Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Halddeobservatoriet - Halden (Fredrikshald) - Halder, Franz - Haldex - Halditstjokko - Hale, George Ellery - Hale, Nancy - Haleb (Halab) - Haleit - Hálek, Vítězslav - Halenius, Engelbert - Haléř - Hales, Stephen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HALDEN
ö.lgd på en spetsig bergstopp 904 m ö.h. i
norska Finnmarken, grundlädes spec. för
norrskens-undersökningar av K. Birkeland 1899 och
ut-vidgades 1911—13. Där utfördes även
jordmagnetiska och meteorologiska undersökningar; särsk.
de sistn. voro av utomordentligt stor betydelse.
Driften nedlades åtm. t.v. på gr. av ekonomiska
skäl 1926. H. var världens nordligaste
höjdobser-vatorium och synnerligen väl utrustat.
Halden (till 1927 Fredrikshald), stad i
öst-fold fylke, s.ö. Norge, på båda sidor om Tistas
utlopp i Idefjorden; 9,368 inv. (1946). H. växte
upp som lastageplats på s. älvstranden vid Tistas
mynning under det holländska trävaruuppköpet,
som begynte under 1400-talet; fick strategisk
betydelse som brohuvud, sedan Bohuslän blivit svenskt,
och erhöll 1665 stadsprivilegier. Bebyggelsen på
n. sidan av älven inkorporerades 1686. Trots
åtgärder från svenska regeringens sida drog H. till
sig handel från svenska gränsbygderna (timmer,
järn); denna handel stegrades under unionstiden.
— H., som består av två delar, den eg. staden och
fabriksstaden Tistedalen 3,5 km ö. därom,
har betydande träförädlingsindustri (cellulosa,
papper) och är en av medelpunkterna för
trävaruhandeln i s.ö. Norge, över H. till Kornsjö och
därefter via Dalslands järnväg går Norges viktigaste
landförbindelse med kontinenten.
Redan 1644—45 under Hannibalsfejden anlades
här befästningar, av vilka en skans på det ö.
om H. liggande berget utgjorde början till
fästningen Fredriksten*. Svenskarnas försök att 1658
—60 bemäktiga sig H. misslyckades, sedan vid
älven utförda befästningar utökats. Vid Karl
XII:s anfall på Fredriksten 1716 besattes H.
efter en kort men hård strid men måste åter
utrymmas, sedan norrmännen stuckit staden i brand.
För att rädda staden, som upprepade gånger
brunnit ned, från att förstöras genom den mot
Fredriksten riktade art.-elden vid svenskarnas
anfall 1814, ingick borgerskapet 6/s mot
fästningskommendantens vilja vapenstillestånd med
svenskarna. S.;P.Nm;A.W.G.
Halder, Franz, tysk militär (f. 1884), officer
vid art. 1904, generallöjtnant 1936, generalöverste
1940. Under x:a världskriget gjorde H.
huvudsaki. generalstabstjänst samt inträdde efter kriget
i riksvärnet. Efter tjänst som art.-reg.- och
divisionschef under början av 1930-talet knöts han
1936 till generalstaben, vars chef han blev i sept.
1938 efter Beck. H., som får anses ha varit en
synnerligen skicklig strateg, var som chef för
generalstaben ansvarig
för planläggningen
och genomförandet av
operationerna mot
Polen 1939, i väster 1940,
på Balkan 1941 samt
mot Ryssland såväl
1941 som under
sommarfälttåget 1942.
Samarbetet mellan v.
Brau-chitsch, som var chef
för armén till dec.
1941, och H. anses ha
varit mycket gott, och
den förstn. synes hos
Hitler som regel ha lyckats genomdriva de i
generalstaben utarbetade planerna. Misslyckandet
framför Moskva nov.—dec. 1941 berodde på
Hitlers personliga ingripande. Sedan denne
övertagit chefskapet för armén efter v. Brauchitsch, fick
H. svårt att göra sig gällande, och då H. ansåg,
att sommaroffensiven 1942 skulle avbrytas med
anledning av att de tyska resurserna i huvudsak
voro uttömda, erhöll han avsked i sept. s.å. H.
tillfångatogs av amerikanska trupper vid
Tysklands sammanbrott 1945. Han frikändes i sept.
1948 av en denazifieringsdomstol i München, bl.a.
från anklagelsen att ha bidragit till en förlängning
av kriget. S.E.B.;S.Br.
Haldex, se Verkstads-ab. Haldex.
Hal’ditstjokko, fi. Haltiatunturi, Finlands högsta
fjäll, på gränsen mot Norge, n.ö. om treriksröset;
1,324 m ö.h.
Hale [héil], George E 11 e r y, amerikansk
astronom (1868—1938), prof, i Chicago och dir. för
Yerkesobservatoriet där 1895—1905, dir. för Mount
Wilson-observatoriet i Kalifornien 1904—23, i sht
bekant som skapare och organisatör av de båda
stora observatorierna Yerkes och Mount Wilson
samt för sina med spektroheliograf företagna
viktiga undersökningar över solen (facklorna,
protu-beranserna). H. utgav från 1895 ”The
Astrophy-sical Journal” samt författade ett flertal, även
populära, skrifter (”The study of stellar evolution”,
1908, ”Signals from the stars”, 1932). IV.N.
Hale [héil], Nancy, amerikansk författarinna
(f. 1908). H. gick efter konststudier in i pressen,
var medutg. av ”Vogue” 1928—32, ”Vanity Fair”
1933—34, reporter i ”New York Times” 1935.
H., som debuterade 1932 med romanen ”The
young die good”, har visat sig som en
betydande berättare i den stora romanen ”The prodigal
women” (1942; sv. övers. ”Döttrar av söder och
nord”, 1945), en socialt betonad kvinnostudie,
och novellsaml. ”Between the dark and the
day-light” (i943). E.
HaFeb (Hala b), arabiska namnet på Aleppo.
Halei’t, sprängämne, se Etylendinitramin.
Hålek, V i t è z s 1 a v, tjeckisk författare (1835
—74), utgav flera saml. lyrik, ett band
ballader, ”Sagor från vår by” (1874), dramer, ss.
”Kung Rudolf” (1860), och folklivsskildringar i
sin tids realistiska stil; främst bland dessa märkes
novellsaml. ”Nedanför den kala bergkullen” (1874).
Hale’nius, Engelbert, biskop (1700—67), fil.
mag. i Uppsala 1728, fil. adjunkt 1730, e.o. prof, i
fil. fakulteten, teol. prof. 1745, biskop i Skara 1753.
H. deltog från 1751 livligt i riksdagspolitiken och
var i prästeståndet en av hattarnas främste ledare.
På äldre dagar rönte H. starkt inflytande av
Swe-denborg.
Halér [hall’ärf] el. halir [halFirf], plur. halére
[hall’ärzä]> halire [halFirzä] (ty. Heller),
tjeckoslovakiskt mynt = V100 av myntenheten koruna (krone)
å o,072i kr (maj 1949). Av brons ha efter 2:a
världskriget präglats 50, 20 och 10 h. Tidigare
ha präglats 10 och 5 h. av brons, 2 h. av zink
samt 50 och 25 h. av kopparnickel.
Hales [héilz], Stephen, engelsk växtfysiolog,
prästman (1677—1761), lämnade i sitt klassiska verk
”Vegetable staticks” (1727) det första mera
genomförda försöket till experimentalfysiologisk
behand
— 723 —
— 724 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
