Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Halland - Ekonomisk geografi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HALLAND
förening anslutna besättningarna. 1947 voro dessa
2,796, omfattande 25,599 kor, d.v.s. 37,2% av H:s
samtliga kor. Detta procenttal överträffades blott
av tre län och låg väsentligt över riksmedeltalet
(24,9%). Av gårdar <5 ha voro blott 18
anslutna till fullständig kontroll. Sådan företogs
s.å. på 9,758 kor av S.L.B.-ras och 5,589 kor av
S.R.B.-ras. I riksstambok över S.L.B., resp.
S.R.B. infördes 1947 558, resp. 315 djur. 1948
hade H. rikets högsta avkastning i medeltal pr
ko och år uttryckt i kg smörfett (155,4 kg). H.
intog 1947 2:a plats (efter Gotland) i total
medelavkastning pr ko och år med 4,020 kg mjölk,
3,82% fetthalt och 153,7 kg smörfett. S.å.
uppvisade en hallandsgård (vid Varberg) rikets högsta
resultat för S.L.B.-besättningar (6,659 kg mjölk,
4,09% fetthalt, 273 kg smörfett). Avkastningen
i medeltal pr ko och år har 1905—48 undergått
den kraftiga stigningen från 2,608 till 4,068 kg
mjölk, från 3,38 till 3,82% fetthalt och från 88,3
till 155,4 kg smörfett. I fodersammansättningen
utgjorde oljekakor 1948 8,8% (mot 16,4% 1938),
annat, kraftfoder 9,7 %, rotfrukter och annat
saftfoder 14,3%, ensilage 3,8%, bete och grönfoder
43,6 %, hö 10,3 %, halm 9,4 % samt cellfor 0,1 %.
Blott.i Skåne-Iänen hade oljekakor högre
procentuell andel i hela fodret. Av ensilage hade
H. rikets högsta procentuella förbrukning.
Rationell utfodring anses vara orsak till de höga
produktionssiffrorna; fetthaltstegringen tillskrives
avelsurvalet. 1948 voro 98% av
hallandsbesätt-ningarna tuberkulinreaktionsfria. Smittsam
kastning är föga utbredd. De smittade
besättningarnas antal sjönk 1944—48 från 324 till 85. Den
artificiella inseminationen har vunnit stor
anslutning. Föreningen för husdjursavelns
rationalisering i Halland, vilken bildades 1943, har en
tjurcentral på Kristineslätt i Falkenberg. 1948
voro 1,400 besättningar anslutna till föreningen.
S.å. seminbehandlades 13,253 hondjur. Sedan 1945
är tjurkontroll obligatorisk i H. — Svinens
antal är normalt o. 100,000. Stockens storlek
undergår dock stora årliga förändringar. 1942 var
den nere i c:a 69,000 för att redan 1946 lyda
på . c:a 107,000. 1947 hade blott Skåne-Iänen
fler svin än H. Svinen äro av svensk lantras.
Under senare år ha fargaltar av dansk ras
importerats. 1947 deltogo 75 galtföreningar i
pre-miering (810 i hela riket). Blott Kristianstads
län uppvisade högre siffra. S.å. premierades 63
handjur (841 i hela riket). Blott nämnda län
jämte Skaraborgs hade högre antal.
Galtbesikt-ningstvång infördes 1935 i H. — Fårskötseln
har liksom annorstädes i Sverige gått tillbaka
sedan 1800-talets mitt. 1832 funnos 47,150 får
och 1947 13,672. Nio län hade 1947 lägre antal
får. Avelsfåren tillhöra cheviotrasen. —
Hushållningssällskapet disponerar en stor, modern
visningshall i Falkenberg, där djurbedömningar
ske. I byggnaden finns ett av landets större
veterinärlaboratorier. H. har folkhögskola och
lant-hushållsskola på Katrineberg vid Vessigebro,
lantmannaskola på Plönninge i Harplinge, dit även
lanthushållsskolan kommer att förläggas, medan
praktiska specialkurser i maskin- och
husdjurs-skötsel m.m. givas på Rossared utanför
Kungsbacka.
Skogsbruk. Skogen har under de senaste
300 åren undergått stora förändringar i
utbredning och trädslagssammansättning. Under
1400-talet torde H. ha varit skogbevuxet ända ut till
kusten. Då H. 1645 blev svenskt, kunde ur
skogssynpunkt tre zoner i landskapets
längdriktning urskiljas: i v. den skogfattiga
slättbygden med förhärskande ek, björk och al,
bok-skogszonen i övergångsområdet till höglandet
samt skogsbygden, som i gränstrakterna hade
tall- och granskogar. Boken var huvudträdslaget,
ehuru dess utbredning vid kusten och i n. H.
var liten. Eken var vanligast i kustsocknarna
söderut från Varberg. Sällan var den ensamt
skogbildande. Barrträd förekommo blott vid ö.
gränsen. De skoglösa delar, som icke intogos av
åker, äng och myr, utgjordes i sht av ljunghed
och vid kusten av flygsandfält. Omkr. 1800 hade
skogen till stor del fått vika för ljungheden.
Trädslagens utbredning var i stort oförändrad.
Omkr. 1850 var skogen mera undanträngd än
någonsin tidigare. Den äldre uppfattningen, att
krigshärjningar (t.ex. Erik XIV:s order att
bränna H. ”både tvärt och ändelångs”) varit
främsta orsaken till skogens förödande, har
övergivits. Beståndet minskades i sht genom
betesgång, ljungbränning och avverkning. Stora
förändringar ha inträffat efter o. 1850. H. har
blivit ganska skogrikt. Tillväxten sammanhänger
med den extensiva boskapsskötselns upphörande
efter laga skiftet 1827. Genom Hallands
hushållningssällskaps (bildat 1811) och Statens
försorg tillkom en rationell skogsvård. Ljunghedar
besåddes med barrskog. Denna vann alltmer
terräng. Tallen blev viktigaste trädslaget.
Granens naturliga västgräns går i n.n.v.—s.s.ö.
riktning genom skogsbygden. Vid kusten bundos
flygsandfälten genom plantering av bergtall.
Slättbygden är fortfarande skogfattig. Vid
skogs-taxeringen 1946 täckte den skogsproduktiva
marken 44% av H:s landyta, varav hagmark 10%,
kal ljunghed 7 % och f.d. flygsandfält 2 %.
Skog-bevuxen mark upptog sålunda 37 %, varav 8 %
voro sumpskog. Av skogsmark utom hagmark
voro 13% betesskadade. Myr täckte 11%, berg
4% och flygsandfält 0,1% av H:s landyta. Av
myrarna voro 11 % dikade. Av all utmark
(landytan exkl. inägor och vägar) utgjorde
skogspro-duktiv mark 74% och myr 18%. På skogs- och
hagmark fördelade sig trädbestånden sålunda
(siffrorna från riksskogstaxeringen 1928 inom
parentes): tallskog 16,8% (22,6), granskog 12,8% (8,7),
barrblandskog 14,8% (14,5), blandad barr- och
lövskog 36,8% (25,4), lövskog 18,8% (28,8). Ren
lövskog, som i äldre tid dominerat i H., intar
sålunda blott o. % av skogsmarken, men
lövträden ha 28 % av samtliga trädslags kubikmassa
under bark. Virkesförrådet pr ha skogsmark
utgjorde 1946 61,3 m3, vilket innebär en ökning
med 45,6% sedan 1928. Denna beror främst på
att större delen av skogen 1928 var yngre än
60 år. Tillväxtprocenten tillhörde s.å. de högsta
i riket. I H. har sålunda mycket skog nyskapats
under de senaste decennierna, varvid barrskogen
utbrett sig på lövskogens bekostnad. Granens
ökning i kubikmassa 1928—46 är särsk. stor,
146 %. % av skogsmarken ägas av bönder och
— 747 —
— 748 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
