Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Halmstad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HALMSTAD
banan, 1886 sträckan H.—Varberg färdig, 1889
tillkom H.—Bolmens järnväg. Utmed denna och
H.—Nässjö järnväg har industrien undergått en
betydande expansion, vilket påverkat H:s
utveckling. Den gamla läns- och handelsstaden H. har
blivit en utpräglad industristad.
H:s äldsta del och centrum ligger v. om Nissan
och begränsas av slottet, Karl XI :s väg och
Norreport. Karl XI :s väg är anlagd på den gamla
fästningsvallens och vallgravens plats. Av de
1734 utdömda men först i slutet av 1700-talet
raserade befästningsverken återstår knappast
någonting mer än slottet, en 1927 konserverad kasematt
i v. bastionen vid Karl XI :s väg samt Norreport.
Den senare, som bär årtalet 1605, är byggd av
tegel med »dekorering i sandsten. Vid gatuarbeten
på L:a torg 1932 fann man grundmurarna till
S:ta Katarina kloster. Klostrets läge och plan
äro nu utmärkta i stenläggningen. Mellan
Norreport och Nissan ligger Norre Katts park. Den
är anlagd delvis på den forna bastionen
Norre-katt (el. Norre cavaljeren), på vilken
sommarrestaurangen Norre Katt är belägen, delvis i den
igenfyllda vallgraven. N. om parken ligger det
efter ritningar av R. Hjorth uppförda och 1933
invigda Hallands museum med rika samlingar,
vilka tidigare voro inrymda i överbyggnaden till
Norreport. Denna utgör ett mycket s.tort hinder
för trafiken, då den ligger på stadens
trafikpulsåder, som n. om stadsporten heter N. vägen och
söderut till slottet Storgatan. N. vägen grenar
sig vid Kärleken i landsvägarna till Göteborg
och Jönköping. I n.ö. hörnet av St. torg skär
Storgatan en annan av H :s huvudgator, den
ö.—v. Brogatan. Det stort tilltagna torget prydes
sedan 1926 av Milles’ fontän ”Europa och tjuren”.
Vid torgets s.v. hörn ligger H:s enda bevarade
medeltida byggnad, den åt S:t Nikolaus helgade
kyrkan, en treskeppig, sengotisk hallkyrka med
mittskeppet dock bredare och högre än
sidoskep-pen, som äro dragna kring koret som omgång.
Kyrkan har blivit ombyggd ett par gånger, bl.a.
1869—70, då det nuv. tornkrönet tillkom. Genom
den senaste restaureringen 1938—41 har kyrkan
erhållit en tilltalande interiör med rester av
medeltida kalkmålningar, ståtlig altaruppsats och
predikstol från 1600-talet, förnämlig orgel,
epi-tafier och anvapen, tre gravkor (Gagges, Rancks
och Sperlings) och många gravstenar från
1500-och 1600-talen. S.ö. om kyrkan ligger slottet,
som byggdes i början av 1600-talet i samband
med stadens befästande (se sp. 802) och som sedan
1700-talet är landshövdingsresidens. Det är uppfört
i holländsk renässans men erhöll under 1700-talet
brutet tak och i början av 1900-talet en föga
stilenlig gavel mot ån. Korsvirkesarkitekturen är
ett ganska framträdande drag i det gamla H:s
stadsbild. Jämte Ystad torde H. vara den på
korsvirkesbyggnader rikaste staden i Sverige. Ett
representativt korsvirkeshus från 1700-talet är
Gamla hospitalet (numera inrymmande
konditoriet ”Tre hjärtan”) vid St. torgs sydsida.
Omedelbart intill ligger det hypermoderna, efter
ritningar av N. Sterner och Y. Ahlbom 1938
uppförda rådhuset, som utsmyckats av bl.a. Stig
Blomberg och Halmstadgruppen. över staden
höjer sig i n.v. Galgberget, en rullstensplatå, som
i sina högsta delar når 65 m ö.h. (kyrkan ligger
5,2 m ö.h.). Den planterades på 1860-talet med
barr- och lövskog, var tidigare ljungbevuxen.
På sydsidan, nedanför utsiktstornet, från vilket
man har en förträfflig utsikt över staden och
dess omgivningar, har Hallands museiförening
anlagt (1924) ett friluftsmuseum,
Hallandsgår-den, med en representativ saml. halländska
allmogebyggnader och kulturföremål, och där
ligger även centrallasarettet. N. delen av
Galgberget upptas av Hallands reg:s kaserner och
övningsplats; till ett område v. om detsamma
(på från Vapnö sn 1946 inkorporerad mark)
är Hallands flygflottilj förlagd, ö. om
Galgberget vid Nissan ligga högre allm. lärov.,
idrottsplatsen (örjans vall) och Slottsmöllans
industriområde. Den ö. om Nissan belägna delen
av H. är en produkt av järnvägarnas, hamnens
och industriens utveckling och har en stadsplan,
som saknar naturligt samband med den övriga
stadens. Mellan den ö. och den v. stadsdelen
förmedlas den livliga trafiken (frånsett gångbron
vid järnvägsbron) av endast en bro, österbro,
och det finns inga gator, som föra direkt fram
dit, varken från de båda infartsvägarna
söder-(Laholmsvägen) och österifrån (Snöstorpsvägen)
el. från centralstationen, som är gemensam station
för H.—Nässjö järnväg och statsbanelinjen
Malmö—Göteborg. Omedelbart ö. om centralstationen
ligger H. ö. (H.—Bolmens järnvägs) station.
Mu-nicipalsamhället Nyhem inkorporerades med H.
1928. Till denna stadsdel äro en stor del av H:s
industrier lokaliserade.
Av H:s befolkning hade 1940 45,5 °/o sitt
uppehälle av industri och hantverk, 17,0 °/o av handel,
9,0 °/o inom kommunikationsväsendet, 10,7 % av
allmän tjänst och fria yrken, 3,0% av jordbruk
med binäringar, medan 11,8% utgjordes av
pensionärer och yrkeslösa och 3,0 % voro sysselsatta
i husligt arbete och övrigt. 1946 funnos 112
industriella anläggningar med sammanlagt 4,932
arbetare. H:s äldsta nu existerande
industriföretag är Wallbergs fabriks ab., som grundades 1823
och som o. 1850 förflyttades från stadens centrum
(nuv. Hotell Svea uppfördes 1843 av I. R.
Wallberg, firmans grundare, som fabriksbyggnad) till
sin nuv. plats vid det sedan flera årh. tillbaka
utnyttjade vattenfallet vid Slottsmöllan. Företaget
omfattar ullspinneri, ylleväveri, appreturverk med
färgeri, maskinfiltfabrik och trikåfabrik samt
tegelbruk; det sysselsätter c:a 750 arbetare och har
ett tillverkningsvärde av c:a 14 mkr. ab. Malcus
Holmquist (grundat 1889; aktiekapital 3 mkr,
antal industriarb. o. 800) äger mekaniska verkstäder
med gjuterier, verktygs- och spiralborrfabrik samt
filtfabrik, belägna på olika platser i staden.
Nordiska maskinfilt-ab. (1904; 9 mkr, 375 arb.,
tillverkningsvärde pr år 6 mkr) omfattar
maskinfiltfabrik med ullspinneri, ylleväveri, appreturverk
och färgeri. Halmstads järnverks ab. (1916; 1,8
mkr, 230 arb., 7,3 mkr) har som
tillverkningsspe-cialitet valstråd och armerings järn. ab.
Maskinfabriken Rex’ (aktiekapital 0,5 mkr)
tillverkning av cyklar, senare även motorcyklar,
påbörjades i hantverksmässig skala 1896 av A. P.
Nilsson men sysselsätter nu c:a 240 arbetare.
Taxametrar, varvtalsräknare, hastighetsmätare o.a.
— 803 —
— 804 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
