Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Halland - Ekonomisk geografi - Fornlämningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HALLAND
arb.), ab. Nyhems mekaniska verkstad (o. 150
arb.), ab. Matadorverken (o. 140 arb., rakblad),
Verkstads ab. Haldex (o. 125 arb., taxametrar och
andra bilinstrument). Origoverken omfatta
svetsnings- och mekanisk verkstad, ab. Ingenjörsfirman
Alb. J. Wahlbeck tillverkar främst
snickerimaskiner. Gunnebo bruks ab. har ett stort
tråddra-geri med spikfabrik i Varberg (o. 200 arb.) och
ett spik- och trådverk i Halmstad. Getinge
mekaniska verkstads ab. framställer diverse
kokapparater (o. 120 arb.). ab. Chr. Olsson i Falkenberg
tillverkar tankvagnar. I ab. Falkenbergs varv har
H. sedan o. 1945 fått en snabbt expanderande
båtindustri (o. 200 arb.). — Textilindustrien (22,9%
av industriarbetarna 1945) förädlar ull, bomull,
jute och lin. Skandinaviska jute-spinneri- &
väfve-ri-ab., Oskarström (o. 675 arb.), producerar nära
hälften av rikets jutevävnader.
Halmstadsföreta-gen Wallbergs fabriks-ab. (o. 675 arb.) och
Nordiska maskinfilt-ab. (o. 375 arb.) tillhöra
yllebranschen. Aug. Werner & c:is fabriks- & handels-ab.
i Göteborg har bomullsspinneri, vaddfabrik och
färgeri (Eriksbergs färgeri) i Anderstorp, Lindome
(o. 325 arb.). Malmö yllefabriks ab. äger i
Varberg en fabrik, som tillverkar garn och vävnader
av bomull (o. 300 arb.). ab. Olssons textilfabriker
i Halmstad omfatta spinneri, väveri och
trikåfa-brik (o. 250 arb.). ab. Svenska textilverken i
Ge-nevad (o. 150 arb.) framställer kombinerade
lin-och bomullsvaror. Hallands läns linodlarförening
u.p.a. i Laholm (o. 120 arb.) är en av rikets
största inom branschen. — Livsmedelsindustrien
sysselsatte 1945 9,5% av industriarbetarna. H. har
stora slakterier. Halmstads slakterifören., som är
rikets äldsta andelsslakteri (bildat 1899) och som
tävlar med slakteriet i Tomelilla om att ha rikets
största slakt, omfattade 1948 c:a 10,300
lantbrukare, hade en årsomsättning på c:a 31 mkr,
slaktade c:a 110,000 djur och sålde c:a 10 mill. kg
färdiga produkter. Mell. H:s slakteriförening i
Varberg och Falkenberg hade s.å. en omsättning
på c:a 12 mkr. 1946 funnos 48 mejerier, vilkas
produktionsvärde uppgick till c:a 39 mkr. Bland
övriga större företag märkas
Halmstad-Falken-bergs kvarn ab., Svenska ab. Vato i Halmstad
samt Bryggeri ab. Falken i Falkenberg. —
Läder-, hår- och gummivaruindustrien (9,3% av
industriarbetarna) har två stora företag i
Halmstad: ab. P. M. Pehrsson (o. 200 arb.) och ab.
Carl Franckes läder & skofabrik (o. 175 arb.).
I Halmstad, Falkenberg och Varberg finnas ett
flertal skofabriker. — Jord- och stenindustrien
(8,5 °/o av industriarbetarna) uppvisar o. 10
nämnvärda företag inom vartdera tegel-, sten- och
torvindustrien. Av tegelbruken, som alla ligga
i s. H., är ab. Fajans tegelbruk i Falkenberg störst
(o. no arb.). Bröderna Bengtssons
byggnadsfirma i Falkenberg och Varberg (o. 130 arb.) är
länets största inom sin bransch. — Träindustrien
(5,8% av industriarbetarna) representerades 1945
av o. 20 sågverk, hyvlerier och lådfabriker samt ett
flertal snickeri- och möbelfabriker. — Pappers- och
grafiska industrien (4,2 °/o av industriarbetarna)
har ett större företag: Oskarströms sulphite
milis ab. (o. 140 arb.). — Kraft- och vattenverk
sysselsatte 1945 3,6 °/o av industriarbetarna. I
förh. till sin storlek är H. rikt på vattenkraft
(5 % av rikets energikvantitet från
vattenkraftstationer 1939). Den utbyggda vattenkraften
motsvarar c:a 1 hk pr inv. (i Skåne c:a 1 hk pr 90
inv.). Kraftproduktionen domineras i s. H. av
Sydsvenska kraft ab. och fr.o.m. Suseån norrut av
Yngeredsfors kraft ab. Lagans tillgångar äro helt
utnyttjade av Sydsvenska kraft ab. i 7 kraftverk,
som inalles ha o. W av H:s utbyggda
vattenkraft: Majenfors 6,000 hk turbineffekt, Bassalt
10,200 hk, Knäred övre 8,000 hk, Knäred nedre
8,000 hk, Skogaby 15,900 hk, Karsefors 44,000
hk, Laholm 16,000 hk. I Nissan märkas Rydö
(4,500 hk), Nissaströms, Oskarströms och
Slotts-möllans kraftstationer. Nissaström undergick 1949
omfattande utbyggnad. I Ätran utnyttjar
Yngeredsfors kraft ab. en sammanlagd fallhöjd av 55 m
genom de tre verken Ätrafors 15,000 hk,
Yngeredsfors 13,000 hk och Skogsforsen 6,000 hk.
Bällfor-sen var 1949 under utbyggnad (15 m fallhöjd).
Bolaget har en ångkraftcentral om 19,000 hk i
Varberg. Falkenberg har ett eget kraftverk om 4,150
hk vid sitt Hertingfall. Viskans vattenfall ligga
i huvudsak utanför H. — Kemisk-tekniska
industrien (1,1% av industriarbetarna)
representeras främst av den pyrotekniska fabriken
Hammargren & co. ab. i Anneberg (o. 150 arb.).
Handel. Handelsflottan bestod 1946 av 25
fartyg (om 20 nettoton och däröver) med
sammanlagt 54,848 bruttoton och 40,028 nettoton.
S.å. ankommo i in- och utrikesfart 2,319 fartyg
om 187,570 nettoton och avgingo 2,322 fartyg
om 187,479 nettoton. Halmstads hamn är den
största (2,000 m kaj, 8 m djup). Även Varberg
mottar oceangående fartyg. Jordbruket har
alltid haft stor betydelse för handeln i H.
Bönderna äga numera betydande inköps-,
försäljnings- och andelsorganisationer. Hallands
lantmäns centralförening hade 1948 en omsättning
på c:a 31 mkr. — Under sommarmånaderna har
befolkningen längs kusten god inkomst av det
omfattande badlivet.
Kommunikationer. Järnvägarnas totala
längd uppgick 1947 till 436 km, varav 353 km
hade normal spårvidd. Staten ägde 427 km. De
allmänna vägarna på landsbygden hade s.å. en
längd av 2,325 km och 251 broar över 3 m. 238
km väg var belagd. Rikshuvudvägen genom H.
är belagd utom mellan Falkenberg och
Halmstad, där en ny sträckning längs kusten är
projekterad. 1949 uppgick antalet automobiler till
6,581, varav 4,504 personbilar, 1,939 lastbilar och
138 omnibussar. Traktorerna voro 1,039, de tyngre
motorcyklarna 4,062 och släpvagnarna 313.
Om-nibuslinjernas trafikerade vägsträcka uppgick
1948 till c:a 1,500 km. 1947 funnos 172,3
telefonapparater pr 1,000 inv. (6 län hade högre
siffra). T.Hqt.
Fornlämningar. Från äldre stenåldern kännas
boplatser med skiv- och kärnyxor, de flesta i
landskapets nordligaste del. Boplatsfynden fortsätta
under yngre stenåldern. De ansluta sig i allm. till
den forntida kusten. Av stenkammargravar
kännas ett fåtal dösar och gånggrifter samt ett tjugotal
hällkistor. Deras utbredning visar, att
åkerbruks-kulturen, som redan under döstid vann insteg på
s. H:s kustslätter, först mot stenålderns slut
utbredde sig till de n. och inre delarna av landskapet.
— 751 —
— 752 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
