Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - von Hagedorn, Friedrich - Hagedorn, Hans Christian - Hagel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HAGEDORN
54). H:s första dikter gå i den äldre tyska
lyrikens stil, men i ”Versuch in poetischen Fabeln und
Erzählungen” (1738) pekar han, påverkad av La
Fontaines lätta ton, framåt mot den s.k.
anakreon-tiska riktningen. I ”Oden und Lieder” (1747) och
”Moralische Gedichte” (1750) predikas en måttfull
njutningslära. ”Poetische Werke” (5 bd, 1800). —
Litt.: G. Witkowski, ”Die Vorläufer der
anakreon-tischen Dichtung in Deutschland und Fr. v. H.”
(1889); K. Epting, ”Der Stil in den lyrischen und
didaktischen Gedichten F. v. H:s” (1929). A.Bd.
Hagedorn [ha’ya-], Hans Christian, dansk
läkare (f. 1883), med. dr 1921. H:s vetenskapliga
produktion tillhör huvudsaki.
ämnesomsättnings-sjukdomarnas område. Hans namn är framför allt
knutet till Nordisk Insulinlaboratorium i
Köpenhamn.
Hagel (eg. ”liten sten”). 1) Småkulor, vanl. av
bly med tillsats av antimon, vilka bilda
skrotladdning i jaktgevär (h.-bössor). Skroten i art:s
granatkartescher och kartescher
äro även ett slags h. Jfr
Druvhagel. —• Fördelen att skjuta
med h. i st.f. kula ligger dels
och huvudsaki. däri, att h. genom
sin spridning öka sannolikheten
för träff (t.ex. i rörligt villebråd)
även vid mindre noggrann
riktning, dels även däri, att flera
träffar av små projektiler anses
döda säkrare än en enda träff
av en större kula. Enär h.
förlora sin anslagskraft fortare än
den större och tyngre kulan,
kunna de användas endast på
kort håll och lämpa sig icke för
krigsbruk el. jakt på storvilt. —
Vid jakt synas h. först ha
förekommit i Sydeuropa, sannolikt
före 1500. Ännu efter 1550
ansågs icke jakt med h.-bössa vara
sportsmässig, och i Tyskland ut-
färdades vid denna tid stränga förordningar mot
”det fördärvliga hagelskjutandet”. I Sverige synas
h.-bössor ha varit allmänt använda sedan
1600-ta-lets mitt. — H. götos ända in på 1800-talet mest
av skyttarna själva. Tysken Böckler beskriver
(1682) följ, sätt ”att gjuta sköna, runda h.”: i
en järnslev med fina hål lades bly och
därovan-på glödande kol, så att blyet smälte och
droppade ned i ett kärl med vatten och linolja, varvid
dropparna stelnade till ung. kulformiga h.
Även-så högg man bly i små bitar och ”manglade”
dem runda i en ”hagelkvarn”. Senare användes
gjutformar, s.k. h.-formar, i vilka många h.
kunde gjutas på en gång. Numera tillverkas h.
fabriksmässigt, genom att smält bly får droppa
genom ett högt torn, varefter de i fallet genom
luften stelnade h. poleras och sorteras. — För
att göra bly-h. hårdare tillsatte man förr stun-
dom kvicksilver; numera tillsättes antimon (1,5
—4%). Koppar- och nickelöverdragna h. ha
även tillverkats, bl.a. i USA och Frankrike. —
H. förekomma i storlekar från 1 V4 upp till 10
mm diam. De finaste kallas d u n s t. Den
svenska numreringen av de vanligaste h.-sorterna och
ung. motsvarande engelska och amerikanska nr
framgår av nedanst. tab. [R.Sbg]GrG.
2) Meteor., en nederbördsform av fast vattenklar
is. Strukturen av h.-kornen är något olika. Vanl.
finner man en inre kärna av ogenomskinlig vit
is, därpå följa skikt av klar is, vilken stundom får
ett grumligt utseende, beroende på inlagrade
luft-blåsor. Ibland förekomma flera vita och klara
skikt på gr. av att kornen dansa upp och ned i
höjden under sin bildning. Ytskiktet består alltid
av klar is (jfr Snö). Från den klara isen har man
stundom sett väl utbildade hexagonala kristaller
utväxta. Formen av h.-kornen är ofta sfärisk men
även konisk med avrundad bas, ellipsoidisk el.
oregelbunden. H.-kornen äro i allm. av en ärtas men
kunna ofta växa till en hasselnöts storlek; dock
ha h.-korn av ända till 500—800 g vikt och 8—15
cm genomskärning fallit. Väderlekssituationen vid
h.-fall har man noga undersökt i de flesta länder.
Genom undersökningar av H. E. Hamberg vet
man, att h. i Sverige oftast faller s.s.v. om centrum
av ett lågtryck men även ganska ofta s. el. s.ö.
därom. H. faller mest under våren och
försommaren omkr. kl 13 och 14 och aldrig vid
köldgrader. Det har visat sig, att h.-skurar röra sig i
nästan rätlinjiga strimmor med en bredd av ända
till 20 km och med en längd upp till 70 km. Dessa
strimmor följa icke alltid åskvädret. Deras bredd
är mindre än åskvädrets utbredning. Den
meteorologiska förutsättningen för uppkomsten av h.
är, att de nedre luftlagren skola vara varma och
rika på fuktighet, de övre el. intilliggande
luftlagren kalla. Av cumulusmoln under varma dagar
har man sett, att stighöjden av varm luft kan bli
högst betydande och nå upp i cirrusregionen el.
till 5,000 å 10,000 m och däröver. Genom denna
stigning avkyles den varma fuktiga luften, och
kondensation inträder. Är fuktigheten tillräckligt
stor, kunna oerhörda mängder av fast is
småningom bildas, då temp. sjunkit tillräckligt långt under
o° och den uppåtstigande rörelsen är tillräckligt
hastig. — Fysikaliska förutsättningar: Då
luftmassan stiger uppåt, äger kondensation rum på
kondensationskärnor. Ju större antalet av dessa
är, desto flera droppar bildas efter en viss
av-kylningsgrad och ju mindre bli dessa droppar till
sin storlek. Ju mindre dropparna äro, desto mindre
är deras fallhastighet, och desto lättare följa de
luften i dess uppstigande rörelse. De frysa icke
omedelbart, då temp. sjunkit under o°, utan
vattnet blir underkylt. På så sätt kan det
transporteras mot höjden en stor mängd flytande, fint
fördelat vatten. Att en sammanflytning och slutl.
en frysning äger rum är klarlagt. De elektriska
Numreringssystem för hagel.
Diameter (mm) .......... 2,0 2,2 2,4 2,5 2,75 3 3,25 [ 3,5 i 3,-5 4 4,25 | 4,5 4,75 5
I ! ! I i ! o
Svenska nr............... 000 00 lo 1 2 3 I 4 Si6 7 ° 9 10 11
Engelska nr ............... 9 81 7 6 5 | 4 ’ 3 2 j 1 2B 3B A 2A 3A
Amerikanska nr ............ — 1 9 8 7,5 6 5 I 4— I 2— 1 BB ——
— 675 —
— 676 —
Hagelpatron.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
