Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hallands Väderö (Väderön) - Hallands ångbåts-ab. (”Hallandsbolaget”) - Hallandsås, Hallandsåsen - Hallania - Hallaren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HALLANDS ÅNGBÅTS-AB.
Hallands Väderö, norra udden.
Ur ”Ärets bilder” 1948—49.
djurliv. Ung. W av ön är skogbeväxt, varav
nära hälften kommer på alkärren, som med sin
yppiga, hydrofila undervegetation med ormbunkar
som dominerande inslag ibland göra ett nästan
tropiskt intryck. Gamla bokar, uråldriga, knotiga
ekar och lindar, vildapel och hagtorn,
snårvegetation av slån, vildrosor, kaprifol och en mängd
björnbärsarter, vidsträckta, enbevuxna, klippiga
områden, gräsmarker och en synnerligen
omväxlande och rik strandvegetation äro typiska för ön;
c:a 600 fanerogamer och kärlkryptogamer. Rikt
sjöfågelliv, c:a 3,000 par gråtrut, mellan 30 och
40 par havstrut, fiskmås, fisktärna, ejder, gravand,
småskrak, strandskata, tobisgrissla m.fl.; skogen
och snåren hysa ett stort antal sångfåglar med
näktergalen i spetsen. Antalet häckande
fågelarter är 44, tillfälligt häckande 20 och tillfälligt
observerade 43. — I n.v. fyrplats med
mistsignal-station; skogvaktarboställe. H. besökes årl. av
tusentals turister. Torekovs kyrka disponerar ön,
får inkomst av mulbete, skogsavverkning, jakt- och
tomtarrenden. Byggnadsförbud sedan 1940. H.
är i viss utsträckning ett naturskyddat område. —
Litt.: H. Vallin, ”Besök på H.” (1949; med
utförlig litt.-fört.). H.Vn.
Hallands ångbåts-ab. (”H allandsbolage t”),
Göteborg, grundat 1850 i Halmstad under namnet
Halländska ångfartygsbolaget, är Sveriges numera
äldsta rederiföretag. Dess ursprungliga uppgift
var att tillföra hallandsstäderna snabba och
regelbundna kommunikationer under en tid då
ännu inga järnvägar funnos i landet. Rederiets
första ångare (”Halland” och ”Kattegatt”),
byggda vid Motala verkstad, voro hjulångare, då man
ansåg propeller vara ”olämplig för större
farvatten”; det övervägdes t.o.m., om ej drivkraften
borde utgöras av John Ericssons
va-mluftmaski-ner. — Vid mitten av 1920-talet, då H:s
ångbåts-flotta bestod av 4 last- och 5 passagerarfartyg,
övertogs rederiet av Broströmskoncernen.
Nu
mera är fartygsbeståndet nere i 3 enheter,
nämligen ”Gripen” (om 535 bruttoton, byggd 1908),
”Falken” (225 t, 1910) och ”Gladan” (91 t, 1936).
H:s nuv. aktiekapital är 1,093,000 kr,
omslutningen c:a 3 mkr. A.Lg.
Hallandsås, Hallandsåsen, höjdsträckning
mellan Laholmsslätten i s. Halland och
Ängel-holmsslätten i n.v. Skåne, sträcker sig från
Kattegatt åt ö.s.ö. till trakten av örkelljunga.
Högsta punkt, Högalteknall, 226 m ö.h.; inom
Skåne når H. på 2 ställen, alldeles intill
hallandsgränsen n.ö. om Grevie kyrka och n.ö.
om Rösjön, 206 m ö.h. H. är en urbergshorst
(endast utmed kusten n. om Torekov uppträder
kambrisk sandsten), som på nordsidan stupar
ganska brant ned mot Laholmsbukten och slätten
innanför men på sydsidan sluttar sakta och jämnt
ned mot Skälderviken och Ängelholmsslätten.
Inom själva åsen framträder dock, särsk. i ö. delen
från trakten av Grevie österut förbi Västersjön
och Rösjön, även på sydsidan en brant, vilken
har sin orsak i förkastningar, ung. parallella med
dem på n. sidan. Utmed Laholmsbukten, särsk.
i trakten av Hovs hallar, har havet genom sin
abrasion utbildat vackra strandfenomen,
strandterrasser, klippelare (raukar) m.m., i den av ett
tätt system av sprickor i tvenne riktningar
genom-satta berggrunden (gnejs). V. om den djupt
ned-eroderade tvärdalen Sinarpsdalen, genom vilken
Västkustbanan (passhöjd no m) går fram, är H.
till större delen odlad, ö. därom däremot
huvudsaki. täckt av skogs-, ljung- och mossmarker. —
Litt.: H. W:son Ahlmann, ”Abrasion på n.v.
Skånes urbergskust” (i ”Ymer”, 1916); G. Andersson,
”H.” (i ”Sv. turistfören:s årsskr.”, 1925). J.C.
Halla’nia, den största av Kuria Muria-öarna*.
Hallaren, sjö på gränsen mellan Uppland och
Västmanland, i Enåkers och Möklinta socknar;
3,5 km2, 57 m ö.h., avflyter genom Storån till
Fär-nebofjärden (Dalälven). På 1630-talet höjdes H:s
vattenstånd genom fördämningar vid Kölfors, och
vattnet avleddes för Sala gruvas behov till Sagån,
varvid ovanför Sala bildades sjön Sala damm. O.
1900 borttogos fördämningarna, och H. återfick
sitt ursprungliga utlopp genom Storån. Härvid
torrlädes Sala damm och åstadkoms en betydande
sänkning av H. — Sjön är rik på klippiga öar
och holmar och torde ha fått sitt namn av
Tvärsektioner av Hallandsås, dels i 10 ggr överdriven
höjdskala, dels i samma höjd- och längdskala.
Ur STF:s årsskr. 1925.
— 763 —
— 764 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
