Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Haglund, Robert - Haglund, 1. Patrik - Haglund, 2. Gustaf - Haglund, Ture - Haglund, Sven - Hagman, Sophie - Hagman, Justus - Hagman, Konrad - Hagman, Oskar - Hagman, Carl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HAGMAN
—64 och av Konstakad. 1864—69, var en av
landets mest anlitade tecknare för in- och utländska
tidskr. och bokverk och har bl.a. illustrerat
Nordenskiölds ”Vegas färd kring Asien och Europa”
(1881) och Hildebrands ”Visby” (1893). Som etsare
utförde H. ett betydande antal porträtt, landskap
och stadsbilder, särsk. med Stockholmsmotiv, i
en något nykter och detaljerad teknik. H. utgav
illustrations-verket ”Från främmande länder”
(1902) och redigerade 1888—1907
Konstnärsklub-bens ”Jul”. G.V.
Haglund. 1) Sims Emil Patrik H., läkare (1870
—1937), med. dr i Uppsala 1904, gymnastikdir. s.å.,
doc. i ortopedisk
kirurgi vid Karolinska
inst. s.å., kallad till
förste innehavare av
Oskar Ekmans
professur i ortopedi vid
Karolinska inst. 1913,
överläkare vid
Karolinska inst:s
ortopediska klinik och
poliklinik samt Stockholms
vanföreanstalt 1921.
Bland H:s skrifter
märkas
”Radiografiska studier öfver
spongiosans
funktio
nella struktur i calcaneus” (1903), ett stort antal
skrifter på ortopediens område samt i vanföre- och
gymnastikfrågor. H. startade och utgav till sin
död ”Acta orthopaedica scandinavica”. H. hade
mycket stort anseende som skicklig, socialt
intresserad läkare, var även god organisatör och som
sådan den som i allt väsentligt planerade den
svenska vanförevården. [P.MS.IA.G.
2) Gustaf Emanuel H., den föreg:s kusins
son, botanist (f. u/g 1900), med. kand, i
Uppsala 1932, fil. hedersdr 1949, amanuens vid
Naturhistoriska riksmuseets botaniska avd. 1947.
H. är f.n. den främste kännaren av
maskrossläktet och har därom publicerat ett flertal
arbeten, särsk. i ”Botaniska notiser” och ”Svensk
botanisk tidskr.”.
Haglund, Ture Robert, ingenjör, uppfinnare
(f. ^®/i2 1885), bergsingenjör 1909. H. var 1909
—24 anställd vid Surahammars bruks ab.,
Mynt-och justeringsverket, Trollhätte cyanidverks ab.
samt Patent- och registreringsverket. Sedan sistn.
år har H. bedrivit uppfinnarverksamhet i egen
firma. Spec. kunna nämnas hans uppfinningar
inom elektrometallurgien och särsk. för
framställning, raffinering och bearbetning av lättmetaller.
H. har bl.a. uppfunnit ett elektrokemiskt
förfarande för framställning av aluminiumoxid (jfr
Aluminium, sp. 769), ett högeldfast spinellmaterial
samt en raffineringsmetod för kromlegeringar.
H. är vidare verkst. dir. för Haglunds
konstsalong i Stockholm. S.G.
Haglund, Sven Alrik Teodor, författare och
journalist (1891—1942), arbetade från 1910 i
dagspressen (sign. Finn), först.i landsorten men från
1919 i Stockholm, där han 1936 knöts till
”Stock-holms-tidn.”.’ H. utgav ett par novellsaml.,
”Tragöden och narren” (1922) och ”Klippt och skuret”
(1923), reseskildringarna ”1 omnibus från
Kare
suando till östra Torp” (1927), ”Från Masthugget
till Melbourne” (1928) och ”Mitt lappliv” (1934)
samt ”Karlfeldts ungdomsdiktning” (1934).
Hagman, Anna Stina (Sophie), dansös (1758
—1826), dotter till en borgare i Eskilstuna,
fi-gurantska vid Kungl. teatern 1775—77, från 1778
hertig Fredrik Adolfs mätress och som sådan
nästan officiellt accepterad; på Gripsholm finnas
alltjämt i så gott som orubbat skick de rum hon
där disponerade. I memoarlitteraturen skildras
hon som oegennyttig, klok och taktfull. 1793
avbröts förbindelsen; ”mamsell H.” framlevde sina
återstående dagar, dels i Stockholm, dels på det
henne tillhöriga s.k. Lilla Kina vid Drottningholm,
i relativt välstånd, beundrad för sin länge
bevarade skönhet och allmänt aktad och avhållen.
— Litt.: C. Forsstrand, ”S. H. och hennes
samtida” (3 uppl. 1921); A. Gynther i ”Personhist.
tidskr.”, 1926. C.
Hagman, Karl Justus, skådespelare (1859—
1936), 187G—81 anställd hos Thérèse Elfforss, 1881
—82 hos C. J. Fröberg, 1882—85 vid Svenska
teatern i Helsingfors, 1885—90 vid St. teatern i
Göteborg, 1890—91 hos Axel Bosin, 1891—93 vid
Va-sateatern, 1893—97 vid A. Ranfts teatrar i
Stockholm och Göteborg, 1897—99 vid Södra teatern,
1899—1901 vid Dramatiska teatern, 1901—12 och
periodiskt från 1913 vid Ranfts teatrar i
Stockholm och landsorten, även som regissör, samt
ledde 1912—13 Lilla teatern i Stockholm. H. var en
utmärkt karaktärsskådespelare med sällsynt
förmåga att skapa levande, markant utformade
gestalter, ss. narren i ”Trettondagsafton”, Don Cesar
de Bazano, Fagin i ”Oliwer Twist”, Kampe i ”Det
nya systemet”, Didrik i ”Ljungby horn” och Lutz
i ”Gamla Heidelberg”. [G.KglA.L.
Hagman, Konrad, populärvetenskaplig
författare (1859—1938), fil. dr 1897 i Uppsala (”Om
den svenska statsrevisionens sammansättning och
verksamhetsformer under tiden 1809—1866”). H.
har utg. en rad mycket använda handböcker i
svensk statskunskap och kommunalrätt, bl.a.
”Sveriges grundlagar med förklaringar” (1902), andra,
kortare grundlagsed. (1909), ”Sveriges
kommunallagar” (1911).
Hagman, Emil Oskar, socialdemokratisk
politiker (1880—1942), urspr. målare, förtroendeman
i Svenska måleriarbetarförbundet 1913—20, tf.
byråassistent i Socialstyrelsen från 1920, led. av
Ar-betslöshetskommissionen 1920—26, kanslichef hos
kommissionen 1926—1934, byråchef i
Socialstyrelsen 1934—1942. H. var led. av A.k. 1918—28 och
av F.k. från 1930.
Hagman, Carl Arvid Walfrid, skådespelare
(1890—1949); H. debuterade i Malmö hösten
1907 vid Axel Lindblads opera comique-sällskap
som Enterick i ”Tiggarstudenten”, var därefter
1909—10 anställd hos Sigrid Eklöf-Trobäck och
1910—11 hos John Liander. Under 9 år var H.
sedan verksam vid Folkteatern i Göteborg och
blev en synnerligen användbar kraft i de
eng-dahlska revyerna. Senare hade han också sitt
huvudsakliga hemvist i revyn, företrädesvis vid
Karl Gerhards olika teaterföretag i Stockholm och
Göteborg, där hans säkra teknik och utsökta
stilkänsla gjort honom högt skattad. H. (”Quarl”)
gjorde under åren förbluffande porträtt och karikatyrer.
— 689 —
— 690 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
