Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Halland - Klimat - Växtvärld - Djurvärld - Befolkning och bebyggelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HALLAND
Tab. i. Temperatur och nederbörd.
’■. . Temperatur [-Årsnederbörd-] {+Års- nederbörd+}
febr. juli år
i Varberg —0^8 + i6,7 i +7°4 571
j Kinnared —2°3 + I5?6 +5?8 911
j Halmstad —oh +>7h +716 746
| Knäred —b 7 +15,6 1 +6; 791
rikaste landskap med en normal årsnederbörd av
819 mm. A.H.M.
Växtvärld. 44% av H:s areal är
skogsproduk-tiv mark. Jfr nedan skogsbruk. Största delen av
skogen växer på berg- och moränterrängen.
Den utgöres dels av rena skogar av tall och
gran, dels av barrblandskogar. Granen är
skogbildande blott i den ö. delen. Boken är allmänt
utbredd men bildar i regel ej större skogar. De
vackraste bokskogarna finnas på sluttningarna av
Hallandsås. I Abild ö. om Falkenberg finnes en
av Sveriges största och vackraste ekskogar. Vad
som i berglandet ej är täckt av skogar, upptages
mest av kärr, mossar och ljunghedar. De sistn.,
som sällan förekomma på de marina bildningarna,
upptaga 16 % av arealen och täcka mestadels
mark, varest skogen förstörts. H:s hedar äro av
suboceanisk typ med starkt inslag av västliga
arter, t.ex. av ginstsläktet. [J.F.]W.
Djurvärld. I de skogar, som förekomma i
bergig terräng, finnas fasta bestånd av älg och
rådjur; grävling, räv och hermelin äro vanliga.
Pilgrimsfalken är sällsyntare än förr men ännu
karakteristisk för landskapet; även tornfalk och
sparvhök äro allmänna häckfåglar. Tjäder och
ringduva (mycket allmän) finnas i skogarna,
orre även på öppna marker. Näktergalen
förekommer i s. men ej i n.v. H. Längs kusten
finnas bl.a. ej der, gravand, småskrak, tobisgrissla,
större och mindre strandpipare och på
sand-dynsområden fältpiplärka som häckfåglar. Vid
Morups Tånge, strax n. om Falkenberg, finns
västkustens främsta rastplats för flyttande vadare
från arktiska trakter. På Tylön finns en rik fauna
av måsfåglar, vadare och andfåglar. Den viktigaste
sötvattensfisken är laxen, de ekonomiskt viktigaste
havsfiskarna sill, torsk, kolja, vitling, makrill,
flun-drefiskar och ål. H.
Befolkning och bebyggelse. H. hade 1949 en
folkmängd av 161,266 personer (2,3% av rikets).
1751 hade H. 58,234, 1800 71,599, 1850 105,726,
1900 141,688, 1920 148,712 inv.
Befolkningstätheten är för hela H. 34 inv. pr km2. Den växlar från
52 till 75 pr km2 i de tätast befolkade
jordbruks-kommunerna på s. och mell. H:s slättbygd till
5—15 pr km2 i den glest befolkade skogsbygden.
1945 bodde 46,4 % av befolkningen i städer o.a.
tätorter med minst 200 inv. 1949 hade städerna
ensamma 37,4% av H:s folkmängd.
Fynd i n. H. visa, att en stenåldersbebyggelse,
knuten till havsstranden, fanns för 8,000—9,000
år sedan. Vid Tapeshavets transgression försköts
bebyggelsen något inåt land. Även s. H. har
minnesmärken från äldre stenålder. På slätten
framväxte o. 2500 f.Kr. en bondekultur, som utöver
det primitivaste näringsfånget byggde på
boskapsskötsel och åkerbruk. Omkr. 500 år senare fanns
ett organiserat bondesamhälle på slätten. Under
bronsåldern fick bondekulturen sitt definitiva
genombrott. Bebyggelsen trängde fram uppåt
dalgångarna. Under medeltiden var hela H. bebyggt,
ehuru höglandet mycket glest. Städerna anlades
och befästes. F.ö. hade de karaktär av byliknande
köpplatser. Nya tidens första sekler medförde
inga större förändringar. Sprängningen av
byarna efter laga skiftet 1827 ledde till en jämnare
fördelning av bebyggelsen och till nyodlingar
på tidigare allmänning. På ett fåtal ställen bilda
bondgårdar ännu byar. Av fiskeorterna torde
Träslövsläge vara ett s.k. ursprungligt fiskläge,
medan de övriga tillhöra den anpassade typen,
d.v.s. ha vuxit fram ur kombinationen jordbruk
—fiske. — I det äldre byggnadsskicket märks den
låga, knuttimrade ryggåsstugan. Bondgårdarnas
typ avspeglar naturlandskapets skiftningar. Den
fyrlängade bondgården (alltså den dansk-skånska
gårdsformen) infördes på 1700-talet och finns i
s. och mell. H. upp till trakten av Lindome.
Gårdarna uppfördes i skiftesverk, i sydligaste H. dock
även i korsvirke. I n. H. och och skogsbygden
gjordes manbyggnaden stundom fristående och
uppfördes i två våningar. Jfr nedan sp. 756 f.
H. har 5 städer och 1 köping, Oskarström
(2,837 inv. 1949). Halmstad är residensstad.
Tab. 2. Städernas befolkningsutveckling under de
senaste 200 åren.
Inv. 1750 Inv. 1850 Inv. 1900 Inv. 1949
Halmstad .... 578 2,761 15,362 34,232
Varberg ......... 652 2,123 6,019 12,217
Falkenberg .. 211 953 2,537 8,071
Laholm .......... 436 1,102 1,841 2,936
Kungsbacka ..220 577 961 2,784
1945 hade H. 37 tätorter med minst 200 inv.,
bortsett från städer och Oskarström.
Järnvägarnas betydelse för tätorternas framväxt belyses av
dessas lokalisering längs v. stambanan och
dalgångarnas järnvägar. Av samhällen vid sidan av
järnvägarna förekomma i stort sett blott
fisklägena samt Onsalahalvöns kustorter, vilkas
tillväxt betingats av jordbruk med binäringar,
industri och badortsliv. I fisklägena har fisket i
huvudsak verkat ensamt tätortsbildande. På ett
flertal orter ha jordbruket och industrien ung.
lika stor betydelse, t.ex. i Tvååker, Harplinge,
Vallberga och Våxtorp. Textil- och
pappersindustrien svarar för Oskarströms snabba tillväxt
sedan 1880-talet. Likartad betydelse har denna
industri för Lindome, Veddige och Genevad. För
städernas folkökning är metallindustrien viktig.
Så är fallet även för bl.a. Getinge. Flertalet
samhällen äro i hög grad beroende av sin mångsidiga
industri. Knäreds tillväxt har samband med
tillvaratagandet av Lagans vattenkraft.
Den rena landsbygden undergår en avfolkning,
samtidigt som tätorterna växa i antal och storlek.
1930—45 sjönk landsbygdens andel i H:s befolk-
Tab. 3. Befolkningens fördelning i procent av
landskapets totala folkmängd.
1930 1935 1940 1945
Ren landsbygd 64,5 62,1 57,» 53,«
Städer och övriga
tätorter (> 200 inv.) .... 35,5 373 42,2 46,4
— 743 —
— 744 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
