son och Den Helige
Ande inom musiken” har H. utsagt sin musikaliska
trosbekännelse och därmed tillika namngivit de
ideal han sökte följa och kämpa för. Med dessa
för ögonen välvde han städse stora planer, vilka
dock av olika anledningar aldrig nådde fullbordan.
Hans insats inom svensk musikkultur har likväl
i många hänseenden varit av stor betydelse. —
Litt.: C. A. Forssman, ”Om J. C. F. H:s
verksamhet för tonkonstens utveckling i Sverige”
(1872). G.M.
von Haeften [häf-], Hans, tysk militär (f.
1870), vader i:a världskriget chef för
utrikes-dep:s militära avd. och förbindelseofficer mellan
rikskanslern och högsta krigsledningen. H.
ut
arbetade i juni 1918 ett mycket
uppmärksammat förslag till en ”politisk offensiv”, vars
mål var freden, vilken enl. H:s och vid denna
tidpunkt även Ludendorffs mening ej läte sig nås
ens genom den militära offensivens segerrika
genomförande. Statssekr. för utrikesärenden v.
Kühlmann framförde dessa synpunkter i
riksdagen, där de ej gjorde lycka utan tvärtom
föranledde Kühlmanns avgång. H:s förslag betecknade
inledningen till det skede, då Ludendorff tänkte
sig nå en acceptabel fred genom en samlad
aktion av här och riksdag. Arrh.
Hæggström, släkt, stammande från
Hägghol-men utanför Piteå.
1) Carl Zacharias H., boktryckare (1884—
1944), knöts efter grundliga fackstudier 1905 till
det av fadern Ivar H. ledda boktryckeri- och
bokförlags-ab., blev
1910 disponent i
Almqvist & Wiksells
boktryckeri-ab., 1923
verkst. dir. där och i
det gamla
familjeföretaget samt 1937 även
i Hugo Gebers
förlags ab., vilka 3
företag av H.
sammanfördes till en koncern,
AWE-koncernen, som
under hans ledning
genomgick en stark
utveckling. Som led. av
Svenska
boktryckare
föreningens styrelse (v. ordf. 1924—42, ordf. 1942
—44), Sveriges tryckeriers arbetsgivareförbunds
styrelse (v. ordf. 1915—32, ordf. 1932—44) m.m.
intog H. med sin framstående yrkesskicklighet
och stora organisationsförmåga en lång följd av
år den ledande platsen inom den svenska
grafiska industrien. C.
2) Carl Göran Zacharias H., den föreg:s
son, boktryckare (f. 29/s 1914), blev efter fack-,
studier i Tyskland och England 1939
direktörs-assistent vid AWE-koncernen och efterträdde
1944 sin far som verkst. dir. där.
Hæggströms boktryckeri och bokförlags ab.,
Stockholm, grundat 1813 av Zacharias
Hæggström (1787—1869) och A. M. Strinnholm,
leddes efter 1815 av Hæggström ensam, övertogs
efter dennes död (tryckeriet redan 1863) av sonen
Ivar Hæggström (1838—1918). 1900
ombil-dades firman till ab., och 1918 inköptes den av
Almqvist & Wiksells boktryckeri-ab.
Hægstad, M a r i u s, norsk språkforskare (1850
—1927), prof, i landsmålet och dess dial. i
Kristiania 1899. H. var nära 50 år, då han utgav sitt
första vetenskapliga arbete. Dessförinnan hade
han verkat som lärare, journalist och politiker
(stortingsman i två omgångar). Han var en
energisk förkämpe för ”nynorskan” (landsmålet), vars
förste vetenskaplige representant vid Oslo univ.
han blev. Som forskare ägnade H. sig nästan
uteslutande åt undersökningar rörande fornnorskans
dialekter; här blev hans insats banbrytande. Bland
hans skrifter märkas ”Norsk maallæra elder
grammatik i landsmaalet” (1879, många senare
uppl.), ”Gamalt tröndermaal” (1899), ”Hildinakva-
— 659 —
— 660 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
