Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hagfors - Hagg. - Haggada el. aggada - Haggai - Haggard, Sir Rider - Haggrén-Jotuni, Maria - Hagia Sofia - Hagia Triada - Hagiograf - Hagion Oros - Hagios - Haglund, Robert
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HAGG.
AB KARTOGRAFISKA INSTITUTET
för sin utveckling varit helt beroende av
Uddeholms ab. och den moderna järnindustriens
uppsving i den gamla hyttbygden kring
Filip-stad. Hagfors järnbruk, anlagt på
1870-talet, är nu ett av landets största, ett typiskt
kvalitetsstålverk, där huvudparten framställes av
det stål, som vidare förädlas vid Munkfors och
Storfors (se Uddeholms ab.). På 1870-talet fick H.
järnvägsförbindelser genom Nordmark-Klarälvens
järnväg (elektrifiering 1921) och växte sedan
ut till N. Råda sockens största tätort.
Arbetar-och egnahemsbebyggelsen utbreder sig särsk. inom
två områden, Gärdet n. och v. om Uvån och
Sättra ö. om ån. Stadshus är planerat att
uppföras vid Kyrkogatan. Elektrisk kraft erhålles
från fall i ån. H. har kloakväsen och (sedan 1934)
vattenledningsverk. H. blev municipalsamhälle
1939 (16,06 km2, därav 10,69 land; 5,353 inv. 1948).
I H. finnas samrealskola och provinsialläkare
(apotek i Uddeholm). Sjukstugan ligger i
Uddeholm, distriktsveterinär finns i Råda. H. tillhör
Älvsdals och Nyeds domsaga. Kyrkan, av trä,
uppfördes av Uddeholms ab. och invigdes 1904.
H. utgör ett pastorat i Älvdals kontrakt av
Karlstads stift. Taxeringsvärdet å
fastighetsskatte-pliktig fastighet var 1947 i municipalsamhället
22,155,900 kr; den till kommunal inkomstskatt
taxerade inkomsten uppgick s.å. till 12,314,610
kr. — Namnet tillkommer eg. Hagfors bruk,
beläget vid Hagforsen i Hagälven. Den senare har
namn efter Hagen, den vardagliga benämningen
på hemmanet Uvedshagen. Häri ingår namnet på
Uvån. Se ”Ortnamnen i Värmlands län”, 14, 1938,
sid. 44. I.Mg;Er.
Hagg., förk. för Haggai.
Haggada [-a’Öa] el. a g g a d a, även, ehuru
felaktigt, skrivet hagada el. agada (nyhebr.,
berättelse, av higgid, berätta), kallas den del av den
judiska Talmud, som med utgångspunkt i skriften
söker meddela fri undervisning i skiftande ämnen
utan att därmed avse att bevisa vissa bestämda
satser och stadganden (jfr Halaka). H. är,
bortsett från den eg. skrifttolkningen (se Midrasch),
omväxlande av etisk, religiös, historisk och
mystisk-filosofisk karaktär och innehåller såväl
liknelser, ordspråk och fabler som anekdoter, sagor
och legender. — H. schel pe’sach, i folkmun även
”Gode”, kallas den berättelse om påskfirandets
ursprung, varmed familjefadern enl. traditionen
besvarar barnens frågor ang. de ovanliga rätterna
på påskbordet. O.
Hagg’ai, profet, som 520 f.Kr. i Jerusalem siade
om perserrikets undergång (Hagg. 2:23) och om
Serubbabel* som Juda nya konung (Hagg. 2:24)
samt ivrade för tempelbygget. H. tillhör de
profetiska epigoner, som företrädde en nationell
par-tikularism: hedningarna nämnas mest som objekt
för Guds vrede (Hagg. 2:7 ff., 22 f.). I mots. till
de gamla profeterna fattas kulten som det
viktigaste i religionen, vars åsidosättande förorsakat
tidens nöd. — Litt.: E. Stave, ”De mindre
profeterna”, 3 (1922). G.Bsm.
Haggard [hägg’ød], Sir Henry Rider, engelsk
författare (1856—1925), skrev ett stort antal
äventyrsromaner, som vunnit vidsträckt popularitet
tack vare spännande händelseförlopp och god
personteckning. De flesta utspelas i exotisk miljö;
särsk. lyckade äro de, som äro förlagda till
Sydafrika, där H. vistats flera år som ung, t.ex. ”King
Solomon’s mines” (1885) och dess forts. ”Allan
Quatermain” (1887), ”She” (1887) och ”Maiwa’s
revenge” (1888). De flesta av H:s arbeten äro
övers, till sv. A.Km.
Haggrén-Jotuni, Maria, författarinna, se
Jotuni.
Hag’ia Soffa, moské i Istanbul*.
Hagia Triada [ajj’a triaÖ’a], ”Heliga
Treenigheten”, kallas efter ett närbeläget kapell en viktig
fyndplats på Kreta, en kulle 2 km v. om Faistos,
där italienska forskare påträffat betydande
lämningar från öns bronsålder, bl.a. palatsruiner, en
kupolgrav samt en med målade kultscener
smyckad sarkofag.
Hagiogra’f (till grek. hag’ios, helig, och graf’ein,
skriva). 1) Hagiog’rafa el. Skrifterna (motsv. hebr.
ketüvvm, skrifter), 3:e och sista delen av judarnas
kanon (se Bibeln, sp. 1017). — 2) Förf, till
helgonbiografi el. helgonlegend. — H a g i o g r a f i’ el.
h a g i o 1 o g i’, beskrivning av helgons liv,
helgonbiografi.
Hagion Oros [nygrek. utt. ajj’ån årr’ås] (grek.,
det heliga berget), se Athos.
Hag’ios (grek.), helig.
Haglund, Robert Ludvig, tecknare och
grafiker (1844—1930), elev av Fr. Ahlgrensson i86t
— 687 —
— 688 —
HAGFORS
Skala 1:40 000
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
