Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hagby (Småland) - Hagby (Uppland) - Hagbyberga - Hagdahl, Charles Emil - Hage - Hage (Pettersson), Ernst - Hage, 1. Johannes - Hage, 2. Christopher - Hagebyhöga - von Hagedorn, Friedrich
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HAGEDORN
inredningen torde ha tillkommit. De nutida, stora
fönstren ha ersatt de ursprungliga, trånga och
högt sittande gluggarna. Den nuv. vindsvåningens
nischer äro igenmurade skottgluggar; rester finnas
av en väktargång. Den tunnvälvda sakristian är
medeltida, medan vapenhuset i s.v. är från nyare
tiden. Bland inventarierna märkas triumf krucifix
och dopfunt från medeltiden. Klockstapeln
uppfördes 1693. På kyrkogården, som fram till o.
1820 hade ringmur med porthus, kvarstår en
medeltida stenbyggnad. Se A. Karlsson, ”H.
rundkyrka” (1935), och H. Åkerlund, ”En kupolvälvd
svensk rundkyrka” (1942). — Namnet är
bildat till fsv. hagh(e), inhägnad, inhägnad
betesmark, och by, gård (se Hj. Lindroth i ”S.
Kalmar län”, 2, 1926, sid. 11). Det skrevs 1370
(j kirkio) haghaby. P.;Er.
Hagby, socken i Hagunda hd i Uppland,
Uppsala län, och församling i Balingsta, Hagby och
Ramsta pastorat i Lagunda och Hagunda
kontrakt av Uppsala ärkestift, v.s.v. om Uppsala;
24,04 km2, därav 23,88 land; 334 inv. (1949; 14 inv.
pr km2). Socknen, som genomflytes av Sävaån,
är norrut en något kuperad skogsbygd men f.ö.
till större delen odlad slätt. Åkern utgör 44% av
landarealen, skogsmarken 47 °/o. Egendomar: Eka
och Sunnanå. Tre runstenar finnas. Gråstenskyrkan
från äldre medeltiden revs, sedan den nuv. blivit
färdig 1841; den restaurerades 1935. — Namnet
är bildat till hage, inhägnad, och by, gård. Hage
har sannol. haft innebörden av befästning av
något slag (se A. Norden i ”Namn och bygd”,
1929, sid. 119 f.). Namnet skrevs 1295 (de)
Hagbi. P.;Er.
Hagbyberga, gods i Björkviks sn i
Södermanland, på sjön Yngarens s.v. strand, omfattar med
underlydande 695 ha, därav 320 åker, med ett
taxeringsvärde av 442,500 kr. Huvudbyggnaden
av sten i två våningar med valmtak och två
flyglar uppfördes o. 1800. Godset bildades 1628
av L. B:son Skytte och har ägts inom bl.a.
ätterna Gyllenkrok, Leijonhufvud och Ribbing.
Nuv. ägare är friherrinnan Ruth Fleetwood. —
Innan godset bildades på 1600-talet, funnos här
några hemman med namnet Hagby. Namnet
innehåller fsv. haghi, inhägnad, inhägnad betesmark,
och by, gård. Det skrevs 1391 i Haghaby. P.;Er.
Hagdahl, Charles Emil, läkare, författare
(1809—97), med. dr 1841 i Uppsala, var till en
början verksam som fattigläkare i Stockholm. H. är
mest känd för sitt kulinariska författarskap, och
hans bok ”Kok-konsten som vetenskap och konst”
(1879) anses klassisk. Till sin födelsestad,
Linköping, donerade H. en samling konstverk, som gav
impulsen till grundandet av ett museum i staden.
Hage, inhägnad, med buskar och träd glest
bevuxen betesmark.
Hage (tidigare Pettersson), Ernst August,
politiker (f. u/4 1876), blev efter studentexamen
1895 stationsskrivare vid Karlskrona—Växjö
järnvägar, övergick 1897 till Statens järnvägar och
blev 1914 x:e järnvägsbokhållare i Luleå. H.
deltog i det kommunala livet som
socialdemokrat, blev 1910 led. av Norrbottens läns
landsting, 1919 dess v. ordf., 1935 ordf. Som led. av
riksdagens A.k. 1912—42 anslöt sig H. vid
partisplittringen 1917 till Sveriges vänstersocialistiska
SU 12. — 673 —
22 — Red. avsl. 49.
parti och var v. ordf, i Socialdemokratiska
vänstergruppen 1918 samt 1922—23, då partiet åter
förenades med socialdemokraterna. 1943—49 var
han led. av F.k. Bland H:s skrifter märkas
främst de årliga översiktsarbetena
”Socialdemokratisk politik vid riksdagen” (1924, 1926, 1928
-34). B.
Hage [ha^aj. 1) Johannes Dam H., dansk
journalist och politiker (1800—37), stiftade 1834
jämte C. N. David Danmarks första liberala
tidn.-organ, ”Fædrelandet”, och redigerade det med stor
duglighet 1835—37. För sin ”Oversigt over
Europas Historie i 1835” (1836) blev H. dömd till
livstids censur och begick med anledning härav
självmord.
2) Christopher Fridenreich H., köpman,
nationalekonom och politiker (1848—1930), 1879
grosshandlare i Köpenhamn, 1881—88 medl. i
Grosserersocietetets kommitté, utgav 1890—94
”Haandbog i
Handels-videnskab”. H. var en
lysande begåvning med
stora teoretiska
kunskaper och
organisatorisk talang. Han
var självständig i sina
åsikter, och hans
framställningssätt var
formfulländat men
något reserverat.
Utgången från en
na-tionalliberal miljö och
starkt politiskt
intresserad började han 1879
sin bana som oavhängig
höger-kandidat. Först 1881 blev han vald till
Folke-tinget. En börsopposition bidrog till hans fall
1888, och då han åter kom in i tinget, var det som
oavhängig i anslutning till Hörup. 1885 var han
en av vänsterreformpartiets skapare. Hans
parlamentariska insats ligger på den finansiella och
ekonomiska politikens område; sålunda äro
skattelagen av 1903 och åtskilliga andra lagar hans verk.
1914—16 var han ordf, i
prisregleringskommissio-nen. H. var finansminister i den första
vänsterministären 1901—05 och från 1902 tillika
trafikminister. 1916—20 var han handelsminister. A.O.
Hagebyhöga, socken i Aska hd i Östergötland
och församling i Fivelstads, Hagebyhöga och
Orlunda pastorat i Aska kontrakt av Linköpings
stift, vid Vättern, n.ö. och ö. om Vadstena; 19,51
km2, därav 19,45 land; 421 inv. (1949; 22 inv. pr
km2). H. är småkuperad, bördig slätt, delvis
sandig utmed sjön. Åkern utgör 78 °/o av landarealen,
skogsmarken 7%. Egendomar: Sandby och
Med-hamra. Flera järnåldersgravfält. Den intressanta
kyrkan av kalksten är i huvudsak från 1100-talet
och består av torn, skepp, kor och absid. Kor
och skepp ha medeltida kryssvalv av tegel, vilkas
målningar framtogos vid restaurering 1948. Märklig
takkonstruktion. — Namnet Hageby, till fsv.
haghi, inhägnad, inhägnad betesmark, och by,
gård, tillkommer också en by i socknen, v. om
kyrkbyn. Den sistn. ligger högre än denna;
kyrkan är synlig utåt Vättern och tjänar som
sjömärke. Namnet skrevs 1323 hagahaby høgha. P.;Er.
von Ha’gedorn, Friedrich, tysk skald (1708—•
— 674 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
