Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hallands hembygdsförbund - Hallands län - Hallands mellersta domsaga - Hallands museum - Hallands norra domsaga - Hallands nyheter - Hallandsposten - Hallands regemente, I 16 - Hallands revir - Hallandsringen - Hallands södra domsaga - Hallandssöm - Hallands Väderö (Väderön)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HALLANDS VÄDERÖ
manslutning av de 5 större hembygdsföreningarna
i Halland. H. utger sedan 1923 årsskr. ”Vår
bygd”. Sekr. är sedan bildandet intendent Albert
Sandklef. — Litt.: ”Svensk bygd och folkkultur”,
4 (1948).
Hallands län omfattar landskapet Halland med
residens i Halmstad. J u d i c i e 111 indelas länet
i 3 domsagor, vardera utgörande 1 tingslag:
Hallands s., mell. och n. domsaga, lydande under
Hovrätten för V. Sverige. Av städerna ha
Halmstad och Varberg egen jurisdiktion.
Administrativt delas länet i 5 fögderier, benämnda
efter städerna, samt 9 landsfiskalsdistrikt. H. har
5 städer (Halmstad, Laholm, Falkenberg, Varberg
och Kungsbacka), 1 köping (Oskarström) och 86
landskommuner; det är det enda län, som saknar
municipalsamhällen. I kyrkligt avseende
tillhör länet Göteborgs stift och är indelat i 5
kontrakt, Fjäre och Viske, Varbergs, Falkenbergs,
Halmstads samt Laholms kontrakt, med
tillsammans 91 församlingar, fördelade på 45 V2
pastorat. — Länet utgör 1 landstingsområde. Vid val
till A.k. bildar det 1 valkrets, som f.n. har 5
representanter; till F.k. utser H. tills, med
Kronobergs län 7 representanter. Länet utgör Hallands
inskrivningsområde (nr 16) inom 3:e
militärområdet. — H. har 12 provinsialläkardistrikt (jämte
1 extra), 7 veterinärdistrikt och 9 apotek. Länet
tillhör Lunds landsarkivdistrikt, Hallands och
Alingsås revir i S., resp. V. skogsdistriktet samt
ingår i V. lotsdistriktet; det är indelat i 4
lant-mäteridistrikt. — Högre allm. lärov. finns i
Halmstad, samrealskolor i Varberg (med 3-årigt
kommunalt latingymnasium sedan 1948),
Falkenberg, Laholm och Kungsbacka, kommunala
flickskolor i Halmstad och Varberg, folkhögskola i
Vessigebro (Katrineberg) samt lantmannaskola i
Harplinge (Plönninge). H. bildar 2
folkskolein-spektionsområden. P.
Hallands mellersta domsaga under Hovrätten
för Västra Sverige omfattar Årstads, Faurås och
Himle härader samt Falkenbergs stad och utgör
sedan 1948 ett tingslag med tingsställen i
Falkenberg och Varberg, kansliet i Falkenberg; 42,649
inv. (1948).
Hallands museum, se Halmstad.
Hallands norra domsaga under Hovrätten för
Västra Sverige omfattar Viske och Fjäre härader
samt Kungsbacka stad och utgör sedan 1948 ett
tingslag med tingsställe i Skansen inom
Kungsbacka; 25,185 inv. (1948).
Hallands nyheter, tidning, utg. i Falkenberg.
H. går tillbaka på den 1905 av boktryckaren
Arthur Lagerihn grundade tidn.
”Falkenbergs-posten”, som 1919 fick namnet H. Tidn. var från
början frisinnad men är från o. 1920 organ för
Bondeförbundet. Chefred, är sedan 1927 Gustaf
Adolf Janson (f. 1885). H., som till 1931 utkom
med 3 nr i veckan, blev 1939 daglig middagstidn.,
1941 morgontidn.
Hallandsposten, morgontidning i Halmstad, utg.
6 ggr i veckan. H. grundades 1850 av
boktryckaren Peter Jeunsson från Jönköping. Denne
lade ned tidn. 1856, men hösten 1857
återupplivades den av C. E. Gernandt, som 1878 överlät
den till boktryckaren Johan A. Svensson. Bland
red. under hans tid märkes Viktor Larsson (1837
—1908), som lät tidn., vilken redigerats i liberal
anda, förfäkta socialistiska idéer. Efter hans död
företrädde H. åter en liberal inställning. Utg. är
sedan 1908 Henrik F. Svensson (f. 1883). Red.
var 1908—35 Ernst Svensson (f. 1877). Nuv.
chefred, är sedan 1936 Johan Svipdag (f. 1896). E.
Hallands regemente, I 16, leder sitt ursprung
från ett fältreg., som 1624 organiserades av
Gustav II Adolfs landsregementes i
Västergötland-Dal n.v. rekryteringsområde, småningom efter
1634 kallat Västgöta-Dals reg. Vid
indelningsverkets genomförande roterades detta, varvid 4
kompanier uppsattes inom Västergötland och 4
inom Dalsland. Reg. har sedan sin tillkomst
deltagit i flertalet svenska krig, och dess fanor
uppta segernamnen Lützen 1632, Leipzig 1642,
Lund 1676, Gadebusch 1712. I samband med
Västgöta-Dals reg:s överflyttning till Halland
1902 ändrades detta reg:s namn till H. Reg. har
vapenövats till 1863 på Nygårdsängen, 2 km s.
om Vänersborg, från detta år till 1906 på
Grun-nebohed; 1902—06 vapenövades en bataljon på
Skedalahed. 1906 inflyttade reg. i nybyggda
kaserner i Halmstad. H. tillhör 3:e
militärområdet. [E.O.B.lS.Bn.
Hallands revir, adress Halmstad, tillhör Södra
distriktet och omfattar Höks, Tönnersjö,
Halmstads, Årstads och Faurås härader av Hallands
län. Areal (1948): statsskogar 12,818 ha, varav
8,402 ha produktiv skogsmark, övriga allmänna
skogar 1,686, resp. 1,418 ha. Avverkning 1947:
33,196 m3, motsv. 3,96 m3 pr ha produktiv
skogsmark. Medelavverkning 1941—45 3,62 m3 pr ha
produktiv skogsmark. Reviret är delat i 5
bevaknings-trakter.
Hallandsringen, konsthist., se Halland, sp. 758.
Hallands södra domsaga under Hovrätten för
Västra Sverige omfattar Höks, Tönnersjö och
Halmstads härader samt Laholms stad och utgör
sedan 1948 ett tingslag med tingsställen i
Halmstad och Laholm, kansliet i Halmstad; 45,783 inv.
(1948).
Hallandssöm, en särsk. inom skolslöjden använd
beteckning för en i Halland vanlig typ av
broderier i rött och blått, utförda på linne, med
geometriska mönster i kontur-, flät- och bottensöm.
H. förekom bl.a. på de i äldre tid för stugans
prydande använda s.k. hängklädena.
Hallands Väderö (V ä d e r ö n), till Skåne
hörande ö i Kattegatt, 3,2 km v. om Torekovs
fiskläge och badort i Kristianstads län; 3,1 km2. H.
utgör den västligaste utlöparen av Hallandsås,
från vilken den sannolikt skilts genom
abrasio-nen, som utskulpterat det mellanliggande sundet.
H., som omges av fågelrika skär, består till större
delen av rödlätt järngnejs, men öns n. delar och
skären i v. utgöras av grå hornbländegnejs.
Mörka diabas- och amfibolitryggar genomkorsa särsk.
öns nordligaste delar. 12,5 m över nuv. havsytan
ligga strandvallar från litorinatiden med vid och
vacker utsikt över land och hav. I dessa vallar
ha gjorts ett flertal fynd av flintredskap från
yngre stenåldern. De lösa jordlagren utgöras av
morän- och rullstensgrus, lera, sand, mylla,
tångdy samt torv av olika slag. Den omväxlande,
brutna terrängen och det milda, maritima
klimatet äro förutsättningar för ett rikt växt- och
— 761 —
— 762 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
