Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hajar, hajfiskar - Hajartade fiskar - Hajbåt - Hajdu - Hajduböszörmény - Hajduk - Hajdunánás - Hajduszoboszló - Hajfiskar - Hajk - Hajning - Hajom - Hajrockor - Hajskinn - Hakarp - Hakatister - Hakbett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HAKBETT
äggen el. föda ungarna. De nu levande h. fördela
sig på följ. fam. (om dessa se specialartiklar):
i. Kamtandade hajar, Notida’nidae.
2. Kråshajar, Chlamydoselachi’idae.
3. Tjurhuvudshajar, Cestracion’idae.
4. Rödhajar, ScylWidae.
5. Gråhajar, Carchari’idae.
6. Hammarhajar, Sphyr’nidae.
7. Håbrandshajar, Lam’nidae.
8. Brugdhajar, Cetorhi’nidae.
9. Valhajar, Rhineodon’tidae.
10. Pigghajar, Spina’cidae.
11. Håkäringar, Scym’nidae.
12. Havsänglar, Rhi’nidae.
13. Såghajar, Pristiophor’idae.
H. kunna förorsaka stora skador för fiskare,
t.ex. pigg-h. och blåkäxan genom att taga agnet på
krokar, pigg-h. och håbranden genom att riva
sönder sill- och makrillgarn. Från de n.v.-europeiska
vattnen ilandföras och försäljas numera årl. c:a 25
mill. kg h. till ett värde av c:a 3,2 mill. kr. Köttet
av flera h. ätes. Pigghaj föres flådd och utan
huvud i marknaden under namn av h a v s å 1, ibland
i rökat el. marinerat tillstånd. Håbranden tycks
på sina håll vara mycket uppskattad och säljes i
filéer el. kotlettform som havsstör el.
tonfisk. I stekt tillstånd har köttet en
kalvstekslik-nande smak. Men även andra former komma i
marknaden. Fenorna äro i Kina en omtyckt rätt
men användas även för limfabrikation. Ur levern
av flera olika arter, ss. håkäringen, soppfen- el.
oljehajen och australiska stimhajen, utvinnes tran.
Skinnet har, sedan man funnit en metod att
avlägsna de tandade fjällen, börjat användas inom
läderindustrien (se Fiskskinn) och gulan i de stora
äggen inom handskindustrien. N.Rn.
Hajartade fiskar, se Broskfiskar.
Hajbåt, finsk entypsbåt, konstruktör G.
Stenbeck, med följ, data: längd överallt 9,60 m, längd
i vattenlinjen 6,eo m, bredd 1,90 m, djupgående
1,10 m, segelarea 19 m2. H. antogs 1930 i
Finland, där den blivit mycket populär, och har även
i Frankrike under namnet ”Requin” (med 25 m2
segelarea) vunnit många anhängare.
Hajdu [-do], komitat i n.ö. Ungern, ö. om
Theiss; 2,384 km2, 188,246 inv. (1941). Huvudstad
är Debrecen.
Hajduböszörmény [haj’dobösörmäni], stad i
komitatet Hajdu i Ungern, 15 km n.n.v. om
Debrecen; 30,401 inv. (1941). Berömd melonodling,
tegelbruk och tillverkning av halmhattar.
Hajduk, se Hej duk.
Hajdunånås [hajMonanaJ], stad i komitatet
Hajdu i Ungern, 35 km n.n.v. om Debrecen; 18,762
inv. (1941). Kvarnar, tillverkning av stråhattar.
Hajduszoboszlo [haj’dosåbåslå], stad i komitatet
Hajdu i Ungern, 20 km s.v. om Debrecen; 17,490
inv. (1941). Bad- och kurort.
Hajfiskar, se Hajar.
Hajk (eng. hike, eg. [fot]vandring), i
scoutkretsar benämning på företrädesvis nattlig
fri-luftsövning, terrängmarsch o.d.
Hajning (av holl. haaien, heien, slå, stampa, av
ovisst ursprung), dyningens rörelse i vertikalled,
särskilt märkbar vid stränder och kajer; sjöhävning.
Hajom, socken i Marks hd i s. Västergötland,
Älvsborgs län, och församling i Berghems och
Hajoms pastorat i Marks och Bollebygds kontrakt
av Göteborgs stift, kring Surteån, en biå till
Viskan; 39,74 km2, därav 37,93 land; 669 inv.
(1948; 18 inv. pr km2). Huvudbygden ligger i
ådalen, i n.ö. finnas höglänta skogstrakter. Åkern
utgör 23 % av landarealen, skogsmarken 60 °/o.
Kyrkans långhus är på s. sidan till en del
medeltida, den tresidiga koravslutningen är trol.
från förra hälften av 1700-talet; kyrkan
restaurerades 1929. — Namnet, givet efter kyrkbyn, är
bildat till fsv. haghi, inhägnad (betesmark), och
en form av hem, hemvist, gård (se ”Ortnamnen
i Älvsborgs län”, 9:1, 1916, sid. 40, och J.
Sahl-gren i ”Saga och sed”, 1938, sid. 74 f.). Namnet
skrevs 1403 Haghema kirkioby. I.Mg;Err
Hajrockor, fam. av gruppen rockor*.
Hajskinn, se Fiskskinn.
Hakarp, socken i Tveta hd i Småland,
Jörikö-pings län, och församling i Huskvarna och
Ha-karps pastorat i Tveta kontrakt av Växjö stift,
vid Vättern och Huskvarna; 37,10 km2, därav
36,99 land; 2,576 inv. (1949). H. är en småbergig
skogstrakt (Brantåsen 309 m ö.h.), som i s.
skäres av Huskvarnaåns natursköna dal och i v.
stupar brant mot den bördiga strandremsan
längs Vättern. Åkern utgör 25 °/o av landarealen,
skogsmarken 46%. Förorter till Huskvarna äro
villasamhället Fagerslätt (596 inv. 1946) och
industrisamhället Stensholm*. En färgfabrik vid
Karlfors tillhör Carlfors ab. (bolag 1898,
aktiekapital 270,000 kr, 35 arb., årligt
tillverkningsvärde 1,5 mkr). Egendomar: Stensholm,
Bråne-ryd, Brunstorp, Hakarp och Dalskog. N.
Kle-validens tävlingsbacke för motorfordon är 800
m lång och c:a 100 m hög. Ett par
järnålders-gravfält finnas med talrika högar. Den nuv.
kyrkan av sten i korsform med ett mindre torn
över korsmitten byggdes 1694, varvid den lilla
medeltida träkyrkan revs. Från densamma ha
bevarats ett intressant triumfkrucifix, trol. från
1200-talets slut, och ett altarskåp, sannolikt från
1400-talet. Altartavlan är från 1636, liksom
an-tagl. predikstolen. Det plana innertaket av trä
försågs 1729 med målningar av E. Orm.
Gravvalv finnas under kyrkan. Klockstapeln
uppfördes 1747. Kyrkan restaurerades senast 1944 (se
R. Lindstam, ”Kort beskrivning över H:s kyrka”,
1944). — Namnet tillkom tidigare kyrkbyn. Det
är bildat till gen. av det fsv. mansnamnet Hake
och thorp, nybygge (se A. Forsström i ”Vår
hembygd”, utg. av Huskvarna hembygdsfören., 1927,
sid. 8). Namnet skrevs 1401 i Hakathorp. P.;Er.
Hakatis’ter, gängse benämning på medl. i en
1894 stiftad förening, som sedan 1899 bar namnet
Deutscher Ostmarkenverein.
Benämningen h. har uppkommit genom sammanställning
av föreningsstiftarna Hansemanns, Kennemanns
och Tiedemanns initialer (Ha-Ka-Te). H. voro
före 1 :a världskriget ivrigt verksamma för
tyskhetens utbredande och gynnande i de av polacker
befolkade ö. provinserna samt arbetade under
mellankrigstiden för att bevara och stärka
tyskheten i de till Polen avträdda områdena. Ivrigt
hävdade de motsättningen mellan polskt och tyskt
samt underblåste rivaliteten Tyskland—Polen. B.
Hakbett, en hos hästar förekommande abnorm
— 713 —
— 714 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
