Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - a/s Hafslund - Hafstein, Hannes - Hafström, Gillis - Hafström, Gerhard - Haftara - Haga (Göteborg) - Haga (socken i Uppland) - Haga (Småland) - Haga (slott) - Haga (gods i Svinnegarns socken)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HAGA
företag, grundades 1898 för att överta Hafslunds
egendom med tillhörande industrianläggningar,
belägna i östfold fylke vid Glommen, samt för
att exploatera den till egendomen hörande
hälften av Sarpsfossen. I a/s Glommens træsliberi
hade H. 1915 förvärvat samtliga aktier och i a/s
Vamma fossekompagni samtliga aktier 1918. S.å.
inköptes från ett schweiziskt bolag Hafslunds
karbidfabrik. — Bolagets kraftstationer vid
Kyk-kelsrud, Sarpsfossen och Vamma äro numera
utbyggda för sammanlagt c:a 260,000 hk.
Balansomslutningen för 1948 var 90 mill. nkr. A.Lg.
Hafstein [hav’stäin], Hannes, isländsk politiker
och författare (1861—1922), syssloman i
Isafjör-Öur 1896—1904, 1901 invald i alltinget, där han
snart kom att spela en synnerligen betydande
roll. Som företrädare för det parti, som önskade
en egen, på Island bosatt minister, sändes han
till Köpenhamn, vann förståelse för partiets krav
och blev själv 1904 den förste inländske
ministern. Under den femårsperiod H. nu ledde
Island genomfördes en rad betydelsefulla
förändringar i landets administrativa och ekonomiska
förhållanden. 1909 störtad på gr. av beskyllningar
för alltför stort hänsynstagande till Danmark,
blev H. ånyo minister 1912 men drog sig tillbaka
redan 1914. — H. var en utpräglad
skaldebegåv-ning, vars av Drachmann och Heine influerade
lyrik i formklara strofer besjunger skönhet,
natur och livsglädje: ”Ymisleg IjoÖmæli” (1893),
”Ljööabök” (1916). C.
Hafström, Axel G i 11 i s, målare (1841—1909),
studerade vid Konstakad. 1861—65 och vistades
i Düsseldorf och Paris 1870—78. H. blev 1883 sekr.
och 1896 intendent i Sveriges allmänna
konstförening. Bland hans novellistiska genrebilder med
motiv ur kustbornas liv märkes ”Smugglare inför
tullinspektören” (1876, Nationalmuseum).
Hafström, Adolf Gerhard Gunnarsson,
ämbetsman (f. 27/s 1904), jur. kand. 1929, fil. lic.
1938, sekr. vid Stockholms högsk. 1934—39, hos
Stockholms högskolors rektorskonvent sedan
1945; sekr. i svenska kommittén för Nordiskt
akademiskt samarbete sedan 1936. H. har på
statligt uppdrag sedan 1940 biträtt vid den
est-lands-svenska kolonisationen i Sverige. Han har
under senare år framträtt som aktiv
högerman och är sedan 1949 jämte G. Bagge red. för
”Svensk tidskr.”. Th.
Hafta’ra, det stycke ur någon el. några av GT:s
profetiska el. historiska böcker, som i synagogan
på sabbats- och helgdagar efter läsningen ur
Tho-rarullen föreläses. Jfr Apg. 13:15, Luk. 4:16 f.
Haga, stadsdel och församling i Göteborg*.
Haga, socken i Ärlinghundra hd i Uppland,
Stockholms län, och församling i Sigtuna, S:t
Olofs, S:t Pers, Vassunda och Haga pastorat i
Seminghundra och Ärlinghundra kontrakt av
Uppsala ärkestift, n.n.v. om Sigtuna; 18,73 km2,
därav 18,58 land; 241 inv. (1948; 13 inv. pr km2).
H., som ligger mellan Skofjärden och Garnsviken
av Mälaren, är i ö. huvudsaki. odlat, i v. skogigt
samt mera höglänt. Åkern utgör 38 °/o av
landarealen, skogsmarken 44 °/o. Egendomar: Haga
gård (Statens), Torslunda och österby. Av
fornminnen finnas järnåldersgravfält (högar och
fyr-sidiga stensättningar) och sex runstenar.
Kyr
kans skepp från o. 1300 tillbyggdes på 1400-talet
med en v. trave, kor, sakristia och ett nu rivet
vapenhus; då slogos även valven av tegel. Gammal
klockstapel. Ett altarskåp är från 1400-talets slut,
likaså ett i Statens historiska museum förvarat
Mariaskåp. — Namnet är en böjningsform av
ordet hage, inhägnad, möjl. urspr. avseende en
gammal befästningsanläggning (jfr A. Norden i
”Namn och bygd”, 1929, sid. 117 ff.). Det skrevs
1335 parochia hagha, d.v.s. Haga socken. P.;Er.
Haga, förort till Gamleby* municipalsamhälle
i Småland.
Haga, lustslott och park vid Brunnsviken
omedelbart utanför Stockholms Norrtull. Området
inköptes 1771 av Gustav III och utvidgades senare
genom inköp av egendomen Brahelund.
Konungens första bostad på H. var en enkel träbyggnad,
nuv. Gamla H. (flyttad), samt den av Piper 1788
uppförda ”Turkiska paviljongen” med inredning
av L. Masreliez. Efter ritningar av J. M. Desprez
grundlädes 1786 det i korintisk tempelstil tänkta,
väldiga slottet, vilket av brist på medel aldrig
nådde längre än till de ännu synliga
grundmurarna. Som provisorisk bostad för konungen
iordningställde Tempelman 1787—90 ”Konungens
paviljong” genom om- och tillbyggnad av en äldre
lantgård. I interiören märkas utsökta
inredningsarbeten i ”pompejisk stil” av L. Masreliez, ss. i
Blå och Gula salongerna och särsk. i den praktfulla
Spegelsalongen i s. flygeln, vilken undergått en
förebildlig restaurering, fullbordad 1948. För Gustav
IV Adolf uppfördes strax intill under 1790-talet
”Drottningens paviljong” efter ritningar av C. C.
Gjörwell, en tvåvåningsbyggnad med förhöjt
mittparti i allvarlig nyantik, vilken under 1800-talet
utgjort den egentliga bostaden på H. och som efter
grundlig restaurering 1932 uppläts till residens åt
prins Gustaf Adolf. Den för sin leende skönhet
berömda H.-parken anlades på 1780-talet av F. M.
Piper i engelsk landskapsstil men har betydligt
förändrats genom Brunnsvikens sänkning på
1860-talet. Som led i anläggningarna ingå flera
romantiska småbyggnader, ss. ”Floratemplet” och
”Koppartälten” av Desprez, ”Kinesiska paviljongen”,
”Ekotemplet” och ”Grottan”. Ekonomibyggnaden
vid Drottningens paviljong, uppförd i Oskar
I-”gotik”, raserades våren 1932. — På holmen
Karlsborg invigdes 1922 en kungl. begravningsplats för
icke regerande medl. av ätten Bernadotte. Hit
flyttades s.å. kronprinsessan Margaretas stoft. — Litt.:
N. G. Wollin, ”H.” (i ”Svenska slott och
herresäten. Ny saml. Uppland”, 1932). G.V.
Haga, numera styckat gods i Svinnegarns sn
i Uppland, 4 km s.s.v. om Enköping, nära
En-köpingsåns utlopp i Svinnegarnsviken av
Mälaren. Slottet av sten i två våningar med flyglar
och högre mittparti uppfördes på 1670-talet
efter ritningar av N. Tessin d.ä. och har vackra
stucktak. Det ombyggdes på 1830-talet. Godset
är känt sedan slutet av 1300-talet, då det
tillhörde ätten Bielke. Genom gifte tillföll det
konung Karl Knutsson och därefter medl. av
ätterna Tott, Gyllenstierna, Tre Rosor, Natt och
Dag, Falkenberg, Posse och v. Hohenhausen.
F.g. H. bytte ägare genom försäljning var 1836,
till överhovstallmästare F. Braunerhielm. 1894
övertogs det av Haga ab., 1914 avsöndrades
— 665 —
— 666 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
