Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Halland - Ekonomisk geografi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HALLAND
o. Vs av godsägare. Skogsbruket är alltså ännu
knutet till jordbruket.
Ljungheden är typisk för H. Den trivs i det
fuktiga klimatet. Dock försvinner den alltmer
genom skogsplantering och nyodling.
Ljungheden uppkom som kulturmark främst ur lövskog,
som förötts av boskap. Då djuren blott höllo
till godo med späd ljung, och då man ville
förhindra enrisets utbredning, avbrändes
ljunghedarna med 4—6 års mellanrum. Detta bruk
tilltog med den under 1600-talet ökade fåraveln.
På 1700-talet hade ljungheden större utbredning
än på varje annat ställe i riket. Med
byväsendets upplösning genom laga skiftet 1827 började
tillbakagången för ljungheden. 1938 uppgick den
till c:a 400 km2, vilket motsvarar V4 av dess yta
o. 1800. 1946 upptog den helt kala ljungheden
135 km2. I H:s s.ö. socknar finnas s. Sveriges
mest vidsträckta ljunghedar. Tönnersjöheden är
mest känd. Den är dock numera till större delen
planterad. Största utbredningen f.ö. har
ljungheden på Hallandsås och i n. H.
Fisket har trots H:s läge vid ett fiskrikt
hav haft ringa betydelse in i modern tid.
Främsta orsak härtill har varit svårigheten att få
trygga fiskehamnar vid den långgrunda kusten.
Havsfiske i egentlig mening bröt igenom med
motorns insteg o. 1905 och tillkomsten av
fiskehamnar o. 1915. De båda världskrigens
högkonjunkturer ha verkat mycket befrämjande för
fisket. Detta gjorde 1939—45 större framsteg
än under hela tiden fram till 1939. — Mätt
efter värdet och mängden av avkastningen intog
H. 1946 4æ platsen bland rikets län och efter
yrkesfiskarnas antal 7:e platsen. Årsavkastningen
nådde 1947 sin dittills högsta summa, 5,830,766
kg, värda 3,514,835 kr. Fångststatistiken var
dock o. 1945 synnerligen otillförlitlig (för låga
uppgifter). 1946 sysselsatte fisket 632 yrkesfiskare
och 167 binäringsfiskare. Yrkesfiskarna ha 1914
■—44 ökat i antal med 90 °/o. Av rikets
yrkesfiskare utgöra H:s c:a 4%. 1940 gav fisket
direkt uppehälle åt 2% av H:s befolkning.
Båtar och fångstredskap representerade 1947 ett
anskaffningsvärde av 3,355,557 kr, varav o. ’/4
på båtarna. 1946 funnos 140 däckade fiskebåtar
med motor. 37 båtar hade 1948 en storlek av
30 bruttoton el. däröver. Motorstyrkan varierar
avsevärt. 1940 hade ingen båt mer än 70 hk.
1948 hade 38 båtar minst 70 hk motorstyrka. De
starkare motorerna ha samband med övergången
till trålfiske. Den största båten hade s.å.
kapaciteten 46 bruttoton och 150 hk. 45 båtar voro
försedda med radio och en med radiotelefoni.
— Vad- och trålfisket ha undanträngt det gamla
garn- och backefisket. Sillfisket med drivgarn
har sedan länge största deltagarantalet och
högsta materielvärdet. Trålfisket har dock på
1940-talet blivit viktigast, ökningen av antalet trålar
1925—M från 12 till 331 belyser den starka
utvecklingen. Skarpsillfiske med trål har tillkommit
under 1940-talet och på få år blivit ett av de mest
givande fiskena. Bland fiskeplatserna är området
runt danska ön Anholt viktigast. Fångsten utgöres
främst av sill, torsk, makrill och vitling. Fisket
äger rum huvudsaki. under höst- och
vintermånaderna. Under normala vintrar störes det icke av is.
Vid stränga vintrar är Glommens hamn minst
utsatt för isblockad. I kustfisket märks laxfångsten i
de typiska laxsätten. Fiskeorterna äro, utom
Halmstad, koncentrerade till tre områden vid
H:s mellersta kuststräcka: Båtfjorden med Bua
och Biskopshagen, Varbergsområdet med
Träs-lövsläge och Galtabäck samt Falkenbergsområdet
med Glommen, Stafsinge och Falkenberg.
Träs-lövsläge intar en dominerande ställning (o. 160
yrkesfiskare, o. 40 däckade båtar samt i regel
drygt 1ä av länets hela fångst). Från H:s n.
och s. delar idkas blott kustfiske. Största delen
av H:s fångst mottages och försäljes av
Var-bergsfiskarnas andelsfören. och
Falkenbergs-fiskarnas fiskförsäljningsfören. Fisket i älvar
och sjöar är av liten betydelse. Älvarnas fiske
uppbäres av laxfisket. Detta var i tidig
medeltid mycket givande. Enbart Laholm avkrävdes
på 1200-talet 1,200 laxar årl. i skatt. Nutidens
rökta hallandslax är känd under namnet
halm-stadlax.
Industrien fick omfattande karaktär först
efter 1 :a världskriget. Från 1840 till 1900 steg
industribefolkningens andel av H:s folkmängd
från 3 till 20%. 1945 var procenttalet 31 (rikets
medeltal 38%). S.å. funnos 515 arbetsställen
(2,3 °/o av rikets) och 10,967 industriarbetare (7,1 °/o
av H:s folkmängd, 1,7% av rikets
industriarbetare). Blott i Gotlands och rikets fyra
nordligaste län utgjorde industriarbetarna en lägre
procent av länens befolkning. Endast de nämnda
länen utom Västernorrlands och Västerbottens
hade lägre procentandel i rikets
industriarbetarantal. H. är alltså ett av rikets minst
industrialiserade län. Dock är industrien högst
betydelsefull i H:s näringsliv. Ur avsättningssynpunkt
har H. ett gynnsamt läge. Tempot i utvecklingen
har dämpats främst av konkurrensen från de
övermäktiga grannarna Göteborg och Skåne.
Industrien är lokaliserad till städerna och
samhällena längs järnvägarna. Den har fyra starka
koncentrationspunkter, som tillsammans ha nära
®/4 av samtliga industriarbetare: Halmstad
dominerade 1945 med 41 °/o av industriarbetarna,
Var-berg hade 16%, Falkenberg 9% och
Oskar-ström 6 °/o. H. har några stora företag inom
metall- och textilindustrien. F.ö. präglas
industrien snarast av sin mångsidighet.
Metallindustrien är viktigast (35,1 °/o av
industriarbetarna 1945). H. har en av rikets största
cykelindustrier, ab. Cykelfabriken Monark i
Var-berg (o. 1,000 arb.) framställer normalt o. 125,000
cyklar pr år och vid full drift omkr. en cykel
pr min. Årliga tillverkningsvärdet uppgår till
c:a 40 mkr. Monark äger stora företag utanför H.
ab. Maskinfabriken Rex i Halmstad (o. 240 arb.)
tillverkar liksom Monark både cyklar och
motorcyklar. I Halmstad ligger flertalet av de större
företagen: martinstål framställes vid Halmstads
järnverks ab. (o. 230 arb.), ab. Malcus Holmquist
(o. 800 arb.), vari ett flertal företag ingå,
tillverkar bl.a. lyftverktyg, maskiner, borr,
oljebrän-nare och filt, ab. Janne Richardson (o. 180 arb.,
läderindustri och bilreparationer, även i
Falkenberg), Halmstads järnvaru ab. med Aug. Hanssons
gjuteri (o. 150 arb.) framställer pumpar, rör och
sanitetsgjutgods, ab. M. Lundgrens gjuteri (o. 165
— 749 —
— 750 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
