Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Halland - Befolkning och bebyggelse - Ekonomisk geografi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HALLAND
ning med n °/o, under det att antalet tätorter
(enl. definitionen sp. 743) ökades från 19 till 37.
De genom jordbruk med binäringar försörjda
personernas antal minskades emellertid 1930—45
blott med 6 °/o. Denna siffra belyser rättvisast
landsbygdens avfolkning, trots att landsbygden
hyser andra yrkesgrupper än den nämnda. Enl.
inbördes jämförbara tal gav denna 1910
uppehälle åt 59%, 1920 48%, 1930 46%, 1940 42%
och 1945 40 % av befolkningen. Minskningen
var alltså stark under 1910-talet och har tilltagit
efter 1940, vilket beror på inflyttning till
tätorter vid den ökade industrialiseringen. T.Hqt.
Ekonomisk geografi. Folkmängden fördelade sig
1945 på de olika yrkesgrupperna sålunda:
jordbruk med binäringar 39 °/o (58 % om städerna och
Oskarström frånräknas), industri och hantverk
31%, samfärdsel 7%, handel io°/o, allmän tjänst
och fria yrken 7 °/o, husligt arbete 3 °/o,
ospecificerad verksamhet 3 °/o.
Jordbruket har alltid varit den viktigaste
näringsgrenen i H., som är ett av rikets främsta
jordbrukslän. 1947 hade H. 144,889 ha (30,5 °/o av
landarealen) åker, 1,993 ha (0,4 °/o) slåtteräng,
3,601 ha (0,8 °/o) kultiverad betesäng, 8,733 ha
(1,8 %) annan betesäng, 209,807 (44,2%)
skogsmark, 105,621 ha (22,3%) övrig mark.
Jordbruksstatistiken indelar H. i slättbygd, skogsbygd och
n. H. Av dessa områdens landareal upptogo åker
och skogsmark 1944 på slättbygden 59,7, resp.
25,6%, i skogsbygden 13,3, resp. 56,0% samt i n.
H. 28,0, resp. 43,6%. Tab. 4 accentuerar
skillnaden i odling och avkastning mellan de olika
områdena. Havrens dominerande ställning bland
sädesslagen är bl.a. en följd av dess trivsel med
fuktigt klimat. Under de senaste decennierna har
vetet utbrett sig på rågens bekostnad. Antalet
brukningsdelar uppgick 1944 till 13,735, varav
41,9 °/o hade en åkerareal mindre än 5 ha, 25,6 °/o
av 5—10 ha, 21,9 % av 10—20 ha, 5,8 °/o av 20—
30 ha, 3,2 °/o av 30—50 ha, 1,1 °/o av 50—100 ha
och 0,5 °/o av över 100 ha. De mindre jordbruken
dominera sålunda i H.
Boskapsskötseln har alltid intagit en
Tab. 5. Antal husdjur 1944.
Antal djur Antal djur på 100 ha reducerad; jordbruksareal, d.v.s. åker jämte’ till åker omräknad äng
Hela Halland [-Slättbygd Skogsbygd-] {+Slätt- bygd Skogs- bygd+} N. Halland
Hästar ........ 25,691 17,4 16,7 18,5 18,4 |
Nötkreatur ...... 116,017 78,8 72,8 90,1 86,» |
därav kor .... 66,950 45,5 39,2 55,1 55>« 8
Får ............ 18,030 12,2 7,s 23,1 13,» |
Svin ............... 9i>524 62,2 67,2 60,1 47,1 f
Fjäderfän ........i 759.183
Bisamhällen .... 22,481 ;
framskjuten plats i H. och har in i nyare tid
betytt mer än åkerbruket. Medan åkerarealen
ännu på 1700-talet torde ha utgjort blott o. Vie,
av den nuv., bedrevs boskapsskötseln extensivt
i de gemensamma betes- och skogsmarkerna. Löv
utgjorde ett viktigt foder. Tab. 5 visar
husdjurs-stockens nuv. storlek (jfr noten till tab. 4).
Boskapsskötseln står mycket högt i H.
Häst-aveln tillhör rikets främsta. H. är ett av de
områden, där avel av ardenner tidigast började.
Redan o. 1915 var denna konsoliderad. Hästtypen
är mindre än den skånska. H. skiljer sig från
Malmöhus län i sht därigenom, att aveln icke är
knuten till stuterier el. ett fåtal större
uppföd-ningsställen. Aveln är starkt koncentrerad till mell.
H. (socknarna kring Varberg och Falkenberg).
I Grimetons sockens slättbygd utgjorde
inregistrerade ston 1930—39 23 °/o av samtliga hästar.
Detta procenttal var rikets högsta. Årl.
inregistreras o. 150 fölston och 20 hingstar.
Hingstuppfödningen har alltmer koncentrerats till
övregårds stuteri i Morup. Handeln med ardenner är
omfattande. 1947 hade H. 527 premierade hästar,
varav 84% ardenner, 13% varmblodiga och 3%
nordsvenska (i sht i de s.ö. gränstrakterna). —
Även nötkreatursaveln tillhör rikets främsta.
Boskapen består uteslutande av svensk låglandsras
(S.L.B.) och svensk röd och vit boskap (S.R.B.).
Den svartbrokiga boskapen förekommer mest på
slätten, den rödbrokiga i skogsbygden. Statistiken
nedan omfattar endast de till H:s läns kontroll-
Tab. 4. Åkerjordens användning 1944.1)
Växtslag Areal
Slättbygden Skogsbygden Norra Halland Hela Halland
ha •/o av
åkerarealen Skörd i dt pr ha ha % av
åkerarealen Skörd i dt pr ha ha °/o av
åkerarealen Skörd i dt pr ha ha % av
åkerarealen Skörd i dt pr ha.
Ill III
Höstvete ............. 2,700 3,4 23,8 95 0,8 j 21,4 673 2,7 17,3 3,468 2,4 22,1
Vårvete .............. 4,462 5,0 19,0 1,406 4,5 14,4 i,457 5,8 14, s 7,325 5,1 J7,»
Höstråg .............. 7,579 8,4 17,5 2,283 7,2 15,4 1,178 4,7 15,7 11,040 7,4 16>»
Vårråg ................. 146 0,2 10,1 62 0,2 9,» 20 0,1 11,4 228 0,1 10,2
Korn ................. 1,118 1,3 21,7 94 0,3 17,0 j 72 0,3 14,3 1,284 0,» 21,*
Havre ............... 13,682 15,4 17,4 8,774 27,7 13,5 5,590 22,4 13,7 28,046 19,3 15,»
Blandsäd ............. 5,943 6,7 19,» 787 2,5 15,7 1,342 5,4 14,4 8,072 5,4 17,»
Potatis .............. 4,985 5,4 129,6 1,828 5,8 128,5 1,026 4,1 87,3 7,839 5,4 123,8
Sockerbetor .......... 1,022 1,2 268,8 12 0,0 270,» 1 0,0 50,4 1,035 0,7 268,4
Foderrotfrukter ...... 3,494 3,4 318,4 1,312 4,2 324,7 753 3>» 35i>» 5,559 3,s 324,1
Grönfoder ............ 5,971 6,s | 1,438 4,4 , 1,039 4,i 8,448 5,8
Vall till slåtter ... 20,184 22,8 9,742 30,7 j 7,622 30,4 37,548 25,8
Annan vall .......... 11,945 13,5 3>°9i 9,8 i 3,082 12,3 18,118 12,5
Oljeväxter ............ 2,025 2,3 79 0,2 J 273 1,1 2,377 1,4
Träda ............... 1,221 1,4 286 0,1 458 1,9 1,965 1,4
övrigt ........... 1,927 2,2 346 , 1,1 I 370 1,5 2,643 i,»
Summa 88,404 1 100 31,635 100 24,956 100 144,995 100
*) Siffrorna för senaste tillgängliga år, 1947, ha icke använts på gr. av vinterkylans och sommartorkans härjningar d.å.
— 745 —
— 746 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
